Vakna! frågade Doug vad som hade uppehållit honom och Anne i deras sorg.

”Jag minns att begravningstalet var till stor hjälp. Vårt kristna hopp om en uppståndelse var vad som tröstade oss mest den dagen. Saknaden efter henne kändes oerhört svår, men den mildrades av Guds löfte genom Kristus att vi skulle få se henne igen här på jorden. Vi såg i Skriften att dödens verkningar inte är oåterkalleliga. Talaren visade oss också från bibeln att Rachel inte var i himmelen ’som en liten ängel’ och inte heller i limbus i väntan på att få komma till himmelen. Hon sov helt enkelt i mänsklighetens gemensamma grav.” — Se Johannes 5:28, 29; 11:11—14; Predikaren 9:5.

[Ruta på sidan 12]

Hur man kan hjälpa sörjande föräldrar

Vad man kan göra

1. Ställ upp. Laga mat. Städa upp i hemmet. Uträtta ärenden. Passa de andra barnen.

2. Uttryck din uppriktiga medkänsla och sorg över deras förlust.

3. Låt dem uttrycka sina känslor och sin sorg när de så önskar.

4. Uppmuntra dem att ha tålamod med sig själva och inte ha för stora krav på sig själva.

5. Låt dem tala om det döda barnet så mycket de önskar, och tala själv om det lilla barnets intagande egenskaper.

6. Visa särskild uppmärksamhet mot barnets syskon så länge det behövs.

7. Hjälp till att lindra deras skuldkänslor. Försäkra dem att de gjorde allt de kunde. Påpeka andra tillämpliga och positiva drag i deras skötsel av barnet.

Vad man bör undvika

1. Undvik dem inte bara därför att du själv känner dig illa till mods. En varm och deltagande kram är bättre än att hålla sig borta.

2. Säg inte att du vet hur de känner det — om du inte själv har förlorat ett barn.

3. Var inte dömande och tala inte om för dem vad de borde känna eller göra.

4. Bli inte tyst och sluten när de talar om sitt döda barn. Och var inte rädd att själv nämna barnet — de vill gärna höra positiva ting om honom eller henne.

5. Kom inte med tomma ord om lärdomar som de kan dra av barnets död. I sin stora sorg kan de inte se något positivt med denna händelse.

6. Påminn dem inte om att de i alla fall har andra barn eller kan få fler. Det går aldrig att ersätta ett barn med ett annat.

7. Förvärra inte deras skuldkänslor genom att söka finna fel på den vård som barnet fått i hemmet eller på sjukhuset.

8. Använd inte religiösa plattityder som lägger skulden på Gud.

(Ovanstående råd är delvis baserade på en förteckning som iordningställts av Lee Schmidt, Parent Bereavement Outreach, Santa Monica, Kalifornien.)