Fruktan — vän eller fiende?

”Jag tänker på hur jag skulle vilja dö. Jag vill inte bli skjuten, men om jag skulle bli det, vill jag bli skjuten rakt i huvudet, så att jag dör med detsamma.”

EN REPORTER på Los Angeles Times fick detta svar av en 14-årig flicka, när han intervjuade skolungdomar om en del mord som inträffat på senaste tiden — mord där ungdomar dödat både vuxna och andra ungdomar. Reportaget bar rubriken ”En värld av fruktan”.

Du kan inte ha undgått att lägga märke till att många människor i dagens värld lever i ständig fruktan. Fruktan för vad? Det är svårt att peka på en viss orsak som mer framträdande än andra. Se efter i rutan här bredvid om du kan finna sådant som dina vänner eller många i din hemtrakt oroar sig för. Rutan är hämtad från tidskriften Newsweek för 22 november 1993 och är resultatet av en enkät bland ”758 barn i åldrarna 10—17 år samt deras föräldrar”.

Om dessa ungdomar intervjuades i dag, skulle de kanske också nämna andra orsaker till fruktan, till exempel jordbävningar. Efter det förödande skalvet i Los Angeles i januari 1994 skrev tidskriften Time: ”Några av symptomen på posttraumatisk stress är ofrivilliga minnesbilder, mardrömmar, överdriven vaksamhet och vrede över bristen på kontroll över ens eget liv.” En affärsman som hade bestämt sig för att flytta ifrån området sade: ”Skadegörelsen är ingenting. Det värsta är rädslan. Man går och lägger sig med skorna på. Man kan inte sova. Man sitter bara där och väntar varenda kväll. Det är bedrövligt.”

”Upprepade katastrofer gör japanerna nervösa”, löd rubriken till ett tidningsreportage från Tokyo den 11 april 1995. I artikeln kunde man läsa: ”Nervgasattentatet ... var ett särskilt svårt slag mot det japanska psyket, eftersom det var en länk i en lång kedja av händelser som tillsammans skapat en helt ny känsla av osäkerhet beträffande framtiden. ... Människor känner sig inte längre säkra på dessa gator, som en gång var kända för sin säkerhet både natt och dag.” Och det är inte bara de äldre som är rädda. ”Professor Ishikawa [vid Seijouniversitetet] sade att oron ... var särskilt uttalad bland unga människor, som ofta inte har någon klar bild av vad framtiden har i beredskap för dem.”

Vetenskapliga rön tyder på att ”en svår skräckupplevelse kan förändra hjärnans kemi och göra människor känsliga för ökade adrenalinhalter till och med tiotals år efteråt”. Forskare försöker komma underfund med hur hjärnan tolkar en skräcksituation — hur vi utvärderar detaljer och reagerar med fruktan. Professor Joseph LeDoux skriver: ”Genom att leta reda på de nervbanor genom vilka en situation får en individ att erfara fruktan hoppas vi kunna kasta ljus över de allmänna mekanismer som styr denna typ av minne.”

De flesta av oss är emellertid inte så intresserade av den kemiska eller neurologiska orsaken till fruktan, utan är kanske av naturliga skäl mer intresserade av att få svar på sådana frågor som: Varför blir vi rädda? Hur bör vi reagera? Är fruktan någonsin något positivt?

Du håller förmodligen med om att fruktan ibland kan vara till nytta för dig. Tänk dig till exempel att du är på väg hem en mörk kväll. När du närmar dig huset ser du att dörren står på glänt, trots att den var stängd när du gick hemifrån. Genom fönstret ser du hur skuggor rör sig inne i huset. Du inser genast att något är på tok. Det kanske är en tjuv eller en knivbeväpnad marodör där inne.

Din instinktiva fruktan för sådana situationer kan skydda dig mot att aningslöst kasta dig in i en farlig situation. Din fruktan kan hjälpa dig att vidta försiktighetsåtgärder eller skaffa hjälp innan du tar några risker. Det finns många sådana exempel: en skylt som varnar dig för en högspänningsledning, ett radiomeddelande om en annalkande storm, ett skärande, metalliskt ljud från din bil när du kör på en livligt trafikerad väg.

Ja, i vissa fall kan fruktan faktiskt vara en vän. Den kan skydda oss mot fara eller hjälpa oss att handla förståndigt. Men som du mycket väl vet är intensiv eller ihållande fruktan verkligen inte någon vän, utan en fiende. Den kan ge upphov till andfåddhet, hjärtklappning, matthet, skakningar, illamående och overklighetskänslor.

Intressant nog talar Bibeln uttryckligen om att vår tid skulle kännetecknas av en skrämmande händelseutveckling här på jorden och av intensiv fruktan. Vad beror det på, och hur bör det påverka ditt liv och ditt tänkesätt? Och varför kan man säga att det från Bibelns ståndpunkt sett finns ett slag av fruktan som bör prägla vårt dagliga liv och som är synnerligen nyttigt och välgörande? Låt oss se.

[Ruta på sidan 3]

På frågan om vad som oroar dem och deras familjer mest gav barn och vuxna följande svar:

BARN FÖRÄLDRAR

56 % Våldsbrott mot familjemedlem 73 %

53 % Att en förälder blir arbetslös 60 %

43 % Att inte ha råd att köpa mat 47 %

51 % Att inte ha råd att söka läkare 61 %

47 % Att inte kunna betala hyran 50 %

38 % Att en familjemedlem får missbruksproblem 57 %

38 % Att familjen inte skall hålla ihop 33 %

Källa: Newsweek, 22 november 1993