Terrorism — Vilka är det som drabbas?

Vakna! blandar sig inte i politik. Denna tidskrift intar en neutral hållning i förhållande till denna världens politiska konflikter. I enlighet med sitt syfte tränger den emellertid ner under ytan och påvisar den verkliga innebörden i de händelser som inträffar i våra dagar. Av detta skäl granskar Vakna! de djupare liggande motiven bakom terrorismen, som experter på området uppfattar dem. Vi överlåter sedan åt våra läsare att dra sina egna slutsatser.

”Gatorna i världens storstäder, dess flygplatser och dess militärbaser håller i dag på att förvandlas till slagfält, då mindre grupper av terrorister och enstaka attentatsmän söker uppnå olika politiska mål.”

”Mellan åren 1973 och 1984 registrerades över 5.000 terroristdåd runt om i världen vilka krävde över 4.000 människoliv och skadade dubbelt så många.”

”Under de femton senaste åren har diplomater från 113 länder utsatts för terroristdåd i 128 olika nationer.” — Fighting Back—Winning the War Against Terrorism.

BERÖRS du av terrorismen? Avbeställde du någon resa eller ändrade dina resplaner under år 1986 av fruktan för terrorister? Terrorismen är nu antingen en medveten eller en undermedveten stressfaktor i många människors liv. Som Israels försvarsminister, Yitzhak Rabin, skrev: ”Fruktan för terrorism har blivit det normala sättet att leva för många människor runt om i världen.” Det är mycket troligt att också du får hjälpa till att bestrida de kostnader som orsakas av terrorism. På vilket sätt? En del av dina skatter går förmodligen till de ökade utgifter för större säkerhet och bättre beredskap som många regeringar tvingas till på grund av risken för terrorism.

Nordirland och Mellersta Östern har levt med terrorism i flera decennier. På senare år har terrorismen satt sina spår i många länder i Europa och Central- och Sydamerika. Och genom television, radio och press har vi alla fått stifta bekantskap med terrorvåld. Det har nästan blivit vardagsmat. Sådana terroristdåd som bombattentat, mord och kidnappningar inträffar så ofta att vi kanske blivit avtrubbade. Detta har fått till följd att det onormala verkar normalt, det otänkbara blir tänkbart och, i vissa länder, till exempel Libanon, det oacceptabla blir accepterat.

Ja, terrorismen är en bister verklighet — något vi ständigt matas med av massmedia, som har gjort terroristledare och deras olika fraktioner till kända namn. Terrorismen är nu ett gissel som hemsöker hela världen. — Se vidstående karta.

Vad är terrorism?

Det kan tyckas enkelt att definiera vad en terrorist är. Men detta är beroende av vilken sida av saken man stöder. Är samhällsomstörtarna i El Salvador terrorister eller ”folkets nationella befrielserörelse”? Är contras i Nicaragua terrorister, eller är de ”frihetskämpar”? Det är med terrorism som det är med skönhet — det mesta beror på betraktelsesättet. Politisk övertygelse kan förvränga ens uppfattning.

Benjamin Netanyahu, Israels FN-ambassadör, har gett denna definition på terrorism: ”Att uppsåtligt och systematiskt mörda, lemlästa och hota oskyldiga människor för att för politiska syften injaga fruktan.” (Terrorism—How the West Can Win) Sam Sarkesian vid Loyola University i Chicago förklarar att den ”vanligtvis karakteriseras av ett flertal olika metoder, till exempel lönnmord, kapningar, kidnappningar, sabotage och bruket av ’oskyldiga’ offer för att påverka tredje man. Terrorism innebär, kort sagt, att ingjuta fruktan i en befolkning för att tvinga det existerande systemet att ge efter för terroristernas krav och/eller syften.” — Hydra of Carnage.

Å andra sidan skriver James Burtchaell, katolsk professor i teologi: ”Terrorism är de desperatas krigföring. ... [Den] är alltid en yttring från sådana som känner sig missgynnade.” — Fighting Back.

Hur man än ser på saken är terrorism vanligtvis liktydigt med våld och död för oskyldiga människor. Som Jan Schreiber skriver i sin bok The Ultimate Weapon: ”I likhet med en armé opererar en terroristgrupp på ett omänskligt sätt och gör brutaliteter till vardagsmat.”

Inte något nytt fenomen

Även om terrorismen som sådan har gamla anor, har den som politiskt påtryckningsmedel i synnerhet kommit till användning under de senaste decennierna. När det år 1945 stod klart att den brittiska Labour-regeringen inte tänkte överlåta Palestina åt judarna, dök det plötsligt upp olika terroristgrupper, däribland ”’Irgun Zva’i Leumi’ (Nationella militärorganisationen, kallad ’Etzel’) och ’Lohamei Herut Yisrael’ (Israels Frihetskämpar) [även känd under namnet Sternligan] — [som] ägnade sig åt terroristdåd. Den 22 juli [1946] sprängde Etzel ena flygeln till King David Hotel i Jerusalem, där det brittiska militärhögkvarteret var inrymt, och omkring 100 judar, britter och araber dödades.” — David Ben-Gurion: The Jews in Their Land.

Sedan 1960-talet har terrorismen ökat lavinartat, i synnerhet i samband med de problem som rör Israel, de palestinska flyktingarna och arabstaterna.

Men terrorismen är inte begränsad till Nordirland och Mellersta Östern. Spanien har sina baskiska ETA-terrorister, Indien oroas av sikhiska separatister, Sri Lanka har hemsökts av stridigheter på grund av militanta tamiler, och Peru har den maoistiska terroriströrelsen ”Sendero Luminoso”. I den så kallade demokratiska världen kan listan över terroristorganisationer tyckas ändlös.

Men varför är de demokratiska länderna så utsatta? Och vad ligger egentligen bakom terrorismen? Är terrorister helt enkelt grupper av människor som är förtryckta och söker rättvisa och upprättelse? Eller är det något mer som ligger bakom? Och har terrorismen kommit för att stanna? De artiklar som här följer kommer att dryfta dessa och andra frågor.

[Karta på sidan 5]

(För formaterad text, se publikationen)

Några av de länder som nyligen figurerat i nyheterna till följd av terrorism

Storbritannien

Nordirland

Västtyskland

Frankrike

Spanien

Italien

Turkiet

Libanon

Israel

Afghanistan

Bangladesh

Indien

Sri Lanka

Japan

Sydkorea

Filippinerna

Angola

Sydvästafrika

Sydafrika

Förenta staterna

El Salvador

Nicaragua

Panamá

Venezuela

Colombia

Peru

Argentina