Hur illegala droger påverkar ditt liv

PRECIS som röta som angriper träbjälkarna i ett hus, kan droger fräta sönder hela strukturen i ett samhälle. För att det mänskliga samhället skall fungera på rätt sätt, måste det ha stabila familjer, friska arbetare, pålitliga regeringar, ärliga poliser och laglydiga invånare. Narkotikan har ett fördärvligt inflytande på alla dessa grundläggande beståndsdelar.

Ett skäl till att regeringar har förbjudit bruket av icke-medicinska droger är den skada de tillfogar medborgarnas hälsa. Varje år dör tusentals drogmissbrukare av en överdos. Många fler dör av aids. Ja, 22 procent av alla hiv-smittade i världen är missbrukare som har använt infekterade nålar. Vid en FN-konferens nyligen varnade Nasser Bin Hamad Al-Khalifa, från Qatar, av goda skäl för att ”det globala samhället håller på att bli en gemensam gravplats för miljoner människor till följd av handeln med illegala droger”.

Men det är inte bara missbrukarnas hälsa som påverkas. Cirka 10 procent av alla barn som föds i USA har i livmodern utsatts för droger av något slag — i de flesta fall kokain. Plågsamma abstinensbesvär är inte det enda problemet som de drabbas av; nyfödda barn som har utsatts för droger i moderlivet kan få andra skador — både mentala och fysiska.

Lättförtjänta pengar — omöjliga att motstå

Känner du dig trygg och säker efter mörkrets inbrott där du bor? Om du inte gör det, beror det sannolikt på att det finns narkotikalangare i omgivningen. Rån och gatuvåld hör samman med droger. Drogmissbrukare tillgriper ofta kriminalitet och prostitution för att finansiera sin vana, samtidigt som rivaliserande gatugäng slåss och dödar för att behålla kontrollen över narkotikahandeln. Det är inte alls förvånande att polisen i många städer anser droger vara en bidragande orsak till de flesta mord som man utreder.

I vissa länder har rebeller sett fördelar med att tränga sig in på den lukrativa drogmarknaden. En stor gerillagrupp i Sydamerika får nu in halva sin inkomst genom att skydda narkotikahajar. ”De inkomster som handeln med illegala droger ger finansierar några av världens mest våldspräglade religiösa och etniska konflikter”, rapporterar FN:s internationella narkotikakontrollprogram.

Tragedier på grund av droger

Drogmissbrukarna gör gatorna osäkra på andra sätt. ”Att köra bil när man är påverkad av marijuana eller LSD kan vara lika farligt som att köra alkoholpåverkad”, skriver Michael Kronenwetter i sin bok Drugs in America. Det är inte heller förvånande att missbrukare löper tre eller fyra gånger så stor risk att bli inblandade i olyckor på arbetet.

Men det är sannolikt i hemmet som drogerna gör mest skada. ”Familjeproblem har ofta samband med drogmissbruk”, konstaterar World Drug Report. Föräldrar som drivs av sitt drogbegär kan sällan erbjuda sina barn ett tryggt familjeliv. Till och med bindningen förälder-barn — som är så viktig de första veckorna i ett barns liv — kan hämmas. Dessutom ådrar sig föräldrar som är missbrukare ofta skulder och börjar därför stjäla från sina vänner och sin familj, och det kanske slutar med att de mister sitt arbete. Många barn som växer upp under sådana här förhållanden flyr ut på gatan — eller börjar rentav själva med droger.

Drogmissbruk kan också leda till att missbrukaren misshandlar sin äktenskapspartner eller sina barn. Kokain kan, när det kombineras med alkohol, framkalla ett våldsamt beteende hos en person som i normala fall är ganska lugn. Enligt en kanadensisk undersökning som gjorts bland kokainmissbrukare var det 17 procent av de tillfrågade som medgav att de blev aggressiva efter att ha tagit drogen. Dessutom visar en rapport om barnmisshandel i New York att 73 procent av de barn som hade misshandlats till döds hade föräldrar som använde narkotika.

Korruption och föroreningar

Familjer kan försvagas av droger, och detsamma gäller regeringar. I det här fallet är det drogpengarna snarare än själva drogerna som förgiftar systemet. ”Drogerna har korrumperat regeringstjänstemän, polisen och armén”, klagade en ambassadör från ett sydamerikanskt land. Han tillägger att den stora mängd pengar som är i omlopp utgör ”helt enkelt en alltför stor frestelse” för dem som tjänar nätt och jämnt så att de klarar sig.

I land efter land har domare, borgmästare, poliser och till och med narkotikapoliser fångats i korruptionssnaran. Politiker som kanske har fått sina valkampanjer finansierade av knarkbaroner vänder dövörat till när krav framförs om kraftåtgärder mot narkotikahandeln. Många ärliga tjänstemän som modigt har bekämpat droghandeln har mördats.

Till och med jordmånen, våra skogar och de djurarter som lever där blir lidande på grund av det globala droggisslet. En stor del av opium- och kokainproduktionen är koncentrerad till två områden som är särskilt känsliga för miljöförstöring: regnskogarna i västra Amazonas och i Sydostasien. Förödelsen på dessa platser har varit omfattande. Också lovvärda försök att utrota narkotikagrödor har lett till stora skador på grund av de skadliga växtgifter som används.

Vem betalar?

Vem får betala för alla de skador som drogerna ger upphov åt? Det får vi alla göra. Ja, vi får alla betala för minskad produktivitet, behandlingskostnader, stulen eller skadad egendom och kostnader för att upprätthålla lag och ordning. I en rapport från amerikanska arbetsdepartementet beräknas att ”drogmissbruk på arbetsplatsen kanske kostar det amerikanska affärslivet och industrin mellan 75 miljarder och 100 miljarder dollar om året ... i förlorad arbetstid, olyckor och högre kostnader för sjukvård och kompensation till arbetarna”.

Allt detta får i slutändan skattebetalarna och konsumenterna betala. En undersökning som gjordes i Tyskland 1995 visar att den totala årliga kostnaden som drogmissbruket orsakar i det landet är cirka 1.000 kronor per invånare. I USA var siffran ännu högre — cirka 2.500 kronor per person.

En långt större kostnad är dock de skador som droger orsakar samhället socialt. Vem skulle kunna räkna ut kostnaden för alla familjer som upplöses, alla barn som misshandlas, alla tjänstemän som blir korrumperade och alla de människor som dör i förtid? Vad blir kostnaden i form av mänskligt lidande? Följande artikel kommer att behandla hur droger påverkar missbrukarnas liv.

[Ruta på sidan 7]

DROGER OCH BROTTSLIGHET

DROGER HAR ANKNYTNING TILL BROTTSLIGHET PÅ MINST FYRA OLIKA SÄTT:

1. Innehav och hantering av narkotika i annat än medicinskt syfte är lagbrott i nästan varje land i världen. Enbart i USA anhåller polisen varje år cirka en miljon personer anklagade för narkotikabrott. I vissa länder dränks rättssystemet i en våg av anmälningar om narkotikabrott som polisen och domstolar inte hinner behandla.

2. Eftersom narkotika är mycket dyrt, tillgriper missbrukare ofta kriminella handlingar för att kunna betala sitt missbruk. En kokainmissbrukare kan behöva så mycket som 10.000 kronor i veckan till sitt missbruk! Det är ingen överraskning att antalet fall av inbrott, rån och prostitution ökar snabbt när narkotikan har fått fäste i ett samhälle.

3. Andra brott begås för att främja narkotikahandeln, en av de mest lukrativa affärsverksamheterna i världen. ”Handeln med illegala droger och den organiserade brottsligheten är mer eller mindre beroende av varandra”, heter det i World Drug Report. För att narkotikan smidigt skall kunna transporteras från ett område till ett annat försöker narkotikahajarna muta eller skrämma tjänstemännen. Somliga har till och med en egen armé. De stora vinster som knarkbaronerna gör skapar också problem. Deras enorma tillflöde av pengar skulle lätt kunna binda dem vid brottet om inte pengarna tvättades; man tar därför hjälp av banker och advokater för att dölja spåren av drogpengarna.

4. Under drogernas inflytande kan människor drivas till att begå brottsliga handlingar. Familjemedlemmar kan bli misshandlade av kroniska missbrukare. I vissa afrikanska länder som plågas av inbördeskrig har fasansfulla brott begåtts av tonårssoldater som är höga på droger.

[Bild på sidan 6]

Ett spädbarn kan påverkas av sin mors drogmissbruk

[Bildkälla]

SuperStock