”Min tid var inte ute”

Föraren förlorade kontrollen över den stora sopbilen. Bilen for upp på trottoaren och körde på ett gift par och en 23-årig man som kom gående. En New York-tidning rapporterade att paret dog omedelbart och att den unge mannen förlorade medvetandet. När han vaknade upp och förstod vad som hade hänt, var hans första tanke: ”Det kan inte vara sant. Gode Gud, hjälp mig att klara av det här.” Och han sade: ”Min tid var inte ute.”

DU HAR antagligen hört om liknande händelser. När någon med knapp nöd undkommer en katastrof, säger somliga: ”Hans tid var inte ute.” Men när någon dör i en egendomlig olyckshändelse, säger de: ”Hans tid var ute” eller: ”Det var Guds vilja.” Vare sig de tillskriver ödet, försynen eller Gud utgången är tanken i grunden densamma. Många tror att det som händer i deras liv, och följderna av det, är förutbestämt och att de inte kan påverka det. Och det är inte bara när dödsfall och olyckshändelser inträffar som människor reagerar så här. Inte heller är det något nytt för vår tid.

De forntida babylonierna trodde att människors angelägenheter påverkas av stjärnorna och deras rörelser. För att få vägledning såg de därför efter omen och tecken i skyn. Grekerna och romarna tillbad ödesgudinnor, som hade makt att tilldela varje människa en god eller dålig lott i livet och som ibland tycktes ha större makt än de högsta gudarna, Zeus och Jupiter.

I Asien tror hinduer och buddhister att det en person nu går igenom är resultatet av vad han gjorde i ett föregående liv och att hans handlingar i det nuvarande livet kommer att påverka vad han får uppleva i nästa liv. Andra religioner – även många samfund i kristenheten – stöder också sådana fatalistiska uppfattningar genom sin lära om predestination.

Det är därför inte förvånande att många människor också i vår så kallade upplysta tid tror att deras situation i livet, hur det går för dem i deras dagliga sysslor och vad som slutligen kommer att hända dem är ödesbestämt och att de inte kan påverka det särskilt mycket. Tror du att det är så? Är alla händelser – olyckor, framgångar och misslyckanden, också födelsen och döden – verkligen förutbestämda? Styrs ditt liv av ödet? Vi ska se hur Bibeln kan ge oss svar på de här frågorna.

Det finns en bestämd tid för allt

”För allt finns det en bestämd tid, ja, det finns en tid för varje angelägenhet under himlen”, säger Bibeln. Den som skrev de här orden, den vise kung Salomo i forna tider, fortsatte och sade att det finns en tid att födas och en tid att dö, en tid att bygga upp och en tid att bryta ner, en tid att älska och en tid att hata. Till sist frågade han: ”Vilken fördel har den som uträttar något av det som han mödar sig med?” (Predikaren 3:1–9)

NÄR människor läser de här orden, drar en del slutsatsen att Bibeln faktiskt lär att det finns en förutbestämd tid för allt. De tror att Bibeln stöder tron på ödet. Men är det verkligen så? Stöder Bibeln uppfattningen att allting i livet är ödesbestämt? Eftersom ”hela Skriften är inspirerad av Gud”, måste det vi läser i en del av Bibeln vara i harmoni med det vi läser i andra delar av den. Vi ska därför se efter vad Bibeln, Guds ord, i övrigt har att säga om det här ämnet. (2 Timoteus 3:16)

Tid och oförutsedd händelse

Salomo skrev vidare i bibelboken Predikaren: ”Jag vände tillbaka och såg under solen att de snabba inte vinner loppet och att de väldiga inte vinner striden; inte heller har de visa födan eller de förståndiga rikedomen eller de som har kunskap ynnesten.” Hur kommer det sig? Han förklarade: ”Allt beror på tid och oförutsedd händelse.” (Predikaren 9:11)

Salomo menade inte att allt i livet är förutbestämt av ödet. Det han framhöll var att människor inte exakt kan förutsäga slutet på det de håller på med, eftersom ”allt beror på tid och oförutsedd händelse”. Ofta när något händer en person beror det helt enkelt på att han är på rätt plats vid rätt tid eller, som det också kan vara, på fel plats vid fel tid.

Ta till exempel uttalandet att ”de snabba inte vinner loppet”. Du kanske kommer ihåg eller har läst om det berömda, men överraskande, 3 000-metersloppet för damer vid de olympiska spelen i Los Angeles 1984. Två tävlande – den ena representerade Storbritannien och den andra USA – hoppades båda på att vinna guldmedaljen. Men när de sprungit halva sträckan krockade de med varandra på löparbanan. Den ena föll och fick bryta loppet, och den andra blev så förkrossad att hon slutade på sjunde plats.

Var det förutbestämt att det skulle gå så här? Somliga skulle kanske påstå det. Men det var helt klart krocken – en olyckshändelse som ingen kunde ha förutsett – som gjorde att ingen av dem vann loppet. Var det då förutbestämt att de skulle krocka? Återigen skulle somliga påstå det. Sportkommentatorer menade att olyckan inträffade på grund av att två starka, jämbördiga idrottskvinnor tävlade i ett lopp där båda gjorde allt för att vinna. Alldeles som Bibeln säger: ”Allt beror på tid och oförutsedd händelse.” Det spelar ingen roll hur väl förberedd någon kan vara, det finns alltid oförutsedda faktorer som kan påverka slutresultatet av de ansträngningar som görs, och det har inget med ödet att göra.

Vad menar då Bibeln när den säger: ”För allt finns det en bestämd tid”? Finns det något vi kan göra för att påverka hur det slutligen kommer att gå för oss i livet?

Den bästa tiden för varje sysselsättning

Bibelskribenten, som var inspirerad av Gud, talade inte om någon enskild individs öde eller hur det slutligen kommer att gå för en människa. Nej, han talade om Guds avsikter och hur de skulle påverka människorna. Hur vet vi det? Först och främst därför att sammanhanget visar det. Efter att ha nämnt många saker som tycks ha en ”bestämd tid” skrev Salomo: ”Jag har sett den sysselsättning som Gud har gett åt människosönerna att sysselsätta sig med. Allt har han gjort skönt i dess rätta tid.” (Predikaren 3:10, 11)

Gud har gett människorna många sysselsättningar eller uppgifter att ägna sig åt, och Salomo nämner några av dem. Gud har också gett oss frihet att välja vad vi vill göra. Men för varje sysselsättning finns det en tid som är rätt, eller gynnsam, och som ger det bästa resultatet. Ta till exempel det som Salomo nämner i Predikaren 3:2, att det finns ”en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade”. Jordbrukare känner till att det för varje växtslag finns en gynnsam tid att så eller plantera. Vad händer om en jordbrukare ignorerar detta enkla faktum och sår och planterar vid fel tid? Kan han skylla på ödet om han får en dålig skörd, fastän han har arbetat hårt? Naturligtvis inte! Han sådde och planterade ju inte vid den rätta tiden. Jordbrukaren kunde ha lyckats bra om han hade följt naturens lagar som Skaparen har fastställt.

Vad Gud har fastställt är alltså inte individers öde eller utgången av allt som händer, utan vissa principer som styr mänskliga angelägenheter i överensstämmelse med hans avsikter. För att människor ska få framgång i det de gör måste de förstå och handla i enlighet med Guds avsikter och tider. Vad som är förutbestämt och oföränderligt är inte individers öde, utan vad Gud har för avsikt att göra. Genom profeten Jesaja säger Jehova: ”Mitt ord, som går ut från min mun ... skall inte vända tillbaka till mig med oförrättat ärende, utan det skall utföra det som jag har funnit behag i och ha säker framgång i det som jag har sänt ut det till.” (Jesaja 55:11)

Vad är då Guds ”ord”, eller bestämda avsikt, som kommer att ”ha säker framgång” när det gäller jorden och människans framtid?

Kännedom om Guds avsikt

Salomo ger en ledtråd. Han säger: ”Allt har han [Gud] gjort skönt i dess rätta tid.” Och sedan fortsätter han: ”Också evigheten har han lagt i deras hjärta, så att människan aldrig till fullo kan komma underfund med det verk som den sanne Guden har gjort.” (Predikaren 3:11, fotnoten)

Mycket har skrivits om den här versen. Men den enkla sanningen är att vi alla någon gång innerst inne, djupt i vårt hjärta, funderat över meningen med livet och vad som slutligen kommer att hända med oss. Historien igenom har människor haft svårt att acceptera att livet bara innebär hårt arbete med sådant som måste göras och att döden till sist är slutet på allt. Vi människor är unika bland alla levande skapelser. Vi tänker inte bara på det som är här och nu, utan också på livets slut och vad som kommer därefter. Vi längtar också efter möjligheten att få leva utan att behöva dö, att få leva för evigt. Varför gör vi det? Som Bibeln förklarar har Gud lagt ”evigheten ... i deras [människors] hjärta”.

För att tillfredsställa denna längtan har människor funderat över tanken att det kanske finns ett liv efter döden. Många menar att något inom oss fortsätter att leva sedan vi dött. Andra tror på reinkarnation – att vi dör och återföds gång på gång. Ytterligare andra tror att allt i livet är förutbestämt av ödet eller försynen och att vi inte kan göra något för att påverka det. Men ingen av de här förklaringarna har varit helt tillfredsställande. Bibeln säger att det beror på att människor genom sina egna ansträngningar ”inte [kan] förstå Guds verk, från begynnelsen till änden”.

Denna djupa konflikt mellan önskan att få veta och oförmågan att hitta svar har plågat tänkare och filosofer tiderna igenom. Men eftersom Gud har lagt denna längtan efter evigt liv i vårt hjärta, är det då inte logiskt att vi vänder oss till honom för att få det vi behöver för att tillfredsställa den? Bibeln säger ju om Jehova: ”Du öppnar din hand och mättar allt levande med vad de önskar.” (Psalm 145:16) Genom att vi vänder oss till Guds ord, Bibeln, kan vi få tillfredsställande svar på våra frågor om livet och döden och om vad Guds avsikt är med jorden och människorna. (Efesierna 3:11)

[Infälld text på sidan 5]

”De snabba [vinner] inte ... loppet.” (Predikaren 9:11)

[Infälld text på sidan 6]

Om en jordbrukare inte sår eller planterar vid rätt tid, kan han då skylla på ödet om han får en dålig skörd?

[Infälld text på sidan 7]

Människor funderar över livet och döden därför att Gud har lagt ”evigheten ... i deras hjärta”

Nu är det tid att välja

”Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till man och kvinna skapade han dem.” (1 Moseboken 1:27)

DESSA välbekanta ord, som står alldeles i början av Bibeln, beskriver något av det mest storslagna som Gud har ”gjort skönt i dess rätta tid” – skapandet av ett fullkomligt människopar, Adam och Eva. (Predikaren 3:11) Som deras Skapare sade Jehova Gud till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er, och råd över havets fiskar och himlens flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28)

Genom de här orden lät Gud det första människoparet få veta vad som var hans avsikt. De skulle föröka sig och ta hand om jorden och göra den till ett paradis och till ett hem för sig och sina avkomlingar. Det fanns ingen förutbestämd tid då de skulle dö. I stället gav Gud dem en underbar framtidsutsikt. Genom att välja rätt och förbli i harmoni med Gud skulle de få leva för evigt i fullkomlig frid och lycka.

De valde fel, och som ett resultat av det har åldrande och död blivit alla människors lott. Patriarken Job sade: ”Människan, av kvinna född, lever en kort tid och mättas av oro.” (Job 14:1) Varför blev det så?

Bibeln förklarar: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden ... spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Uttrycket ”en enda människa” syftar givetvis på Adam, som medvetet valde att bryta mot Guds enkla och tydliga befallning. (1 Moseboken 2:17) Genom sitt val gick Adam miste om möjligheten att få leva för evigt i ett jordiskt paradis. På grund av honom gick också hans avkomlingar miste om denna dyrbara arvedel, och de kom i stället under syndens och dödens fördömelse. Allt tycktes vara förlorat – eller var det inte det?

En tid då allt blir nytt

Tusentals år senare blev psalmisten inspirerad av Gud att skriva: ”De rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den.” (Psalm 37:29) Som en försäkran om att löftet i Eden kommer att bli en verklighet beskriver Bibeln i vackra ordalag vad Gud snart kommer att göra: ”Han skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer. Det som en gång var är borta.” Sedan säger Gud själv: ”Se! Jag gör allting nytt.” (Uppenbarelseboken 21:4, 5)

Eftersom det finns en fastställd tid för allt, blir den logiska frågan: När ska den tid komma då allt görs nytt och Guds underbara löften kan bli verklighet? Jehovas vittnen, som ger ut den här tidskriften, vill hjälpa människor att förstå att vi lever i den period som Bibeln kallar ”de sista dagarna” och att den tid är nära då Gud ska gå till verket och göra ”allting nytt”. (2 Timoteus 3:1) Vi vill uppmana dig att undersöka Bibeln, så att du får veta mer om den underbara framtid som kan bli din. Vi vill också uppmana dig att ta emot den här inbjudan: ”Sök Jehova medan han låter sig finnas. Ropa till honom medan han är nära.” (Jesaja 55:6) Det är inte ödet som styr ditt liv. Dina eviga framtidsutsikter ligger i dina egna händer!

[Infälld text på sidan 8]

”Se! Jag gör allting nytt”