Fruktan för Gud — Kan den gagna dig?

”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” — PREDIKAREN 12:13, NW.

1, 2. a) Vad bör ligga till grund för vår tillbedjan av Gud? b) Men vad kräver Gud mer? (5 Moseboken 10:12)

TYCKER du att uttrycket ”fruktan för Gud” låter underligt? Många kanske tycker att om man verkligen älskar Gud, så skall man inte behöva frukta honom också. Måste vi verkligen göra bådadera? Hur gagnar oss i så fall fruktan för Gud?

² Bibeln visar att vår tillbedjan av och tjänst för Gud måste vara grundade på kärlek. Jesus gjorde detta klart, när han uppmanade oss att älska Jehova med allt vårt hjärta, all vår själ, allt vårt sinne och all vår styrka. (Markus 12:30) Men vikten av att frukta Gud betonas också i hans ord. I Predikaren 12:13 (NW) får vi följande tydliga uppmaning: ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” Är Jehova inkonsekvent, när han uppmanar oss att samtidigt både frukta och älska honom?

3. Vad måste vi komma ihåg, när det gäller fruktan?

³ Egentligen inte — när vi tänker på att det finns olika slag av fruktan. När människor tänker på fruktan, tänker de ofta på en sjuklig fruktan, som river ner hoppet och gör oss modfällda. Det är uppenbart att Jehova inte vill att vi skall känna en sådan fruktan för honom! Vår himmelske Fader vill att vi skall komma till honom precis som ett barn kommer till sin far. Barnet är övertygat om sin fars kärlek, men samtidigt fruktar det ändå för att misshaga honom. En sådan fruktan kommer att hjälpa oss att förbli lydiga mot vår himmelske Fader, när vi frestas till att handla orätt. Detta är en tillbörlig ”gudsfruktan”, som de kristna måste ha. — Hebréerna 5:7; 11:7.

4. Vad slags fruktan kommer kärleken att utesluta?

⁴ Jehova är inte lik en hjärtlös domare som bara straffar sina tjänare varje gång de gör ett misstag. Han älskar dem i stället och vill att de skall få framgång. Om vi begår ett misstag eller en synd, bör därför inte fruktan för Jehova hindra oss från att tala med honom om detta. (1 Johannes 1:9; 2:1) Vår respektfulla fruktan för Jehova är inte en fruktan för att bli avvisade eller förkastade. Som vi läser i 1 Johannes 4:18: ”Det finns ingen fruktan i kärleken, utan fullkomlig kärlek jagar bort fruktan, eftersom fruktan verkar som en hämsko.” Men ”fullkomlig kärlek” skulle inte avlägsna den djupa respekt och tillbörliga fruktan som vi bör ha för Jehova som vår skapare och livgivare. — Psalm 25:14.

Begrunda fördelarna

5. a) Endast hur kan man vinna vishet? b) Vad fick en före detta narkoman att ändra sin oförståndiga livskurs?

⁵ Låt oss begrunda några av de fördelar som kommer av ”fruktan för Jehova”. Den leder till exempel till att vi vinner sann vishet. Människor har på många sätt försökt och har inte sparat sig någon möda för att vinna sådan vishet, men de har misslyckats, därför att de ignorerar en grundläggande princip: ”Fruktan för Jehova är vishetens början.” (Psalm 111:10, NW; Ordspråksboken 9:10) Begrunda hur sådan fruktan hjälpte en före detta narkoman att handla förståndigt. Han förklarar: ”Samtidigt som jag inhämtade kunskap om Gud, utvecklade jag också en fruktan för att såra eller misshaga honom. Jag visste att han iakttog mig, och jag hade en längtan efter att bli godkänd i hans ögon. Detta fick mig att förstöra den narkotika som jag hade i min ägo genom att spola ner den i toaletten.” Den här mannen övervann sina dåliga vanor, överlämnade sitt liv åt Jehova och är nu en förkunnare i Johannesburg i Sydafrika.

6. Hur kommer ”fruktan för Jehova” att skydda oss mot onda ting, och till vad kommer den att leda oss?

⁶ Skulle du vilja undvika det som är ont? ”Fruktan för Jehova betyder att man hatar det onda.” (Ordspråksboken 8:13, NW) Ja, denna tillbörliga fruktan kan avhålla dig från många dåliga vanor som Gud fördömer, till exempel rökning, narkotikamissbruk, dryckenskap och sexuell omoraliskhet. Förutom att du behagar Jehova, skyddar du dig själv mot många av de hemska saker som människor råkar ut för, bland annat de hemska sjukdomar som de utsätter sig själva för. (Romarna 1:26, 27; 12:1, 2; 1 Korintierna 6:9, 10; 1 Tessalonikerna 4:3—8) Fruktan för Gud kommer inte bara att hjälpa dig att vara på din vakt mot det som är ont och perverst, utan den kommer också att leda dig till det som är rent och sunt, för vi får veta att ”Jehovas fruktan är ren”. — Psalm 19:10, NW.

7, 8. a) Hur fick en ung flicka erfara att ”fruktan för Jehova” leder till lycka? b) Nämn några ytterligare fördelar som kommer dem till del som fruktar Jehova.

⁷ Lycka är ett annat mål som de flesta människor strävar efter. Hur kan man vinna den? Guds ord säger: ”Lycklig är den man som fruktar Jehova.” (Psalm 112:1, NW; 128:1) En tonårsflickas erfarenhet bekräftar detta. Hon hade blivit indragen i alla slag av otillåten sex och också i spiritism och stöld. Hon började sedan studera bibeln och insåg då behovet av att lyssna på Jehova och frukta honom. Hon säger: ”Att ha lärt känna Jehova är det bästa som har hänt mig. Jehova har hjälpt mig så mycket när det gällt att finna sanningen och lyckan. Jag tycker att jag är skyldig honom så mycket, därför att han har öppnat mina ögon och gett mig chansen att verkligen tänka och att finna honom. Nu vill jag hjälpa andra människor att också finna denna lycka.”

⁸ Jehova lovar också att han skall belöna dem som ”fruktar” hans namn. (Uppenbarelseboken 11:18) Dessutom leder ”fruktan för Jehova ... till liv, och mätt kommer man att tillbringa natten; man kommer inte att hemsökas av vad ont är”. (Ordspråksboken 19:23, NW) Det är faktiskt ”fruktan för Jehova” som kommer att skänka oss allt sådant som vi någonsin kommer att behöva. När den förknippas med ödmjukhet, blir följden ”rikedom och ära och liv”. — Ordspråksboken 22:4, NW; 10:27.

9. Varför leder ”fruktan för Jehova” till den enda kurs i livet som visar vishet? (Job 28:28; Mika 6:9)

⁹ Ger inte detta oss all uppmuntran till att frukta den sanne Guden? Ja, ”fruktan för Jehova” är verkligen ytterst tilltalande. Den leder till allt det som kommer att skänka oss sann tillfredsställelse — en sällsynt upplevelse i våra dagar. Hur uppmuntrande är inte följande inspirerade ord: ”Fastän en syndare kan göra orätt hundra gånger och fortsätta en lång tid såsom han behagar, är jag likväl också medveten om att det skall gå dem väl som fruktar den sanne Guden, därför att de fruktade honom. Men det skall inte alls gå väl för den ondskefulle, inte heller skall han förlänga sina dagar, vilka är lika en skugga, därför att han inte fruktar Gud.” (Predikaren 8:12, 13, NW) Vem är den människa som inte önskar att saker och ting skall ”gå väl” för henne? Denna lyckliga erfarenhet kommer endast de att få åtnjuta som fruktar Gud. — Psalm 145:19.

10. Nämn några viktiga skäl som bör få oss att frukta Gud.

¹⁰ Bör inte detta göra oss beslutna att ha en djup respekt för vår himmelske Fader, Jehova, ja vördnad för honom? Vi bör verkligen ha en hälsosam skräck för att misshaga honom. Vi känner djup uppskattning av all den kärleksfulla omtanke och godhet som han har visat oss. Allt det vi har kommer från honom. (Uppenbarelseboken 4:11) Han är också den högste domaren, den Allsmäktige, med makt att döda dem som inte lyder honom. ”Fortsätt ... att med fruktan och bävan arbeta på er egen frälsning”, uppmanar aposteln Paulus. — Filipperna 2:12; Hosea 3:5; Lukas 12:4, 5.

11. a) Vilken inställning bör de kristna i dessa yttersta dagar undvika? b) Vilken anda bör vi utveckla?

¹¹ Det finns inte något här som tyder på att vi kan vinna frälsningen genom att lägga oss till med en slapp och likgiltig inställning och göra så lite som möjligt och ändå hoppas att saker och ting på något sätt skall komma att ordna sig. Detta är inte i dessa yttersta dagar den inställning som de kristna skall visa, vilka strävar efter att bevara ett gott förhållande till honom som kan se rakt in i deras hjärtan och som känner deras innersta tankar och avsikter. (Jeremia 17:10) Det är endast de som på rätt sätt erkänner Jehova som kommer att bli erkända av honom. Han säger: ”Till denne kommer jag så att se, till den som är betryckt och som är förkrossad i anden och som bävar för mitt ord.” — Jesaja 66:2, NW.

Vi måste lära oss att frukta Jehova

12. a) På vad sätt var Israels nation gynnad framför andra nationer? b) Vad förväntade Jehova i gengäld?

¹² Att vi begrundar Jehovas handlande med Israel kan ytterligare inskärpa i vårt sinne behovet av att frukta honom. Ingen annan nation upplevde en sådan omvårdnad och uppmärksamhet från universums Suverän. (5 Moseboken 4:7, 8, 32—36; 1 Samuelsboken 12:24) Israeliterna såg med egna ögon vad Jehova gjorde med egyptierna, vilka, därför att de inte hade någon fruktan för Jehova, gjorde hans folk till slavar och förtryckte det. Vad förväntade han i gengäld? ”Församla folket, männen och kvinnorna och de små barnen och din bofaste främling som är inom dina portar, för att de må lyssna och för att de må lära, eftersom de skall frukta Jehova, er Gud, och vara noga med att fullgöra alla denna lags ord. Och deras söner som inte har känt den skall lyssna, och de skall lära sig att frukta Jehova, er Gud, alla de dagar som ni lever på den mark till vilken ni drar över Jordan för att ta den i besittning.” — 5 Moseboken 31:12, 13, NW; 14:23.

13. Vad bör föräldrar först och främst vara intresserade av när det gäller sina barn?

¹³ Precis som israeliterna måste Guds nutida tjänare ”lära sig att frukta Jehova”. Vilket ansvar lägger inte detta på oss alla — särskilt på föräldrar! Föräldrar, fråga er själva: ”Hur kan jag hjälpa mina barn att få ett hjärta som fruktar Jehova?” Vad kommer — den dag då dina barn är vuxna och lämnar hemmet — att skänka dem ett bättre skydd än detta i andligt, mentalt eller materiellt avseende? Jehova själv betonar vikten av detta, när han vädjar: ”Om de bara utvecklade detta sitt hjärta till att frukta mig och hålla alla mina bud alltid, för att det må gå dem och deras söner väl till obestämd tid!” — 5 Moseboken 5:29, NW; 4:10.

14. Nämn en faktor som föräldrar bör komma ihåg, när det gäller att fostra sina barn att bli sådana som fruktar Jehova, och förklara hur detta skall tillämpas.

¹⁴ Varje kristen som har uppfostrat barn håller villigt med om att detta inte är någon lätt uppgift. Men Guds inspirerade ord riktar föräldrars uppmärksamhet på flera avgörande faktorer. En är att börja när barnen är små. Hur små? När israeliterna församlades för att få undervisning av Jehova, var de ”små barnen” (NW) med. (5 Moseboken 29:10—13; 31:12, 13) Eftersom alla måste vara närvarande, är det tydligt att de israelitiska kvinnorna vid sådana tillfällen kom med sina spädbarn. Ända från sin ”späda barndom” skulle deras söner och döttrar få lära sig att man måste vara tyst och lyssna vid sådana sammankomster. (2 Timoteus 3:15) Ta därför med er era ”små barn” till mötena. Engagera dem också i tjänsten på fältet så snart som de på något sätt kan delta. Till och med innan de har börjat skolan har många barn fått lära sig att erbjuda en tidskrift eller en traktat. Börja tidigt efter dina små barns förmåga att undervisa dem om ”fruktan för Jehova”.

15. Vad är den andra faktorn, och hur kan föräldrar åstadkomma detta?

¹⁵ En annan faktor är att vara konsekvent. Detta kan vi vara, om vi alltid håller oss till Guds ord i den fostran, tuktan och undervisning vi ger våra barn. Låt också konsekvent bibelns principer diktera vad som skall tillåtas i fråga om avkoppling eller förströelse. (Efesierna 6:4) Detta kommer att kräva ansträngning, som Guds ord tydligt visar när det säger: ”Och dessa ord som jag i dag ger dig befallning om skall visa sig vara på ditt hjärta; och du skall inskärpa dem hos din son och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp.” (5 Moseboken 6:4—9, NW; 4:9; 11:18—21) Att du på så sätt hela tiden är konsekvent kommer att göra mycket för att hjälpa dina barn att utveckla ett hjärta som fruktar Jehova.

16. a) Vad är den tredje faktorn, och varför är den så viktig? b) Vilka frågor kan föräldrar ställa sig själva?

¹⁶ Föräldrar måste också vinnlägga sig om att i sina barns sinnen och hjärtan inskärpa att de själva som föräldrar är sådana ”som fruktar” Jehova. (Psalm 22:24) Ett sätt att göra detta är att tillämpa teokratiska råd, när de fostrar och tillrättavisar sina barn. Detta är den tredje faktorn att begrunda. Fråga dig själv: Har jag regelbundet ett bibelstudium med mina barn? Utnyttjar jag till fullo sådana hjälpmedel som Min bok med bibliska berättelser och Lyssna till den store läraren till gagn för mina mindre barn? När de blir äldre, använder jag då boken Din ungdom — hur du får ut det bästa av den och artiklarna ”Ungdomar frågar” i Vakna!? Ordnar jag med sund avkoppling och underhållning som inte kommer att få en skadlig inverkan på mina barn? Har jag accepterat det som Jehovas organisation har sagt om högre utbildning? Undervisar jag mina barn i enlighet med detta? Är de mål som jag har satt upp för mina barn sådana som kommer att hjälpa dem att ha ”gudsfruktan”? — Hebréerna 5:7.

17. Vilka får gagn av att barn får lära sig att frukta Jehova? Belys detta.

¹⁷ Det är inte bara dina barn, utan också du själv, som kommer att få nytta och glädje av att du gör allt du kan för att undervisa dem i ”fruktan för Jehova”. Ett vittne kände sig till exempel, som hon sade, ”illa tilltygad” vid dagens slut, men när hon fick höra sin sjuåriga dotter be till Jehova, tyckte hon att allt var mödan värt. Hon fick tårar i ögonen och en klump i halsen, när hon lyssnade till sin dotters bön: ”Tack kärleksfulle Jehova för alla de goda ting du har gjort för mig i dag. Och tack för den mat jag har fått. Jehova, hjälp alla bröderna som är i fängelse och koncentrationsläger att få mat, och Jehova, hjälp också alla de magra bröderna och systrarna i andra länder att få tillräckligt med mat. Och hjälp dem som är sjuka att bli bättre, så att de kan komma till mötena. Jehova, var snäll och låt änglarna vaka över mig medan jag sover under natten, och också över min mamma och pappa och min bror och min mormor och morfar och över alla bröderna och systrarna i sanningen. Genom din Son Jesus, amen.”

18. Hur påverkar vi varandra när det gäller detta att frukta Jehova?

¹⁸ När det gäller detta att frukta Jehova, måste vi också komma ihåg att vi påverkar varandra genom vårt exempel. Föräldrar påverkar sina barn. Äldste och biträdande tjänare påverkar sina församlingar. Resande tillsyningsmän påverkar dem som de betjänar. Det var tydligtvis därför som kungarna i Israel fick anvisningar om att läsa Guds lag i alla sina livsdagar, så att de måtte ”lära att frukta” Jehova. (5 Moseboken 17:18—20) Kungens exempel i fråga om att frukta Jehova skulle kunna påverka hela nationen.

19. Vad vittnar historien om angående israeliterna?

¹⁹ Historien vittnar om det förhållandet att Israel, som nation, förlorade sin fruktan för Jehova. Israeliterna tänkte att oavsett om de lydde Jehovas lagar eller inte, så skulle detta att de hade templet i Jerusalem tjäna som ett skydd eller som något slags ”amulett” för dem. (Jeremia 7:1—4; Mika 3:11, 12) Men de hade fel. Jerusalem och dess tempel förstördes. Senare, när de var återupprättade som nation, underlät de återigen att visa tillbörlig fruktan för Jehova. (Malaki 1:6) Vi har mycket att lära av denna erfarenhet, något som vi skall behandla i följande artikel.

20. Hur skulle vi kunna sammanfatta skälet till att vi bör frukta Jehova?

²⁰ Kom därför ihåg att vår fruktan för Jehova inte försvagar vår kärlek till honom; utan att den i stället förstärker och stärker kärleken. Lydnad för alla Jehovas bud kommer inte bara att bevisa att vi fruktar honom, utan också att vi älskar honom. Man måste göra bådadera. Det är omöjligt att göra det ena utan att också göra det andra. Hur viktigt är det inte för föräldrar att inskärpa denna gudaktiga fruktan för Jehova och kärlek till honom i sina barn! Och vilken stor glädje skänker inte detta både gamla och unga! Må vi därför känna det på samma sätt som psalmisten gjorde, när han sade: ”Ena mitt hjärta till att frukta ditt namn.” — Psalm 86:11, NW.

Bevara din fruktan för Jehova

”’Jag är en stor kung’, har härars Jehova sagt, ’och mitt namn kommer att inge fruktan bland nationerna.’” — MALAKI 1:14, NW.

1, 2. a) Vilket kraftfullt budskap innehåller Malakis bok? b) Vilken lärdom får vi av inledningsorden i Jehovas budskap?

”EN HÖGTIDLIG FÖRKLARING: Jehovas ord angående Israel genom Malaki.” (Malaki 1:1, NW) Med detta korta, väckande meddelande börjar bibelboken Malaki. I bibeln utgör en högtidlig förklaring vanligtvis ett fördömande av ondska. Detta är verkligen sant när det gäller Malakis bok med dess rättframma och kraftfulla budskap till Israels nation. Vår begrundan av den kommer att understryka hur nödvändigt det är att vi bevarar vår fruktan för Jehova och vår kärlek till honom.

² Bokens två första verser ger en lektion i rådgivning. Jehova försäkrar sina åhörare om sin önskan att hjälpa dem: ”’Jag har älskat er’, har Jehova sagt.” Vilken lugnande och uppmuntrande inledning för människor med ärligt hjärta i det försumliga Israel! Budskapet fortsätter: ”Och ni har sagt: ’På vilket sätt har du älskat oss?’ ’Var inte Esau Jakobs bror?’ är Jehovas uttalande. ’Men jag älskade Jakob, och Esau har jag hatat; och slutligen gjorde jag hans berg till en ödemark och hans arvedel för vildmarkens sjakaler.’” — Malaki 1:2, 3, NW.

3. Vad var orsakerna till Jehovas känslor gentemot Jakob och Esau?

³ Varför älskade Jehova Jakob och senare också Jakobs avkomlingar, israeliterna? Det var därför att Jakob fruktade Gud och respekterade sina gudfruktiga föräldrar. Esau däremot var en självisk person som saknade fruktan för Gud. Han saknade också respekt för sina föräldrar, vilka hade den självklara, gudagivna rätten att förvänta hans lydnad. Det var med rätta som Jehova älskade Jakob men hatade Esau. Detta är en varning till oss. Vi måste akta oss så att vi aldrig förlorar fruktan för Gud och blir materialister likt Esau, som endast sökte tillfredsställa sina sinnliga begär. — 1 Moseboken 26:34, 35; 27:41; Hebréerna 12:16.

4, 5. a) Vilken verkan hade Jakobs och Esaus livskurs på deras avkomlingar? b) Hur borde detta ha påverkat israeliterna?

⁴ Precis som Jakobs kurs visade sig bli till en välsignelse för hans avkomlingar, israeliterna, visade sig Esaus kurs bli till det rakt motsatta för hans avkomlingar, edoméerna. Edoméerna åtnjöt inte Jehovas välsignelse. Genom sitt hätska motstånd mot Jehovas förbundsfolk ådrog de sig i stället hans hat. Deras land invaderades av Nebukadnessars härar och senare av araberna. Slutligen försvann edoméerna som nation, precis som Jehova hade profeterat. — Obadja, vers 18.

⁵ Guds dom över Edom började före Malakis tid. Hur borde detta ha påverkat israeliterna? Så här säger Jehova till dem: ”Era egna ögon kommer att se det, och ni själva kommer att säga: ’Må Jehovas storhet prisas över Israels område.’” (Malaki 1:5, NW) Under århundradenas gång hade israeliterna med sina ”egna ögon” sett den kärlek Jehova hyste till dem som nation.

Våra gärningar kommer att visa om vi fruktar Gud eller ej

6. Vilken anklagelse riktade Jehova mot israeliterna?

⁶ Den högtidliga förklaringen fortsätter: ”’En son, för sin del, hedrar en far; och en tjänare sin store herre. Så om jag är en far, var är då den heder som tillkommer mig? Och om jag är en stor herre, var är då fruktan för mig?’ har härars Jehova sagt till er, o präster, som föraktar mitt namn.” (Malaki 1:6, NW; 2 Moseboken 4:22, 23; 5 Moseboken 32:6) Jehova hade tillrättavisat israeliterna, och han hade sörjt för dem och beskyddat dem, precis som en far skulle göra med sin son. Vad förväntade han med rätta i gengäld? Att bli hedrad och fruktad. Nationen, prästerna inbegripna, underlät att göra detta och visade i stället bristande respekt för Jehovas namn och förakt för det. De blev ”avfälliga söner” (NW). — Jeremia 3:14, 22, NW; 5 Moseboken 32:18—20; Jesaja 1:2, 3.

7. Vad tyckte israeliterna om denna anklagelse, och hur svarade Jehova dem?

⁷ Israeliterna frågade: ”På vilket sätt har vi föraktat ditt namn?” Jehova svarade kraftfullt: ”’Genom att ni frambär förorenat bröd på mitt altare.’ ’Och ni har sagt: ”På vilket sätt har vi förorenat dig?”’ ’Genom att ni säger: ”Jehovas bord är något som skall föraktas.” Och när ni frambär ett blint djur till att offras: ”Det är inget ont.” Och när ni frambär ett halt djur eller ett sjukt: ”Det är inget ont.”’ ’För fram det till din ståthållare, det ber jag dig. Kommer han då att finna välbehag i dig, eller kommer han att välvilligt ta emot dig?’ har härars Jehova sagt.” — Malaki 1:6—8, NW.

8. Vad visade israeliterna genom sina gärningar?

⁸ Man kan föreställa sig hur en israelit blickar ut över sin hjord och slugt väljer ut ett blint eller lamt djur till att offra åt Jehova. På så sätt kunde han få det att se ut som om han offrade och ändå själviskt behålla det bästa av hjorden för egen räkning. Han skulle inte våga göra något sådant mot ståthållaren! Men israeliterna gjorde det mot Jehova — som om han inte skulle kunna se deras beräknande och deras bedrägeri. Jehova frågade dem med rätta: ”Var är då fruktan för mig?” (NW) Genom sina ord kanske de hade påstått att de fruktade Jehova, men deras gärningar visade tydligt något annat. — 5 Moseboken 15:21.

9. Hur reagerade prästerna för det som folket gjorde?

⁹ Hur reagerade då prästerna för dessa usla offer? De sade: ”Det är inget ont.” De försvarade israeliternas onda kurs. Även om de israeliter som återvände från fångenskapen i Babylon till en början var nitiska i fråga om att återställa sann tillbedjan, så blev de senare vårdslösa, stolta och egenrättfärdiga. De förlorade sin fruktan för Jehova. Därför blev deras tempeltjänst ett hån, och de firade bara högtiderna för formens skull. — Malaki 2:1—3; 3:8—10.

10. a) Vilket offer vill Jehova ha i våra dagar? b) Endast hur kan vårt offer få Jehovas godkännande?

¹⁰ Somliga kanske invänder: ”Detta är inte tillämpligt på oss; vi offrar ju inte längre djuroffer.” Men vi har ett annat slag av offer att frambära. Lägg märke till Paulus’ ivriga vädjan: ”Jag [bönfaller] er, bröder, vid Guds medömkan, att framställa era kroppar till ett levande, heligt, Gud välbehagligt slaktoffer, er förnuftsmässiga heliga tjänst.” (Romarna 12:1) Det offer Jehova nu vill ha är du! Det vill säga dina krafter, tillgångar och förmågor. För att vårt offer skall vinna hans godkännande måste det vara vårt bästa. Att vi offrar åt Jehova det som blir över, likt ett lamt eller sjukt offer, kommer med visshet att påverka vårt förhållande till honom.

11. Vilken rannsakan bör varje överlämnad Jehovas tjänare utföra?

¹¹ Även om somliga i själva verket kanske säger: ”Det är inget ont”, så vet vi vad Jehova tycker om det. Låt oss därför noggrant granska det ”offer” av ”helig tjänst” vi frambär, vilket inbegriper vårt predikande, vårt personliga studium, våra böner och vår mötesnärvaro. Är du övertygad om att du frambär ditt bästa åt Jehova, eller är det bara det som blir över? Det finns en risk för att man under veckosluten blir så engagerad i nöjen eller fritidssysselsättningar att man inte har vare sig tid eller krafter över till att predika de goda nyheterna om Riket eller att vara med vid möten. Hela vårt levnadssätt, vårt dagliga liv, inbegripet våra attityder och motiv, bör vara förbundet med det offer som vi gör åt Jehova. Låt det inte vara något annat än det bästa!

Hur man känner igen dem som verkligen fruktar Gud

12. Vilket råd ges nu?

¹² ”Och nu”, heter det i profetian, ”det ber jag, blidka Guds ansikte, för att han må visa oss ynnest.” (Malaki 1:9, NW) Jehova uppmanar israeliterna att göra det som är rätt, visa tillbörlig fruktan för Gud och erbjuda honom det som han förtjänar. Vi måste göra samma sak i våra dagar. Det är endast genom att uppfylla Jehovas krav som vi kan vinna och behålla hans ynnest.

13. a) I vilken fälla skulle vi kunna hamna, om vi inte har fruktan för Gud? b) Hur påverkade girighet de israelitiska prästerna?

¹³ Utan tillbörlig fruktan för Gud kan vi komma att utföra vår tjänst för honom endast för formens eller för självisk vinnings skull. Lägg märke till vad Jehova frågar de israelitiska prästerna angående deras tempeltjänst: ”’Vem är det också bland er som kommer att stänga dörrarna? Och ni kommer inte att antända mitt altare — för ingenting. Jag har inte behag i er’, har härars Jehova sagt, ’och jag finner inte välbehag i offergåvan av er hand.’” (Malaki 1:10, NW) Jo, visst var prästerna där och utförde tempeltjänst, låste dörrarna till helgedomen och antände altarna. Men de gjorde inte detta för ingenting. De sökte gåvor eller mutor av de israeliter som kom för att frambära offer i templet. Jehova fann inget välbehag då, och han finner inget välbehag nu, i tjänst som görs bara för självisk vinnings skull. Den är avskyvärd för honom.

14. Varför finns det ett ständigt behov att vara på sin vakt mot girighet?

¹⁴ Behovet av att vara på sin vakt mot själviskhet och girighet har inte blivit mindre i vår tid. Bibeln varnar oss gång på gång för girighet och talar om för oss att Jehova inte gillar giriga människor. (1 Korintierna 6:10; Efesierna 5:5) Må vår kärlek till Jehova och vår fruktan för honom avhålla oss från att någonsin utföra vår tjänst för självisk vinnings skull. Vi bör snabbt utrota alla sådana tendenser som kan uppstå i vårt hjärta. Särskilt äldste och biträdande tjänare uppmanas att inte vara ”lystna efter ohederlig vinning”. (Titus 1:7; 1 Timoteus 3:8; 1 Petrus 5:2) Somliga kanske avsiktligt enbart uppodlar vänskapsförhållanden med bröder som kan hjälpa dem materiellt, vilket leder till favorisering och till att man ogärna ger sådana personer råd. Vi vill aldrig bli lika de giriga prästerna i Israel, vilka sökte gåvor eller mutor av sina medisraeliter.

15. a) Hur visade Malaki att det över hela jorden skulle finnas sådana som fruktade Jehova? b) Vilka andra skriftställen stöder detta?

¹⁵ Om Jehova i våra dagar ställde frågan: ”Var är då fruktan för mig?”, skulle då något folk kunna svara: ”Här är vi, de som fruktar dig”? Ja, absolut! Vilket då? Jehovas trogna vittnen, som man finner över hela jorden. Denna internationella grupp av människor och det arbete de skulle utföra förutsades i Malaki 1:11 (NW): ”’Ty från solens uppgång ända till dess nedgång kommer mitt namn att vara stort bland nationerna, och ... ett frambärande [kommer att] göras åt mitt namn, ja, en ren gåva; ty mitt namn kommer att vara stort bland nationerna’, har härars Jehova sagt.” — Se också Psalm 67:8; Jesaja 33:5, 6; 41:5; 59:19; Jeremia 32:39, 40.

16. Vilka olika betydelser skulle det kunna ligga i uttrycket från soluppgång till solnedgång, och hur uppfylls detta?

¹⁶ Hur träffande talar inte Malaki här om det stora arbete med att predika de goda nyheterna som nu utförs över hela jorden! (Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 14:6, 7) I geografisk bemärkelse betyder från soluppgång till solnedgång från öster till väster. Vart vi än ser på jorden i våra dagar finner vi människor som fruktar Jehova och utför hans vilja. Från soluppgång till solnedgång betyder också hela dagen lång. Ja, gudfruktiga tjänare frambär ständigt lovprisning. Som Jehova lovade, förkunnas hans namn nu över hela jorden av dem som verkligen fruktar honom. — 2 Moseboken 9:16; 1 Krönikeboken 16:23, 24; Psalm 113:3.

Bevara en rätt fruktan för Gud

17. Vad kan bli resultatet av att vi förlorar vår respekt och fruktan för Jehova?

¹⁷ För dem som inte bryr sig om att respektera och frukta Jehova blir tillbedjan och tjänst en börda. Så här sade Jehova till israeliterna: ”Men ni vanhelgar mig genom att ni säger: ’Jehovas bord är någonting förorenat, och dess frukt är någonting som skall föraktas, dess föda.’ Och ni har sagt: ’Se! Vilken möda!’” (Malaki 1:12, 13, NW) Detsamma kan vara sant i vår tid. För dem som förlorar sin fruktan för Jehova kan möten, tjänst på fältet och annan kristen verksamhet bli till en börda.

18. Vad har tid efter annan hänt med somliga av Guds nutida tjänare?

¹⁸ Lägg märke till hur sådana personer beskrevs i Vakttornet för 1 mars 1937: ”För dessa otrogna har privilegiet att tjäna Gud genom att bära rikets frukt till andra, såsom Herren har befallt, blivit endast och allenast en tröttsam ceremoni och formalitet, som inte erbjuder dem något tillfälle att lysa i människors ögon. Att bära rikesbudskapet i tryckt form från hus till hus och lägga fram det för människorna är alltför förödmjukande för dessa som enligt sin egen uppfattning äro så betydande. De finna ingen glädje i det. ... Därför ha de sagt och fortfara att säga: ’Att på det här sättet bära omkring böcker är bara ett bokförsäljningsföretag. Vilket mödosamt och besvärligt göra det ändå är!’” Tid efter annan finns det också i våra dagar sådana som tycker att tjänsten på fältet är ett slavgöra och att det är tråkigt att vara med vid möten. Detta är vad som kan hända, om vi förlorar vår fruktan för Jehova och i samband därmed också vår kärlek till honom.

19. Hur kan vi fortsätta att visa vår uppskattning av det Jehova förser oss med?

¹⁹ Att vi bevarar vår fruktan för Jehova kommer att bevara oss ödmjuka inför honom, och det kommer också att få oss att alltid bevara vår uppskattning av allt det som han gör för oss. Antingen vi är med vid ett litet möte i ett hem eller vid en stor sammankomst med tiotusentals personer församlade på ett stadion, så är vi tacksamma mot Jehova över privilegiet att få vara tillsammans med våra kristna bröder. Vi kommer att visa vår tacksamhet genom att vara närvarande och genom att sporra andra till ”kärlek och förträffliga gärningar” genom våra uppbyggande samtal och genom de kommentarer som vi gör under mötena. (Hebréerna 10:24, 25) Om vi får privilegiet att ha hand om programpunkter vid mötena, kommer vi att undvika att vänta till sista minuten med att förbereda oss och då i all hast samla ihop några tankar. Behandla aldrig sådana uppdrag som något alldagligt. De är heliga privilegier, och det sätt varpå vi sköter dem är ytterligare ett tecken på hur vi respekterar och fruktar Jehova.

20. a) Vad får vi aldrig glömma? b) Vilken slutsats kommer vi till?

²⁰ Hur sorgligt blir inte resultatet för dem som förlorar fruktan för Gud! De saknar uppskattning av det oförtjänta privilegiet att få stå i ett personligt förhållande till universums Suverän. ”’Jag är en stor kung’, har härars Jehova sagt, ’och mitt namn kommer att inge fruktan bland nationerna.’” (Malaki 1:14, NW; Uppenbarelseboken 15:4) Må vi aldrig glömma detta. Må var och en av oss vara lik psalmisten som sade: ”En kamrat är jag för alla som verkligen fruktar dig.” (Psalm 119:63, NW) Efter att ha behandlat detta ämne kommer vi till samma slutsats som Salomo gjorde, när han sade: ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse. Ty den sanne Guden själv skall dra alla slags gärningar till doms, i förhållande till varje förborgat ting, för att utröna om det är gott eller ont.” — Predikaren 12:13, 14, NW.