DET här är bara några av de kommentarer Vakna! har fått som svar i en internationell undersökning som omfattade många ensamföräldrar. Många av dem, de flesta mammor, sa att de önskade att de hade en kärleksfull äktenskapspartner som hjälpte dem.a Men deras uppriktiga kommentarer visade också att de hade anpassat sig bra till sin situation.

Vad har hjälpt de här ensamföräldrarna att anpassa sig efter sin svåra situation och att klara av den? I följande artiklar ska vi se närmare på några praktiska förslag de ger och några rättframma medgivanden de gör. De berättar också vilka grundläggande principer som har hjälpt dem i olika situationer. Om du är ensamförälder hoppas vi att de här artiklarna ska hjälpa dig att inte bara klara av din krävande uppgift utan också känna glädje och tillfredsställelse. Det kan innebära en stor utmaning i dagens osäkra värld som så snabbt förändras.b

Artiklarna inriktar sig på sex områden. Hur ensamföräldrar kan

1. Få mer stöd

2. Kommunicera bättre med sina barn

3. Göra sunda prioriteringar

4. Sätta upp tydliga gränser för uppförandet

5. Välja sunda värderingar

6. Ge Gud en plats i familjen

Utmaningen.

”Den största utmaningen”, säger Alina, som har två pojkar, ”är att jag är så trött och alltid har ont om tid.” Alinas situation är typisk för ensamstående mammor. Därför har många ensamföräldrar skapat ett socialt nätverk – en grupp personer som de kan ringa till och få hjälp utan att behöva känna att de besvärar.

Förslag.

Sök stöd hos släktingar och vänner som du har förtroende för. Varför inte göra upp en lista på personer som du kan ringa till om du behöver hjälp? Det kan gälla barnpassning, bilskjuts, reparationer eller känslomässigt stöd. Och håll listan up-to-date. Ta också reda på vilken hjälp du kan få från samhället.

Renata, som är ett Jehovas vittne, har fått mycket hjälp av medkristna. Hon säger: ”De ställer alltid upp och hjälper mig. När mina två nioåriga flickor och jag hade influensa, orkade jag inte laga mat. Så snart församlingen fick veta det kom någon av vännerna varje dag med mat.” En sådan omtanke påminner oss om orden i 1 Johannes 3:18 i Bibeln: ”Små barn, låt oss älska, varken med ord eller med tungan, utan i gärning och sanning.”

Kan den förälder som inte är vårdnadshavare hjälpa till? Om den andra föräldern, vanligtvis pappan, har umgängesrätt med barnen och är ansvarsfull och villig att hjälpa till, kanske han kan bära en del av bördan. Barnen behöver ju också vara tillsammans med sin pappa.a

Öva dina barn att hjälpa till. När du ger dina barn uppgifter som är lämpliga med tanke på deras ålder, hjälper du både dig själv och dem. Att få hjälpa till i hemmet lär barnen att ta ansvar, och det hjälper dem att utveckla god arbetsmoral som de kommer att ha nytta av längre fram i livet.

Utmaningen.

Cristina säger: ”Utmaningen för mig är inte bara att vara tillsammans med min dotter, utan också att vara mentalt och känslomässigt närvarande trots alla andra förpliktelser jag har och trots att jag är trött.”

Förslag.

Skapa en miljö där det är lätt att kommunicera. ”Jag försöker vara ett gott exempel”, säger Elizabeth, mamma till fem barn, ”och mina barn pratar gärna med mig. Jag uppmuntrar dem också att prata med varandra och att aldrig gå och lägga sig och vara arga på något av syskonen. De vet också att jag inte accepterar att man bara tiger – att man vägrar att prata med varandra.”

Slå inte dövörat till för dina barn. Lyanne skriver: ”När min son var liten pratade han hela tiden, så jag slog ofta dövörat till. När han sedan kom upp i tonåren slutade han kommunicera med mig, och jag insåg att jag hade gjort ett stort misstag. Jag arbetade riktigt hårt – för hårt egentligen – för att bryta ner muren. Jag talade med en äldstebroder i församlingen om problemet. Han gav mig rådet att jag skulle ta det lugnt och prata avslappnat med min son. Jag följde hans råd, och så småningom blev det bättre.”

Var tålmodig. Det finns ”en tid att tiga och en tid att tala”, sägs det i Predikaren 3:7. ”När mina barn inte kände för att prata”, säger Dulce, som är trebarnsmamma, ”såg jag till att jag var tillgänglig när de ville prata.” Ja, i stället för att tvinga fram ett samtal, så försök vänligt och tålmodigt få barnen att öppna sig. Det är vad Bibeln rekommenderar. ”Planerna i en mans hjärta är som djupt vatten, en man med förstånd hämtar upp dem.” (Ordspråksboken 20:5, Svenska Folkbibeln)

Var ”snar till att höra, sen till att tala”. (Jakob 1:19) Lizaan, som citerades i föregående artikel, säger: ”Jag fick bita mig i tungan när barnen kom med ett problem. Jag fick lära mig att inte vara för snabb att komma med lösningar, utan tala lugnt när de berättade något upprörande.” Leasa, mamma till två pojkar, skriver: ”Jag har inte alltid varit bra på att lyssna. Ibland tyckte jag att deras problem var obetydliga, så jag fick lära mig att vara mer förstående.”

”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag.” (Kolosserna 4:6) Lyanne säger: ”För att inte förstöra kommunicerandet fick jag göra en medveten ansträngning att hålla mig så lugn och avslappnad som möjligt, när allvarliga saker kom upp.”

Om du inte lyckas hålla dig lugn, kan du tappa humöret och börja skrika, och det gör bara saker och ting värre. (Efesierna 4:31) Att skrika åt ett barn kan hämma kommunicerandet och skapa fler problem. ”Barn är som musselskal”, säger Heidi, som har en dotter i tonåren. ”Om du talar vänligt och kärleksfullt, öppnar de sig. Men om du skriker och förringar dem, sluter de sig som musslor och kommunicerandet upphör. För att påminna mig om det har jag en bild av ett öppet musselskal på kylskåpet.”

Lär känna ditt barn. ”Mina två söner är helt olika varandra”, säger Yasmin, som citerades tidigare. ”Den ene är pratsam, den andre är tystlåten. När det gäller den som är tystlåten har jag lärt mig att det är bäst att inte direkt ta upp ett problem med honom. I stället pratar jag med honom när vi håller på med något annat, till exempel spelar något spel eller när han pratar om något som intresserar honom. Då frågar jag honom taktfullt vad han tycker.”

Hur är det om en pojke tycker att det är svårt att tala med sin mamma om vissa personliga saker? Det tyckte Misaos tonårige son. ”Du förstår mig inte”, sa han. Hon bad en mogen, pålitlig broder i församlingen om hjälp. ”Han har blivit min sons mentor, och min son känner sig nu lugn”, säger Misao.

Förväxla inte förälderns roll och en väns roll. ”Jag gjorde min tonårsdotter till min förtrogna”, säger Iwona, som är tvåbarnsmamma. ”Fast jag visste att det inte var bra gick jag i den fällan, och jag blev tvungen att ändra på det.” Även om du vill ha ett nära förhållande till ditt barn, måste du komma ihåg att du är föräldern, auktoriteten. När du behåller din värdighet och visar att du är mogen och stabil, gör du det lättare för dina barn att respektera dig som förälder och följa Bibelns uppmaning: ”Barn, var lydiga mot era föräldrar.” (Efesierna 6:1, 2)

Älska dina barn. (Titus 2:4) Barn behöver kärlek lika mycket som de behöver mat och dryck! Så försäkra dem hela tiden om att du älskar dem – i ord och handling! Då kommer de inte bara att känna sig tryggare utan också vara mer villiga att prata med dig och lyda dig.

Utmaningen.

Miranda, som är mamma till två pojkar och som citerades tidigare, säger: ”Den största utmaningen är att vara förvärvsarbetande mamma och ha ansvaret för allting – de fysiska, de mentala, de känslomässiga och de andliga behoven – utan att ha hjälp av en äktenskapspartner.”

Förslag.

Avgör vad som är verkligt viktigt för dig och dina barn, och prioritera det.

Håll fast vid dina prioriteringar och lär dig att anpassa tiden och ekonomin efter dem. Vi kan ta ett exempel: Dina barns hälsa är viktig, så använd dina surt förvärvade slantar till att köpa näringsrik mat. Det är bättre än att senare behöva lägga ut pengarna på läkare och medicin. Gör upp en inköpslista innan du går och handlar. Det hindrar att du gör dyra impulsköp. ”Jag tycker om att laga mat”, säger Roberto, som bor i USA med sina fyra barn. Han tillägger: ”Jag har lärt mig att inrikta mig på det vi behöver – inte på det vi önskar – och inte på det vi behöver i största allmänhet, utan på det vi verkligen behöver varje dag.”

Gör dig av med det du aldrig använder – böcker, kläder, prylar. Som en ensamstående mamma skrev: ”Materiella saker skapar stress. Ju mer prylar du har, desto mer måste du tvätta, reparera och underhålla. Nyckeln till att minska stressen i livet är att minska antalet prylar.”

Lär dina barn att städa upp efter sig varje kväll. Låt det inte bli en enda röra. Att barnen får lära sig det lär dem att ta ansvar för sitt eget rum och för hela hemmet. Ditt eget goda exempel ger naturligtvis ökad tyngd åt dina ord.

Även om du kanske har mycket att göra, måste du ägna tid åt dina barn – inte bara korta stunder av så kallad kvalitetstid, utan all tid du kan ge dem. Dina barn behöver din tid och din uppmärksamhet. (5 Moseboken 6:7)

Ät åtminstone en måltid tillsammans varje dag, och gör det till en trevlig stund. Colette, som bor i Frankrike och har tre barn, säger: ”Vi bestämde att vi skulle äta kvällsmat tillsammans. Då var alla hemma, och vi kunde ha trevligt och prata med varandra. Den måltiden har varit och är fortfarande något speciellt i vår familj.”

Utmaningen.

Bibeln har förutsagt att barn i ”de sista dagarna” i allmänhet skulle vara ”olydiga mot föräldrar”. (2 Timoteus 3:1, 2)

Förslag.

Inse att ”barn behöver struktur och regler för att trivas”. (The Single Parent Resource, av Brook Noel) Barn- och familjepsykologen Barry G. Ginsberg säger: ”Förhållandena blir bättre och mindre stressiga när gränserna är tydliga.” Han tillägger: ”Ju tydligare gränserna är och ju klarare de uttrycks desto lättare blir det att bevara goda relationer i familjen.” Hur kan du sätta upp tydliga gränser?

Var bestämd, och håll fast vid det du har sagt. (Matteus 5:37) En australisk undersökning visade att barn ofta uppför sig illa när föräldrarna inte kan säga nej och när de ständigt ger efter för sina barn. Det är som Bibeln säger: ”En pojke [eller flicka] som tillåts löpa fritt kommer att dra skam över sin mor.” (Ordspråksboken 29:15)

Låt inte känslor av skuld över att du är ensamförälder göra att du blir eftergiven. ”Ibland är min första reaktion att jag tycker synd om mina två söner för att de växer upp i ett hem med bara en förälder”, säger Yasmin, som citerades tidigare. Men som vi ska se lät hon inte känslorna, som inte var fel i sig själva, överskugga hennes goda omdöme.

Var konsekvent. ”Att barn genom erfarenhet lär sig att ett visst uppförande inte kan accepteras och därför kommer att medföra tillrättavisning är viktigt för att förhindra beteendestörningar och känslomässiga problem hos dem”, sägs det i tidskriften American Journal of Orthopsychiatry. Yasmin säger: ”Jag satte mig ner med mina pojkar, och vi resonerade om tillrättavisning. När de gör något som är fel försöker jag vara konsekvent. Men jag har lärt mig att lyssna först och sedan helt lugnt förklara hur det de gjort har påverkat familjen. Först då ger jag den tillrättavisning jag varnat dem för.”

Var resonlig. Tillrättavisa inte i vrede. Samtidigt som du måste hålla fast vid det som är rätt, måste du också vara flexibel när det är berättigat. ”Visheten från ovan” – dvs. visheten från Gud – är ”resonlig”, sägs det i Jakob 3:17. Människor som är resonliga handlar inte överilat eller i vredesmod. Inte heller håller de sig rigoröst till reglerna. Nej, de tänker först, kanske till och med ber en bön, och sedan kan de handla lugnare och mer genomtänkt.

Konsekvens, bestämdhet och resonlighet – och ett gott exempel – kommer att hjälpa dig att sätta upp gränser som kommer att göra ditt hem till en verkligt trygg plats för dina barn.

Utmaningen.

Kamrattrycket i skolan och den sjunkande moralen i världen har ett starkt negativt inflytande på familjerna. För att kunna stå emot det behöver barnen sunda värderingar. Om de inte får det, är det inte troligt att de kommer att bli ansvarskännande, principfasta, skötsamma vuxna.

Förslag.

Många ensamföräldrar, bland annat de som nämns i den här artikelserien, vänder sig till Bibeln för att få vägledning, eftersom de inser att den innehåller oöverträffad vishet från Gud. Tänk till exempel på vad Bibeln säger om den viktigaste principen av alla – principen om att visa sann kärlek.

”Kärleken är långmodig och omtänksam. Kärleken är inte svartsjuk, den skrävlar inte, blir inte uppblåst, bär sig inte oanständigt åt, söker inte sina egna intressen, blir inte uppretad. Den för inte räkenskap över oförrätten. Den gläder sig inte över orättfärdigheten, men den gläder sig med sanningen. Den fördrar allting, ... hoppas allting, uthärdar allting. Kärleken tryter aldrig.” (1 Korinthierna 13:4–8)

När föräldrarna visar sådan kärlek, mår barnen bra. Colette, som citerades tidigare, skrev: ”Jag sa ofta till mina barn att jag älskade dem. Jag sa också att de är gåvor från Gud, och att det därför var viktigt att jag tog väl hand om dem. De i sin tur måste vara snälla och respektfulla mot mig och sin pappa [även om han inte hade vårdnaden om dem]. Det här har skapat en anda av förtroende och respekt i vårt hem.” (Psalm 127:3)

Anna, som bor i Polen, skrev: ”När mina barn inte kommer överens, påminner jag dem om Jesu ord att det vi vill att andra ska göra mot oss, det ska vi göra mot dem.” (Matteus 7:12) Roberto, som nämndes tidigare, har ett problem som är vanligt för många ensamföräldrar. Han säger: ”Barnen ställs inför två slags värderingar – dina och den andra förälderns. När jag håller fast vid Bibelns värderingar, vet jag att jag inte kommer att vara favoritföräldern den dagen eller veckan.” Han säger också: ”Den andra föräldern kanske ger barnen presenter i hopp om att bli mer omtyckt av barnen. Det är svårt att stå emot sådana påtryckningar, men det hjälper att ha en bra kommunikation med barnen.”

Det är inte alltid lätt att leva efter Bibelns normer, men resultatet är väl värt ansträngningen! Sarah, en ensamförälder i Sydafrika, säger: ”Jag är glad att mina barn har uppfostrats med Jehovas vägledning som grund. Vi har haft våra problem, men Jehova har alltid varit med och hjälpt oss.”

I VÅR tids materialistiska värld är det inte många som tänker på Gud. Men vår Skapare är intresserad av oss och vill att vi ska ha det bra i livet. Hans känslor uttrycks fint i Jesaja 41:10: ”Var inte rädd, ty jag är med dig. ... Jag skall verkligen hjälpa dig.”

I förra artikeln gick vi igenom hur Gud hjälper oss genom de sunda värderingar som vi finner i Bibeln. (2 Timoteus 3:16) Men Bibeln ger oss inte bara vägledning. Den berättar om Guds underbara personlighet och visar att han älskar oss. Så när vi tillämpar det Bibeln lär får vi verkligen uppleva Guds godhet. Det har många kristna föräldrar – gifta och ogifta – upptäckt.

Robert, Österrike: ”Jehova Gud är en bättre far eller mor än någon av oss. Han vet vad våra barn behöver, och han vet hur han ska skydda dem. Därför ber jag ofta till honom tillsammans med min dotter.”

Ayusa, Japan: ”Jag blir glad när jag märker att min son visar att han litar på Jehovas stöd. Han brukar säga: ’Jehova är med oss, så allt kommer att gå bra.’”

Cristina, Italien: ”När jag har något problem som jag inte kan lösa, ber jag till Jehova och lämnar det i hans händer. Jag känner genast en inre frid, eftersom jag vet att problemet kommer att lösa sig på bästa sätt.”

Laurentine, Frankrike: ”Jag kan intyga att Jehova har välsignat mig som ensamförälder. Han hjälper verkligen den som är bedrövad och den som är fader- eller moderlös.”

Keiko, Japan: ”Gud är opartisk. Han visar alla familjer kärlek och omtanke, vare sig det finns två föräldrar i familjen eller bara en.” (Apostlagärningarna 10:34)

Jesus Kristus, som återspeglade Guds medkänsla med oss och omtanke om oss, sa: ”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är tyngda av bördor, så skall jag ge er ny styrka ..., för jag är mild till sinnes och ödmjuk i hjärtat, så skall ni finna ny styrka för er själ.” (Matteus 11:28–30) Jesus och hans himmelske far vill verkligen att vi ska känna oss trygga under hans kärleksfulla omvårdnad. I Psalm 34:8 läser vi: ”Smaka och se att Jehova är god.” Ja, Gud vill att du själv ska få uppleva att hans råd fungerar, att han vill ditt bästa. Kommer du att ta emot hans faderliga inbjudan?