Tron sätts på prov

4, 5. a) Hur har Hiskia visat att han är oberoende av Assyrien? b) Vilken militär åtgärd har Sanherib vidtagit mot Juda, och vad gör Hiskia för att avvärja ett omedelbart angrepp på Jerusalem? c) Vilka förberedelser gör Hiskia för att kunna försvara Jerusalem mot assyrierna?

⁴ Svåra prövningar väntar Jerusalem. Hiskia har brutit ett förbund som hans trolöse far, Ahas, ingått med assyrierna. Han har till och med underkuvat filistéerna, som är Assyriens bundsförvanter. (2 Kungaboken 18:7, 8) Detta har väckt den assyriske kungens vrede. Vi läser därför: ”Nu hände det sig i kung Hiskias fjortonde år att Sanherib, Assyriens kung, drog upp mot alla Judas befästa städer och började erövra dem.” (Jesaja 36:1) Hiskia går med på att betala Sanherib en enorm tribut på 300 talenter silver och 30 talenter guld,a förmodligen i hopp om att skydda Jerusalem och avvärja ett omedelbart angrepp av den skoningslösa assyriska hären. — 2 Kungaboken 18:14.

⁵ Eftersom det inte finns tillräckligt med guld och silver i den kungliga skattkammaren till att betala tributen, hämtar Hiskia sådana dyrbara metaller från templet. Han hugger också av tempeldörrarna, som är överdragna med guld, och sänder dem till Sanherib. Denne är nöjd, men bara ett tag. (2 Kungaboken 18:15, 16) Hiskia inser tydligen att assyrierna inte kommer att lämna Jerusalem i fred särskilt länge. Förberedelser måste därför göras. Folket täpper till de vattenkällor som skulle kunna förse de invaderande assyrierna med vatten. Hiskia förstärker också Jerusalems befästningar och bygger upp en arsenal av vapen, däribland ”kastvapen i stor mängd och sköldar”. — 2 Krönikeboken 32:4, 5.

6. Vem sätter Hiskia sin förtröstan till?

⁶ Men Hiskia sätter inte sin förtröstan till skicklig krigsstrategi eller befästningar, utan till härarnas Jehova. Han säger till sina militära ledare: ”Var modiga och starka. Var inte rädda och var inte förfärade på grund av Assyriens kung och på grund av hela den skara som är med honom; ty det är fler med oss än med honom. Med honom är en arm av kött, men med oss är Jehova, vår Gud, till att hjälpa oss och till att utkämpa våra strider.” Folket reagerar positivt och börjar ”stödja sig på Hiskias, Judas kungs, ord”. (2 Krönikeboken 32:7, 8) Försök göra dig en bild av de spännande händelser som följer, när vi nu går igenom kapitlen 36–39 i Jesajas profetia.

Rabsake lägger fram sin sak

7. Vem är Rabsake, och varför sänds han till Jerusalem?

⁷ Sanherib sänder Rabsake (en militär titel och inte ett egennamn) tillsammans med två andra dignitärer till Jerusalem för att uppmana staden att kapitulera. (2 Kungaboken 18:17) De möts utanför stadsmuren av tre av Hiskias representanter — Eljakim, som förestår Hiskias hushåll, sekreteraren Shebna och upptecknaren Joa, Asafs son. — Jesaja 36:2, 3.

8. Hur försöker Rabsake bryta ner Jerusalems motstånd?

⁸ Rabsakes målsättning är enkel — att övertala Jerusalem att kapitulera utan strid. Först ropar han på hebreiska: ”Vad är det för en tillförsikt som du har satt din förtröstan till? . . . Vem har du nu satt din förtröstan till, eftersom du har gjort uppror mot mig?” (Jesaja 36:4, 5) Sedan hånar Rabsake de skräckslagna judarna och påminner dem om att de är helt isolerade. Vem kan de vända sig till för att få stöd? Till det ”knäckta vassröret”, Egypten? (Jesaja 36:6) Vid den här tidpunkten liknar Egypten verkligen ett knäckt vassrör. Detta tidigare världsvälde är tillfälligt erövrat av Etiopien, och Egyptens nuvarande farao, kung Tirhaka, är inte egyptier, utan etiopier, och hans nederlag för Assyrien är nära förestående. (2 Kungaboken 19:8, 9) Eftersom Egypten inte kan rädda sig självt, kan det inte vara till stor hjälp för Juda.

9. Vad är det tydligen som får Rabsake att tro att Jehova skulle överge sitt folk, men hur är det egentligen?

⁹ Rabsake påstår nu att Jehova inte kommer att strida för sitt folk, eftersom han är missnöjd med det. Rabsake säger: ”Ifall du säger till mig: ’Det är Jehova, vår Gud, som vi har satt vår förtröstan till’, är det inte han vars offerhöjder och vars altaren Hiskia har skaffat bort?” (Jesaja 36:7) Men att judarna har rivit ner offerhöjderna och altarna i landet betyder sannerligen inte att de har förkastat Jehova. Det visar tvärtom att de har vänt tillbaka till honom.

10. Varför har det ingen betydelse om de som försvarar Juda är många eller få?

¹⁰ Därefter påminner Rabsake judarna om att de militärt sett är hopplöst underlägsna. Han kommer med följande självsäkra utmaning: ”Låt mig ge dig två tusen hästar för att se om du å din sida kan sätta ryttare på dem.” (Jesaja 36:8) Men har det egentligen någon betydelse om Judas stridsövade ryttare är många eller få? Nej, för Judas räddning beror inte på överlägsen militär styrka. Ordspråken 21:31 förklarar: ”Hästen rustas ut för stridens dag, men räddning tillhör Jehova.” Sedan påstår Rabsake att det är assyrierna och inte judarna som har Jehovas välsignelse. Annars skulle assyrierna inte ha kunnat tränga så långt in på Judas territorium, menar han. — Jesaja 36:9, 10.

11, 12. a) Varför envisas Rabsake med att tala ”på judarnas språk”, och hur försöker han fresta de judar som lyssnar? b) Vilken verkan skulle Rabsakes ord kunna ha på judarna?

¹¹ Hiskias representanter är oroade över den verkan Rabsakes argument kan få på de män som står uppe på stadsmuren och hör honom. De judiska ämbetsmännen säger därför: ”Var vänlig och tala till dina tjänare på arameiska, för vi förstår det språket; och tala inte till oss på judarnas språk medan folket som är på muren hör på.” (Jesaja 36:11) Men Rabsake tänker inte tala på arameiska. Han vill så frön av tvivel och fruktan hos judarna, så att de kapitulerar och Jerusalem kan intas utan strid! (Jesaja 36:12) Assyriern talar därför återigen på ”judarnas språk”. Han säger varnande till Jerusalems invånare: ”Låt inte Hiskia bedra er, för han kan inte befria er.” Sedan försöker han fresta dem som lyssnar genom att måla upp en bild av hur livet skulle kunna vara för judarna under assyriskt styre: ”Kapitulera för mig, och kom ut till mig, och ät var och en av sin egen vinstock och var och en av sitt eget fikonträd och drick var och en vattnet ur sin egen cistern, tills jag kommer och tar er med till ett land likt ert eget land, ett land med brödsäd och nytt vin, ett land med bröd och vingårdar.” — Jesaja 36:13–17.

¹² Judarna kommer inte att få någon skörd det här året — på grund av den assyriska invasionen har de inte kunnat så och plantera. Utsikten att få äta saftiga druvor och dricka svalkande vatten måste låta mycket lockande för männen uppe på muren. Men Rabsake är ännu inte färdig med sitt försök att försvaga judarna.

13, 14. Varför är det som hände med Samaria inte tillämpligt på Judas situation, trots Rabsakes argument?

¹³ Ur sin arsenal av argument plockar han fram ännu ett verbalt vapen. Han varnar judarna för att tro på Hiskia, om denne skulle säga: ”Jehova skall befria oss.” Rabsake påminner dem om att Samarias gudar inte kunde förhindra att de tio stammarna besegrades av assyrierna. Och hur är det med gudarna i de andra nationer som Assyrien erövrat? ”Var är Hamats och Arpads gudar?” frågar han. ”Var är Sefarvajims gudar? Och har de befriat Samaria ur min hand?” — Jesaja 36:18–20.

¹⁴ Rabsake, som dyrkar falska gudar, inser naturligtvis inte att det är stor skillnad mellan det avfälliga Samaria och Hiskias Jerusalem. Samarias falska gudar förmådde inte rädda tiostammarsriket. (2 Kungaboken 17:7, 17, 18) Jerusalem under Hiskia har däremot vänt de falska gudarna ryggen och tjänar nu återigen Jehova. Men de tre judeiska representanterna försöker inte förklara detta för Rabsake. ”De fortsatte att tiga och svarade honom inte ett ord, för det var kungens bud, som löd: ’Ni skall inte svara honom.’” (Jesaja 36:21) Eljakim, Shebna och Joa återvänder till Hiskia och avger en officiell rapport om vad Rabsake har sagt. — Jesaja 36:22.

Hiskia fattar ett beslut

15. a) Vilket beslut måste Hiskia nu fatta? b) Vilken försäkran ger Jehova sitt folk?

¹⁵ Kung Hiskia måste nu fatta ett beslut. Skall Jerusalem kapitulera för assyrierna? Slå sig ihop med Egypten? Eller hålla stånd och kämpa? Hiskia är hårt pressad. Han går till Jehovas tempel samtidigt som han sänder Eljakim och Shebna och prästernas äldste för att rådfråga Jehova genom profeten Jesaja. (Jesaja 37:1, 2) Klädda i säckväv kommer kungens sändebud till Jesaja och säger: ”Denna dag är en dag av nöd och förebråelse och föraktfull fräckhet. . . . Kanske kommer Jehova, din Gud, att höra Rabsakes ord, han som hans herre, Assyriens kung, har sänt för att smäda den levande Guden, och kanske kommer Jehova, din Gud, att avkräva honom räkenskap för de ord som han har hört.” (Jesaja 37:3–5) Ja, assyrierna utmanar den levande Guden! Skall Jehova ta notis om deras smädelser? Genom Jesaja försäkrar Jehova: ”Var inte rädd på grund av de ord som du har hört och som Assyriens kungs tjänare har skymfat mig med. Se, jag lägger en ande i honom, och han skall höra ett rykte och vända tillbaka till sitt eget land; och jag skall låta honom falla för svärd i hans eget land.” — Jesaja 37:6, 7.

16. Vad för slags brev skickar Sanherib?

¹⁶ Under tiden kallas Rabsake tillbaka för att vara vid Sanheribs sida, när denne för krig vid Libna. Sanherib skall ta itu med Jerusalem senare. (Jesaja 37:8) Men Rabsakes avfärd innebär inte att trycket på Hiskia minskar. Sanherib skickar hotelsebrev som beskriver vad Jerusalems invånare har att vänta sig om de vägrar att kapitulera: ”Du har själv hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länderna genom att de har vigt dem åt tillintetgörelse; skulle du då bli befriad? Har gudarna i de nationer som mina förfäder fördärvade befriat dem? . . . Var är Hamats kung och Arpads kung och kungen över staden Sefarvajim — över Hena och över Iva?” (Jesaja 37:9–13) Assyriern säger kort och gott att det är meningslöst att göra motstånd. Det kommer bara att förvärra situationen!

17, 18. a) Vad är Hiskias motiv, när han ber Jehova om beskydd? b) Hur svarar Jehova den assyriske kungen genom Jesaja?

¹⁷ Hiskia är djupt oroad över de följder hans beslut kan få, och han breder därför ut Sanheribs brev inför Jehova i templet. (Jesaja 37:14) I innerlig bön vädjar han till Jehova att höra assyrierns hotelser, och han slutar sin bön med orden: ”Och nu, Jehova, vår Gud, rädda oss ur hans hand, för att alla jordens kungariken må inse att du, Jehova, ensam är Gud.” (Jesaja 37:15–20) Hiskias ord visar tydligt att han inte i första hand är intresserad av sin egen befrielse, utan är bekymrad över den smälek som kommer att hopa sig över Jehovas namn om assyrierna intar Jerusalem.

¹⁸ Jehovas svar på Hiskias bön kommer genom Jesaja. Jerusalem skall inte kapitulera för Assyrien, utan hålla stånd. Jesaja framför modigt Jehovas budskap till Sanherib som om han talade till honom själv: ”Jungfrun, Sions dotter, föraktar dig, hon bespottar dig. Bakom dig skakar Jerusalems dotter [hånfullt] på huvudet.” (Jesaja 37:21, 22) Jehova fortsätter sedan och säger i själva verket: ”Vem är du som smädar Israels Helige? Jag känner dina gärningar. Du har höga ambitioner. Du skryter mycket. Du har förlitat dig på din militära styrka och har erövrat stora områden. Men du är inte oövervinnlig. Jag skall omintetgöra dina planer. Jag skall besegra dig. Sedan skall jag göra samma sak mot dig som du har gjort mot andra. Jag skall sätta en krok i din näsa och föra dig tillbaka till Assyrien!” — Jesaja 37:23–29.

”Detta skall vara tecknet för dig”

19. Vilket tecken ger Jehova Hiskia, och vad innebär det?

¹⁹ Vilken garanti har Hiskia för att Jesajas profetia skall uppfyllas? Jehova svarar: ”Detta skall vara tecknet för dig: Man skall detta år äta av det som växer upp från spillda sädeskorn och under det andra året självvuxen säd; men det tredje året skall ni så och skörda och plantera vingårdar och äta deras frukt.” (Jesaja 37:30) Jehova skall sörja för att de instängda judarna får föda. Trots att de inte har kunnat så säd på grund av assyriernas ockupation, skall de kunna äta det som har vuxit upp efter föregående års skörd. Året därpå, som är ett sabbatsår, skall de låta sina åkrar ligga i träda, trots att situationen är desperat. (2 Moseboken 23:11) Jehova lovar att om folket lyder hans röst, skall tillräckligt med säd växa upp på åkrarna för att uppehålla dem. Året därefter skall de så säd som vanligt och få njuta frukten av sitt arbete.

20. Vad betyder det att de som undkommer det assyriska angreppet skall ”slå rot nertill och bära frukt upptill”?

²⁰ Jehova jämför nu sitt folk med en planta som inte så lätt kan ryckas upp med rötterna: ”De som slipper undan av Judas hus . . . skall slå rot nertill och bära frukt upptill.” (Jesaja 37:31, 32) Ja, de som förtröstar på Jehova har inget att frukta. De och deras avkomlingar skall förbli fast rotade i landet.

21, 22. a) Vad förutsägs angående Sanherib? b) Hur och när uppfylls Jehovas ord om Sanherib?

²¹ Hur är det då med de hotelser som assyriern uttalar mot Jerusalem? Jehova svarar: ”Han skall inte dra in i denna stad, inte heller skall han skjuta en pil dit in eller komma emot den med en sköld eller kasta upp en belägringsvall mot den. Samma väg som han kom skall han vända tillbaka, och i denna stad skall han inte dra in.” (Jesaja 37:33, 34) Det blir ingen strid mellan Assyrien och Jerusalem. Förvånansvärt nog är det assyrierna och inte judarna som blir övervunna utan strid.

²² I enlighet med sitt ord sänder Jehova en ängel som dödar de bästa av Sanheribs soldater — 185.000 man. Detta händer tydligen vid Libna. Sanherib själv vaknar på morgonen och upptäcker att ledarna, anförarna och de väldiga männen i hans här är döda. Skamsen återvänder han till Nineve, men trots sitt svidande nederlag fortsätter han envist att dyrka sin falske gud Nisrok. Några år senare blir Sanherib mördad av två av sina söner, när han tillber i Nisroks tempel. Ännu en gång visar sig den livlöse Nisrok oförmögen att rädda. — Jesaja 37:35–38.

[Bild på sidan 383]

Kung Hiskia förtröstar på Jehova, när han hotas av det mäktiga Assyrien

[Helsidesbild på sidan 384]

[Bild på sidan 389]

Kungen skickar sändebud till Jesaja för att rådfråga Jehova

[Bild på sidan 390]

Hiskia ber att Jehovas namn skall bli upphöjt genom att Assyrien lider nederlag

[Bild på sidan 393]

Jehovas ängel dödar 185.000 assyrier