Men de som handlar i överensstämmelse med gudagiven vishet och alltid har en djup vördnad för Skaparen upplever inte sådan skräck. (Ord 1:33; 3:24, 25; 28:14)

Vittnesbörd om mod och kraft från Gud kunde också frambringa en sund skräck som åtföljdes av lydnad. När kung Saul kom med en kraftfull uppmaning till israeliterna att vara med och försvara Jabesh-Gilead ”föll Jehovas skräck över” dem, så att de ”drog ut som en man”. (1Sa 11:7)

Den som önskar tjäna Jehova måste ha en sund skräck för honom, en fruktan som kommer till uttryck i att man skyr det som misshagar honom. En sådan skräck gjorde det möjligt för Job att vara klanderfri och rättrådig. (Job 1:1; 23:15; 31:23) Den hjälpte också psalmisten att fortsätta att vandra med Gud, trots den förföljelse som han utsattes för av furstar. (Ps 119:120, 161) Jehosafat uppmanade de domare han insatte att känna sådan tillbörlig skräck, så att de kunde vara opartiska och avkunna rättvisa domar. (2Kr 19:5–7)

Jehova beskyddar och bevarar sitt folk. Det finns därför ingen orsak att känna skräck för människor eller en stark fruktan för vad de kan komma att göra, så att man ger efter för deras orätta krav. (Ps 27:1; 78:53; 91:2–5; Jes 12:2) Men det betyder inte att Guds tjänare slipper allt lidande i denna tingens ordning. Ibland kan de hamna i ömkansvärda, ofördelaktiga situationer. Personer utan tro kanske överger dem av fruktan för att hamna i samma till synes hopplösa situation, eftersom de inte förstår att Jehova har omsorg om sina tjänare. (Ps 31:11) Han kommer inte att förskjuta dem. (Ps 27:10; 94:14)