Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • Utveckla ditt hjärta till att frukta Jehova
    Vakttornet – 2001 | 1 december
    • Utveckla ditt hjärta till att frukta Jehova

      ”Om de bara utvecklade detta sitt hjärta till att frukta mig och hålla alla mina bud alltid.” (5 MOSEBOKEN 5:29)

      1. Hur kan vi vara övertygade om att människor en dag skall uppleva frihet från fruktan?

      FRUKTAN har plågat mänskligheten i århundraden. Fruktan för hunger, sjukdom, brottslighet eller krig får miljontals människor att ständigt känna ängslan och oro. I inledningen till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna uttrycks därför en önskan att skapa en värld, där alla människor skall åtnjuta frihet från fruktan.a Till all lycka försäkrar Gud oss om att en sådan värld skall komma, dock inte genom människors ansträngningar. Genom sin profet Mika lovar Jehova att i hans rättfärdiga nya värld skall ingen få hans folk ”att skälva”. (Mika 4:4)

      2. a) Hur uppmanar Bibeln oss att frukta Gud? b) Vilka frågor kan uppstå, när vi begrundar vår förpliktelse att frukta Gud?

      2 Men fruktan kan också vara en positiv kraft. Bibeln uppmanar gång på gång Guds tjänare att frukta honom. Mose befallde israeliterna: ”Jehova, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna.” (5 Moseboken 6:13) Hundratals år senare skrev Salomo: ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” (Predikaren 12:13) I det arbete med att vittna som vi utför under änglars ledning uppmanar vi också människor att ”frukta Gud och ge honom ära”. (Uppenbarelseboken 14:6, 7) Förutom att frukta Jehova måste de kristna älska honom med hela sitt hjärta. (Matteus 22:37, 38) Hur kan vi älska Gud och samtidigt frukta honom? Varför måste man frukta en kärleksfull Gud? Vilken nytta får vi av att uppodla gudsfruktan? För att besvara dessa frågor måste vi först förstå vad fruktan för Gud innebär och hur detta slag av fruktan utgör en grundläggande del av vårt förhållande till Jehova.

      Vördnad, djup respekt och fruktan

      3. Vad innebär fruktan för Gud?

      3 En kristen bör känna fruktan för Gud, sin Skapare. En definition av denna fruktan är ”vördnad och djup respekt för Skaparen och sund fruktan för att misshaga honom”. Fruktan för Gud påverkar således två viktiga sidor av vårt liv: vår inställning till Gud och vår inställning till ett uppförande som han hatar. Det är uppenbart att båda sidorna är viktiga och förtjänar noggrann begrundan. Som det påpekas i en biblisk ordbok (Vine: Expository Dictionary of New Testament Words), styr denna vördnadsfulla fruktan de kristnas handlande ”i andliga och moraliska frågor”.

      4. Hur kan vi utveckla känslor av vördnad och djup respekt för vår Skapare?

      4 Hur kan vi utveckla känslor av vördnad och djup respekt för vår Skapare? Vi kan känna vördnad när vi ser ett vackert landskap, ett imponerande vattenfall eller en praktfull solnedgång. Denna känsla fördjupas, när vi med trons ögon urskiljer Guds hand bakom sådana skaparverk. Och i likhet med kung David inser vi vår egen litenhet i jämförelse med Jehovas vördnadsbjudande skaparverk. ”När jag ser dina himlar, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har berett, vad är då en dödlig människa, att du kommer ihåg henne?” (Psalm 8:3, 4) Denna vördnad leder till en djup respekt, som får oss att tacka och lovprisa Jehova för allt som han har gjort och gör för oss. David skrev också: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara, som min själ mycket väl vet.” (Psalm 139:14)

      5. Varför bör vi frukta Jehova, och vilka fina föredömen har vi när det gäller detta?

      5 Känslor av vördnad och respekt skapar en sund och respektfull fruktan för Guds makt som Skapare och för hans myndighet som universums rättmätige härskare. Aposteln Johannes fick i en syn se dem som ”kommer segerrikt ifrån vilddjuret och ifrån dess bild”, dvs. de smorda efterföljarna till Kristus i deras himmelska ställning, och dessa förkunnar: ”Stora och underbara är dina gärningar, Jehova Gud, den Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, evighetens Kung. Vem skulle väl inte frukta dig, Jehova, och förhärliga ditt namn?” (Uppenbarelseboken 15:2–4) Fruktan för Gud, grundad på en djup vördnad för hans majestät, får dessa Kristi medregenter i det himmelska kungariket att ära Gud som den högsta myndigheten. När vi tänker på allt som Jehova har åstadkommit och på hans rättfärdiga styre över universum, har vi då inte all anledning att frukta honom? (Psalm 2:11; Jeremia 10:7)

      6. Varför bör vi ha en sund fruktan för att misshaga Jehova?

      6 Men förutom vördnad och djup respekt måste fruktan för Gud inbegripa en sund rädsla för att misshaga honom eller vara olydig mot honom. Varför det? Jo, därför att samtidigt som Jehova är ”sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke”, måste vi komma ihåg att han ”på inga villkor kommer ... att frita från straff”. (2 Moseboken 34:6, 7) Jehova är kärleksfull och barmhärtig, men han tolererar inte orättfärdighet och uppsåtlig synd. (Psalm 5:4, 5; Habackuk 1:13) De som uppsåtligt och utan att ångra sig utövar det som är ont i Jehovas ögon och som sätter sig upp mot honom kan inte göra så ostraffat. Det är, som aposteln Paulus sade, ”förskräckligt att falla i den levande Gudens händer”. Det är ett skydd för oss att ha en sund fruktan för att hamna i en sådan situation. (Hebréerna 10:31)

      ”Honom skall ni hålla fast vid”

      7. Vilka skäl har vi att förtrösta på Jehovas räddande kraft?

      7 Förtröstan på och tillit till Jehova Gud föregås av en stark medvetenhet om hans vördnadsbjudande makt. Precis som ett litet barn känner sig säkert när dess far är i närheten, känner vi oss trygga och säkra under Jehovas vägledande hand. Lägg märke till hur israeliterna reagerade efter det att Jehova hade fört dem ut ur Egypten: ”Israel fick också se den stora hand som Jehova satte i verksamhet mot egyptierna; och folket började frukta Jehova och sätta tro till Jehova.” (2 Moseboken 14:31) Elisas erfarenhet vittnar också om att ”Jehovas ängel lägrar sig runt omkring dem som fruktar honom, och han kommer till deras undsättning”. (Psalm 34:7; 2 Kungaboken 6:15–17) Jehovas folks nutida historia och antagligen också vår egen erfarenhet bekräftar att Gud visar sin kraft till förmån för dem som tjänar honom. (2 Krönikeboken 16:9) Vi kommer på så sätt att inse att ”i fruktan för Jehova är stark tillförsikt”. (Ordspråken 14:26)

      8. a) Varför får fruktan för Gud oss att vandra på hans vägar? b) Förklara varför vi bör ”hålla fast vid” Jehova.

      8 Förutom att en sund fruktan för Gud skapar förtröstan på och tillit till honom, motiverar den oss också att vandra på hans vägar. När Salomo invigde templet, bad han till Jehova: ”Må [Israel] frukta dig genom att vandra på dina vägar alla de dagar som de är vid liv på den marks yta som du gav åt våra förfäder.” (2 Krönikeboken 6:31) Dessförinnan hade Mose uppmanat israeliterna: ”Jehova, er Gud, skall ni vandra efter, och honom skall ni frukta, och hans bud skall ni hålla, och till hans röst skall ni lyssna, och honom skall ni tjäna, och honom skall ni hålla fast vid.” (5 Moseboken 13:4) Som dessa verser tydligt visar uppkommer önskan att vandra på Jehovas vägar och att ”hålla fast vid” honom av förtröstan på och tillit till Gud. Ja, gudsfruktan får oss att lyda Jehova, tjäna honom och hålla fast vid honom, precis som ett litet barn bokstavligt talat håller fast vid sin far som det litar helt och fullt på. (Psalm 63:8; Jesaja 41:13)

      Att älska Gud är att frukta honom

      9. Vilket samband finns det mellan kärlek till Gud och fruktan för honom?

      9 Detta att vi fruktar Gud utesluter, som Bibeln visar, inte att vi också älskar honom. Israeliterna blev ju befallda att ”frukta Jehova”, så att de vandrade ”på alla hans vägar” och älskade honom. (5 Moseboken 10:12) Fruktan för Gud är således nära förknippad med kärlek till honom. Fruktan för Gud får oss att vandra på hans vägar, och detta ger i sin tur bevis för vår kärlek till honom. (1 Johannes 5:3) Detta är logiskt, för om vi älskar någon fruktar vi med rätta för att såra denne. Israeliterna sårade Jehova genom sitt upproriska handlande i vildmarken. Vi skulle helt visst inte vilja göra något som vållade vår himmelske Fader en sådan sorg. (Psalm 78:40, 41) Men eftersom ”Jehova finner välbehag i dem som fruktar honom”, kan vi också glädja hans hjärta genom vår lydnad och trohet. (Psalm 147:11; Ordspråken 27:11) Vår kärlek till Gud får oss att vilja behaga honom, och vår fruktan för honom får oss att inte vilja såra honom. Fruktan för och kärlek till Gud kompletterar således varandra och strider inte mot varandra.

      10. Hur visade Jesus att han fann behag i att frukta Jehova?

      10 Jesu Kristi liv visar tydligt hur vi samtidigt kan älska Gud och frukta honom. Så här skrev profeten Jesaja om Jesus: ”På honom skall Jehovas ande komma att vila, vishets och förstånds ande, råds och väldighets ande, kunskaps och Jehovas fruktans ande; och han kommer att ha sitt välbehag i Jehovas fruktan.” (Jesaja 11:2, 3) Enligt denna profetia fick Guds ande Jesus att frukta sin himmelske Fader. Och vi lägger märke till att denna fruktan inte var en börda, utan i stället en källa till tillfredsställelse. Även under de svåraste förhållanden tyckte Jesus om att göra Guds vilja och att behaga honom. Inför sin nära förestående avrättning på en tortyrpåle sade han till Jehova: ”Inte såsom jag vill, utan såsom du vill.” (Matteus 26:39) På grund av denna gudsfruktan lyssnade Jehova på sin Sons vädjanden och stärkte honom och räddade honom från döden. (Hebréerna 5:7)

      Hur vi lär oss att frukta Jehova

      11, 12. a) Varför måste vi lära oss att frukta Gud? b) Hur lär Jesus oss att frukta Jehova?

      11 Till skillnad från den vördnad som vi instinktivt kan känna, när vi upplever något mäktigt och majestätiskt i naturen, kommer inte fruktan för Gud automatiskt. Det är därför som den större David, Jesus Kristus, profetiskt uppmanar oss: ”Kom, ni söner, lyssna till mig; fruktan för Jehova är vad jag kommer att lära er.” (Psalm 34:11) Hur kan Jesus lära oss att frukta Jehova?

      12 Jesus lär oss att frukta Jehova genom att hjälpa oss att förstå hur underbar vår himmelske Faders personlighet är. (Johannes 1:18) Eftersom Jesus fullkomligt återspeglar sin Faders personlighet, visar Jesu sätt att handla mot andra hur Gud tänker och handlar. (Johannes 14:9, 10) Och genom Jesu offer får vi tillträde till Jehova, när vi ber om förlåtelse för våra synder. Detta enastående uttryck för Guds barmhärtighet är i sig självt ett starkt skäl till att frukta honom. Psalmisten skrev: ”Hos dig är den sanna förlåtelsen, för att du må bli fruktad.” (Psalm 130:4)

      13. Vilka steg som hjälper oss att frukta Jehova nämns i Ordspråksboken?

      13 Ordspråksboken nämner en rad steg som får oss att utveckla gudsfruktan: ”Min son, om du tar emot mina ord och förvarar mina egna bud som en skatt hos dig, så att du med ditt öra ger akt på visheten, för att du må böja ditt hjärta till urskillningen; om du dessutom ropar på själva förståndet och du låter höra din röst för att kalla på själva urskillningen, ... då kommer du att förstå fruktan för Jehova, och kunskap om Gud kommer du att finna.” (Ordspråken 2:1–5) För att frukta Gud måste vi därför studera hans ord, uppriktigt sträva efter att förstå dess undervisning och sedan ägna noggrann uppmärksamhet åt dess råd.

      14. Hur kan vi följa det råd som gavs till Israels kungar?

      14 Varje kung i det forntida Israel var befalld att göra en avskrift av Moses lag och att ”läsa i den alla sina livsdagar” för att ”lära sig att frukta Jehova, sin Gud”, så att han höll alla dess ord. (5 Moseboken 17:18, 19) Om vi skall lära oss att frukta Jehova, måste vi också läsa och studera Bibeln. När vi tillämpar Bibelns principer i vårt liv, får vi vishet och kunskap från Gud. Vi kommer att förstå ”fruktan för Jehova”, eftersom vi ser det goda resultat den medför i vårt liv, och vi uppskattar vårt förhållande till Gud. Och genom att regelbundet komma tillsammans med medtroende kan både unga och gamla lyssna till undervisning från Gud, lära sig att frukta honom och vandra på hans vägar. (5 Moseboken 31:12)

      Lycklig är var och en som fruktar Jehova

      15. Hur är fruktan för Gud förknippad med vår tillbedjan av honom?

      15 Av det föregående kan vi se att fruktan för Gud är en sund inställning som vi alla bör uppodla, eftersom den är en grundläggande del av vår tillbedjan av Jehova. Den får oss att helt förtrösta på honom, att vandra på hans vägar och att hålla fast vid honom. Precis som i fallet med Jesus Kristus kan fruktan för Gud få oss att nu och i all evighet uppfylla det löfte som vi gav när vi överlämnade oss åt honom.

      16. Varför uppmuntrar Jehova oss att frukta honom?

      16 Gudsfruktan är aldrig sjuklig eller onödigt sträng. ”Lycklig är var och en som fruktar Jehova, den som vandrar på hans vägar”, försäkrar Bibeln oss. (Psalm 128:1) Jehova uppmuntrar oss att frukta honom, därför att han vet att detta kommer att skydda oss. Hans ord till Mose visar hans kärleksfulla omtanke: ”Om de [israeliterna] bara utvecklade detta sitt hjärta till att frukta mig och hålla alla mina bud alltid, så att det går dem och deras söner väl till obestämd tid!” (5 Moseboken 5:29)

      17. a) Vilken nytta får vi av att frukta Gud? b) Vilka sidor av gudsfruktan skall vi begrunda i följande artikel?

      17 Om vi utvecklar vårt hjärta till att frukta Gud, kommer det att gå bra för oss också. Hur då? För det första behagar en sådan inställning Gud och drar oss närmare honom. David visste av egen erfarenhet att ”deras önskan som fruktar honom kommer han att uppfylla, och deras rop om hjälp kommer han att höra, och han kommer att rädda dem”. (Psalm 145:19) För det andra är gudsfruktan till nytta för oss därför att den påverkar vår inställning till det som är ont. (Ordspråken 3:7) I följande artikel skall vi begrunda hur denna fruktan skyddar oss mot andlig fara och visa några exempel från Bibeln på män som fruktade Gud och vände sig bort från det som var ont.

      [Fotnoter]

      a FN:s generalförsamling antog den 10 december 1948 det som kallas den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

  • Frukta Jehova och håll hans bud
    Vakttornet – 2001 | 1 december
    • Frukta Jehova och håll hans bud

      ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” (PREDIKAREN 12:13)

      1, 2. a) Hur kan fruktan skydda oss fysiskt? b) Varför försöker förståndiga föräldrar ingjuta en sund fruktan i sina barn?

      ”PRECIS som mod utsätter livet för fara, så skyddar fruktan det”, konstaterade Leonardo da Vinci. Övermod eller dumdristigt mod förblindar en människa för fara, medan fruktan däremot påminner henne om att vara försiktig. Om vi exempelvis går nära ett stup och ser hur långt ner vi skulle kunna falla, så drar sig flertalet av oss instinktivt tillbaka. På liknande sätt skyddar en sund fruktan för Gud oss mot skada och skapar ett gott förhållande till honom, vilket vi såg i föregående artikel.

      2 Men fruktan för många nutida faror är något man måste lära sig. Då små barn är omedvetna om farorna med elektricitet eller stadstrafik, kan de lätt råka ut för en allvarlig olycka.a Förståndiga föräldrar försöker därför ingjuta en sund fruktan i sina barn genom att gång på gång varna dem för farorna i omgivningen. Föräldrar vet att denna fruktan kan rädda barnens liv.

      3. Varför och hur varnar Jehova oss för andliga faror?

      3 Jehova är på liknande sätt intresserad av vårt väl. Som en kärleksfull far lär han oss genom sitt ord och sin organisation att göra det som är till nytta för oss. (Jesaja 48:17) I hans undervisningsprogram ingår att varna oss ”gång på gång” för andliga faror, så att vi kan utveckla en sund fruktan för dem. (2 Krönikeboken 36:15; 2 Petrus 3:1) Många andliga katastrofer och mycket lidande skulle ha kunnat undvikas, om människor bara hade utvecklat ”sitt hjärta till att frukta” Gud och hålla hans bud. (5 Moseboken 5:29) Hur kan vi i dessa ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med” utveckla vårt hjärta till att frukta Gud och undgå andlig fara? (2 Timoteus 3:1)

      Att vända sig bort från det onda

      4. a) Vad slags hat bör de kristna uppodla? b) Vad tycker Jehova om ett syndigt uppförande? (Se fotnoten.)

      4 Bibeln förklarar att ”fruktan för Jehova innebär att hata det onda”. (Ordspråken 8:13) Ett bibliskt uppslagsverk beskriver detta hat som ”en känslomässig inställning till personer och ting, vilka står i ett motsatsförhållande och är avskyvärda och föraktade och vilka man inte vill ha någon kontakt med eller något förhållande till”. Gudsfruktan inbegriper således en inre motvilja mot eller avsmak för allt som är ont i Jehovas ögon.b (Psalm 97:10) Den får oss att vända oss bort från sådant, precis som vi skulle dra oss tillbaka från ett brant stup, när vår instinktiva rädsla varnar oss. ”Genom fruktan för Jehova vänder man sig bort från det onda”, säger Bibeln. (Ordspråken 16:6)

      5. a) Hur kan vi stärka vår gudsfruktan och vårt hat till det som är ont? b) Vad lär oss Israels nations historia när det gäller detta?

      5 Vi kan förstärka denna sunda fruktan och detta sunda hat till det som är ont genom att begrunda de skadliga följder som synden ofrånkomligen får. Bibeln försäkrar oss om att vi får skörda det vi sår, antingen vi sår enligt köttet eller enligt anden. (Galaterna 6:7, 8) Jehova gav därför en livfull beskrivning av vad som skulle bli följden av att man struntade i hans bud och övergav sann tillbedjan. Om inte Gud beskyddade den lilla nationen Israel, som hade ett så utsatt läge, skulle den vara utlämnad på nåd och onåd åt grymma och mäktiga grannar. (5 Moseboken 28:15, 45–48) Det tragiska resultatet av Israels olydnad nedtecknades i detalj i Bibeln ”till varning” för oss, så att vi skulle kunna dra lärdom och uppodla gudsfruktan. (1 Korinthierna 10:11)

      6. Nämn några exempel från Bibeln som vi kan begrunda för att lära oss gudsfruktan. (Se fotnoten.)

      6 Förutom att Bibeln berättar om vad som hände med Israels nation i sin helhet, berättar den om hur det gick för enskilda människor som gav efter för svartsjuka, omoraliskhet, girighet eller stolthet.c Några av dessa personer hade tjänat Jehova i många år, men i ett avgörande ögonblick i deras liv var inte deras fruktan för Gud tillräckligt stark, och de fick skörda en bitter skörd. Genom att begrunda sådana exempel i Bibeln kan vi stärka vårt beslut att inte begå liknande misstag. Skulle det inte vara sorgligt, om vi väntade tills vi råkade ut för en personlig tragedi, innan vi tog Guds råd till hjärtat? Erfarenheten är inte, som många tror, den bästa läraren, i synnerhet inte erfarenheten av njutningslystnad. (Psalm 19:7)

      7. Vem inbjuder Jehova till sitt bildliga tält?

      7 Ett annat tungt vägande skäl till att uppodla gudsfruktan är vår önskan att skydda vårt förhållande till Gud. Vi fruktar för att misshaga Jehova på grund av att vi uppskattar hans vänskap. Vem betraktar Gud som sin vän, som han vill bjuda in i sitt bildliga tält? Endast ”den som vandrar oklanderligt och utövar rättfärdighet”. (Psalm 15:1, 2) Om vi uppskattar detta dyrbara förhållande till vår Skapare, kommer vi att se till att vandra oklanderligt i hans ögon.

      8. Hur tog somliga israeliter på Malakis tid vänskapen med Gud för given?

      8 Tyvärr tog vissa israeliter på Malakis tid vänskapen med Gud för given. I stället för att frukta och ära Jehova frambar de sjuka och halta djur på hans altare. Deras avsaknad av gudsfruktan kom också till uttryck i deras inställning till äktenskapet. På bagatellartade grunder skilde de sig från sin ungdoms hustrur för att kunna gifta sig med yngre kvinnor. Malaki talade om för dem att Jehova hatade ”skilsmässa” och att deras förrädiska ande hade avlägsnat dem från Gud. Hur skulle Gud kunna se med ynnest på deras offer, när altaret bildligt talat var täckt med de bittra tårar som deras övergivna hustrur hade fällt? En sådan avsaknad av respekt för hans normer fick Jehova att fråga: ”Var är då fruktan för mig?” (Malaki 1:6–8; 2:13–16)

      9, 10. Hur kan vi visa att vi uppskattar Jehovas vänskap?

      9 Också nu ser Jehova hur många oskyldiga äktenskapspartner och barn lider och är förkrossade på grund av själviska och omoraliska män och fäder och även hustrur och mödrar. Detta bedrövar honom verkligen. En Guds vän ser saker och ting på Guds sätt och anstränger sig för att stärka sitt äktenskap och förkastar världsligt tänkande, som förringar vikten av äktenskapsbanden, och ”flyr undan otukten”. (1 Korinthierna 6:18)

      10 Det medför Jehovas ynnest och godkännande att vi såväl i äktenskapet som på andra områden i livet hatar det som är ont i hans ögon och uppskattar hans vänskap. Aposteln Petrus förklarade bestämt: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” (Apostlagärningarna 10:34, 35) Vi har många exempel i Bibeln på människor vars gudsfruktan fick dem att göra det som var rätt i svåra situationer.

      Tre personer som fruktade Gud

      11. Under vilka omständigheter förklarades Abraham vara ”gudfruktig”?

      11 Det finns en man i Bibeln som Jehova omnämner som sin vän, och det är patriarken Abraham. (Jesaja 41:8) Abrahams gudsfruktan sattes på prov, när Gud bad honom att offra sin ende son, Isak, genom vilken Gud skulle uppfylla sitt löfte att Abrahams avkomlingar skulle bli en stor nation. (1 Moseboken 12:2, 3; 17:19) Skulle ”Jehovas vän” klara detta svåra prov? (Jakob 2:23) I det ögonblick då Abraham lyfte kniven för att döda Isak sade Jehovas ängel: ”Räck inte ut din hand mot pojken och gör honom ingenting alls, för nu vet jag verkligen att du är gudfruktig, i det att du inte har undanhållit mig din son, din ende.” (1 Moseboken 22:10–12)

      12. Vad låg bakom Abrahams gudsfruktan, och hur kan vi visa en liknande anda?

      12 Abraham hade tidigare visat sig frukta Jehova, men vid detta speciella tillfälle kom hans gudsfruktan till uttryck på ett särskilt sätt. Genom att vara villig att offra Isak visade han långt mer än bara respektfull lydnad. Han visade att han helt och fullt förtröstade på att hans himmelske Fader skulle uppfylla sitt löfte genom att uppväcka Isak, om så skulle visa sig nödvändigt. Som Paulus skrev var Abraham ”fullt övertygad om att vad han [Gud] hade lovat var han också i stånd att utföra”. (Romarna 4:16–21) Är vi beredda att göra Guds vilja också när det kräver större uppoffringar? Litar vi helt och fullt på att en sådan lydnad i längden kommer att bli till välsignelse, i vetskap om att Jehova är ”deras belönare som uppriktigt söker honom”? (Hebréerna 11:6) Detta är sann fruktan för Gud. (Psalm 115:11)

      13. Varför kunde Josef med rätta säga om sig själv att han ”fruktade den sanne Guden”?

      13 Josef är ett annat exempel på en man som handlade med gudsfruktan. Som slav i Potifars hushåll utsattes Josef varje dag för påtryckningar att begå äktenskapsbrott. Han kunde av allt att döma inte undgå att komma i kontakt med sin herres hustru, som hela tiden gjorde omoraliska närmanden mot honom. När hon till sist högg ”tag i honom”, tog han ”till flykten och begav sig ut i det fria”. Vad var det som fick honom att omedelbart vända sig bort från det som var ont? Det var utan tvivel i första hand fruktan för Gud. Han ville inte begå ”denna stora uselhet och faktiskt synda mot Gud”. (1 Moseboken 39:7–12) Josef kunde med rätta säga om sig själv att han ”fruktade den sanne Guden”. (1 Moseboken 42:18)

      14. Hur visade Josefs barmhärtighet en sann fruktan för Gud?

      14 Många år senare kom Josef att stå ansikte mot ansikte med sina bröder, som så hjärtlöst hade sålt honom som slav. Han skulle mycket lätt ha kunnat utnyttja deras desperata behov av mat för att hämnas det orätta som de hade gjort mot honom. Men att behandla andra tyranniskt är inte ett tecken på fruktan för Gud. (3 Moseboken 25:43) När Josef såg tydliga bevis på sina bröders förändrade hjärteinställning, förlät han dem i stället barmhärtigt. I likhet med Josef kommer vår gudsfruktan att få oss att övervinna det onda med det goda och att inte falla i frestelse. (1 Moseboken 45:1–11; Psalm 130:3, 4; Romarna 12:17–21)

      15. Varför hade Jobs uppförande glatt Jehovas hjärta?

      15 Job var ett annat framträdande exempel på en man som fruktade Gud. Jehova sade till Djävulen: ”Har du riktat ditt hjärta mot min tjänare Job, att det inte finns någon som han på jorden, en klanderfri och rättrådig man, som fruktar Gud och viker av från det onda?” (Job 1:8) Jobs klanderfria uppförande hade i många år glatt hans himmelske Faders hjärta. Job fruktade Gud därför att han visste att det var det rätta att göra och att det var det bästa levnadssättet. ”Se! Fruktan för Jehova – det är vishet”, utropade Job, ”och att vända sig bort från det onda är förstånd.” (Job 28:28) Job, som var gift, var inte otillbörligt uppmärksam mot unga kvinnor, och han umgicks inte heller i sitt hjärta med planer på äktenskapsbrott. Han var rik, men han vägrade att sätta sin förtröstan till rikedomen, och han skydde varje form av avgudadyrkan. (Job 31:1, 9–11, 24–28)

      16. a) Hur utövade Job kärleksfull omtanke? b) Hur visade Job att han inte undanhöll förlåtelse?

      16 Men fruktan för Gud innebär både att göra det som är gott och att vända sig bort från det som är ont. Job visade därför omtänksamhet mot den blinde, den halte och den fattige. (3 Moseboken 19:14; Job 29:15, 16) Job insåg att om någon ”undanhåller sin medmänniska kärleksfull omtanke, kommer han också att överge till och med fruktan för den Allsmäktige”. (Job 6:14) Att undanhålla förlåtelse eller att hysa agg skulle kunna vara att undanhålla kärleksfull omtanke. Enligt Guds anvisning bad Job till förmån för sina tre kamrater, som hade vållat honom så stor sorg. (Job 42:7–10) Skulle vi kunna visa en liknande förlåtande anda mot en medtroende som kan ha sårat oss? En uppriktig bön för den som har sårat oss kan hjälpa oss att övervinna agg. De välsignelser Job fick för sin gudsfruktan ger oss en förhandsglimt av den ”överflödande ... godhet” som Jehova ”har förvarat som en skatt åt dem som fruktar” honom. (Psalm 31:19; Jakob 5:11)

      Fruktan för Gud kontra fruktan för människor

      17. Hur kan människofruktan påverka oss, men varför är sådan fruktan kortsiktig?

      17 Medan fruktan för Gud kan få oss att göra det som är rätt, kan fruktan för människor undergräva vår tro. När Jesus uppmuntrade sina apostlar att nitiskt predika de goda nyheterna, sade han därför till dem: ”Låt er inte skrämmas av dem som dödar kroppen men inte kan döda själen; känn hellre fruktan för honom som kan tillintetgöra både själ och kropp i Gehenna.” (Matteus 10:28) Som Jesus förklarade är människofruktan kortsiktig, eftersom människor inte kan fördärva våra möjligheter till liv i framtiden. Och vi fruktar Gud därför att vi är medvetna om hans vördnadsbjudande makt, i jämförelse med vilken nationernas makt är obetydlig. (Jesaja 40:15) I likhet med Abraham är vi övertygade om att Jehova har makt att uppväcka sina trogna tjänare. (Uppenbarelseboken 2:10) Därför säger vi med tillförsikt: ”Om Gud är för oss, vem skall då vara emot oss?” (Romarna 8:31)

      18. Hur belönar Jehova dem som fruktar honom?

      18 Antingen vår motståndare är en familjemedlem eller en mobbare i skolan kommer vi att finna att ”i fruktan för Jehova är stark tillförsikt”. (Ordspråken 14:26) Vi kan be Gud om kraft i vetskap om att han kommer att höra oss. (Psalm 145:19) Jehova glömmer aldrig dem som fruktar honom. Genom sin profet Malaki försäkrar han oss: ”Vid den tiden talade de som fruktar Jehova med varandra, var och en med sin kamrat, och Jehova fortsatte att ge akt och lyssna. Och en minnesbok började skrivas inför honom för dem som fruktar Jehova och för dem som tänker på hans namn.” (Malaki 3:16)

      19. Vad slags fruktan kommer att upphöra, men vilken kommer att bestå för evigt?

      19 Den tid närmar sig då alla på jorden skall tillbe Jehova och människofruktan försvinna. (Jesaja 11:9) Fruktan för hunger, sjukdom, brottslighet och krig kommer också att vara borta. Men fruktan för Gud kommer att bestå i all evighet, eftersom hans trogna tjänare i himlen och på jorden fortsätter att visa honom tillbörlig respekt, lydnad och ära. (Uppenbarelseboken 15:4) Må vi till dess ta Salomos inspirerade råd till hjärtat: ”Låt inte ditt hjärta avundas syndare, utan vandra i fruktan för Jehova hela dagen. Ty i så fall finns det en framtid, och ditt hopp, det kommer inte att avskäras.” (Ordspråken 23:17, 18)

      [Fotnoter]

      a Vissa vuxna förlorar sin fruktan för fara, när de genom sitt arbete ofta kommer i kontakt med sådant som är farligt. När en erfaren snickare fick frågan varför så många snickare saknar ett finger, svarade han bara: ”De förlorar sin fruktan för dessa snabba elektriska sågar.”

      b Jehova känner själv denna avsky. I Efesierna 4:29 beskrivs till exempel ett oanständigt språk som ”ruttet tal”. Det grekiska ord som översatts med ”ruttet” är samma ord som används om ruttnande frukt, fisk eller kött. Det ger en livfull beskrivning av den avsmak vi bör känna för ovettigt eller oanständigt tal. Och avgudar beskrivs ofta i Bibeln som ”dyngiga”. (5 Moseboken 29:17; Hesekiel 6:9) Vår medfödda motvilja mot dynga eller exkrementer hjälper oss att förstå den avsky Gud känner för varje form av avgudadyrkan.

      c Tänk på följande exempel från Bibeln: Kain (1 Moseboken 4:3–12); David (2 Samuelsboken 11:2–12:14); Gehasi (2 Kungaboken 5:20–27) och Ussia (2 Krönikeboken 26:16–21).

Svenska publikationer (1950–2026)
Logga ut
Logga in
  • Svenska
  • Dela
  • Inställningar
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Användarvillkor
  • Sekretesspolicy
  • Sekretessinställningar
  • JW.ORG
  • Logga in
Dela