9. Vilket hot stod Jehosafat och folket i Juda inför, och hur reagerade de?

⁹ Jehosafat var kung i Juda på 900-talet f.v.t. Han och hela Juda hotades av de förenade styrkorna från Ammon, Moab och Seirs bergstrakt. Men vad gjorde kungen trots att han var rädd? Han och männen i Juda församlades tillsammans med sina hustrur och barn vid Jehovas hus för att be. (Läs 2 Krönikeboken 20:3–6.) I överensstämmelse med de ord som Salomo tidigare hade yttrat vid invigningen av templet frambar Jehosafat en gripande bön till Jehova: ”Vår Gud, skall du inte verkställa dom över dem? Ty i oss finns ingen kraft inför denna stora skara som kommer mot oss, och vi vet inte vad vi skall göra, utan våra ögon är vända mot dig.” (2 Krön. 20:12, 13)

Om vi är hårt trängda och inte ser någon utväg, bör vi göra som Jehosafat och folket i Juda och med full förtröstan vända oss till Jehova i bön. (Ords. 3:5, 6; Fil. 4:6, 7) Även om vi är isolerade kommer våra vädjanden till Jehova att göra att vi känner gemenskap med ”hela skaran av ... [våra] bröder i världen”. (1 Petr. 5:9)