Blick på världen
Ungdomars rädsla
Arbetslöshet är det som tonåringar i Storbritannien är mest rädda för, enligt tidningen The Guardian i London. En enkät bland 15- och 16-åringar avslöjar att fruktan för ett atomkrig kommer på andra plats. Även om flickor gav uttryck åt större pessimism än pojkar, ”var det en betydande andel av bägge könen som upplevde en känsla av hjälplöshet eller fatalism” när det gäller ett eventuellt kärnvapenkrig. Det är inte bara i Storbritannien man känner sådan oro. Över hela Västeuropa har det förvärrade arbetsmarknadsläget bidragit till vad EG:s ekonomiska och sociala utskott kallar ”en ogripbar känsla av oro inför framtiden” som har lett till en ”markant nedgång i antalet födslar”.
Alltför många trafikoffer
Sedan staten Israel grundades år 1948 har det förekommit 13.717 dödsoffer i trafiken på landets vägar. Det är tre gånger så många dödsfall som de 4.500 som dödats i krigen i Mellersta Östern och i terroristattacker. Enligt ett nyhetsmeddelande från Israels kommunikationsminister har regeringen i Jerusalem beslutat att tillsätta ett särskilt utskott som skall utreda orsakerna till det ovanligt höga antalet dödsoffer på israeliska landsvägar.
Valarnas vandringar
Med hjälp av radiosändare håller man nu på med att klargöra mysterierna kring valarnas vandringar. ”Utanför Japans kust har man följt valar på en sträcka av 2.000 kilometer”, nämns det i den franska dagstidningen La Croix. ”Gråvalar från Mexicos kusttrakter förflyttar sig så långt som till Alaska.” Genom att utrusta vissa valar med sändare har vetenskapsmän kunnat insamla mängder av information gällande dyktider, simhastighet och vandringarnas kretslopp. Att samla in alla dessa fakta var ingen lätt uppgift, eftersom radiosignalerna bara kan tas emot vid de tillfällen då valen är uppe vid ytan — och det är den bara högst tre sekunder åt gången.
Elchocksbehandling
Helt nyligen har en ny metod att behandla ormbett upptäckts, och The New York Times rapporterar att metoden gäckar all vetenskaplig förklaring. Behandlingen inbegriper en serie elchocker med hög spänning och låg strömstyrka, som via en modifierad bedövningspistol skickas in i den angripna kroppsdelen med fem till tio sekunders mellanrum. I vart och ett av de 34 fallen som behandlats var det uppenbart att giftiga bett hade trängt in i offrets hud. Forskarna förklarade att när behandlingen sattes in inom en halvtimme efter själva ormbettet, så drabbades inget av offren av de vanliga allvarliga medicinska komplikationerna som brukar tillstöta, och inget dödsfall inträffade bland dem som fick behandling. Forskarna lade också märke till att smärtorna som orsakades av de giftiga betten försvann efter mindre än 15 minuters behandling. Liknande lindring erhölls också i två fall där de drabbade inte behandlades förrän två timmar efter det att de blivit bitna. Förutom ormbett kan också bett av giftiga myror och skorpioner framgångsrikt behandlas med chockterapi, säger forskarna.
En skadlig vana
Doktor Keith Taylor, som är gastroenterolog vid Stanford Medical Center i USA, säger att en matbit sent på kvällen kan vara till skada, särskilt om en person har för vana att gå och lägga sig inom en timme efter måltiden. Varför det? Han förklarar att de flesta av kroppens funktioner, däribland matsmältningen, saktar av under sömnen. Den överskottssyra som produceras som ett resultat av detta ”kommer ofta upp i matstrupen när man ligger och orsakar irritationer”, påpekar tidskriften Parade Magazine. Människor som redan har sårbildningar på magsäcken eller tolvfingertarmen kommer troligen att få känna av ännu större obehag. Doktor Taylor föreslår att man inte äter senare än två eller tre timmar innan man går och lägger sig. Mjölk rekommenderas inte för dem som har problem med magen, eftersom forskare framhåller att mjölken i stället för att verka neutraliserande när den fyller magen stimulerar till ökad produktion av syra.
Frågetecken kring evolutionen
”Darwinismen — århundradets villfarelse?” Detta är rubriken till en artikel i tidningen Journalen (utgiven av Kabi Vitrum Sverige AB), nr 10, 1986. Den danske läkaren V. J. Brøndegaard skriver där att nu för tiden ”ställer sig allt fler forskare skeptiska till om Darwins teorier verkligen förklarar hela evolutionen”. Han framhåller hur oerhört liten sannolikheten är för att en självreproducerande organism skulle ha kunnat bildas spontant av molekyler i jordens tidiga atmosfär eller i oceanen. Han går också in på urvalsmekanismen: ”Selektionen förklarar varför organismer bäst lämpade för en ny miljö levde vidare — men inte hur de blev till. ... Ingen av våra manipulationer med arvsanlagen har skapat en ny art. Bananflugans kromosomer ändrades med radioaktivitet, röntgen- och gammastrålar, kemikalier osv. och det utlöstes miljoner mutationer. Men bara en av 10.000 var livsduglig och ingen av dem representerade en ny art.” Som ett exempel på vad teorin inte kan förklara nämns kannväxternas fångst- och matsmältningsorgan. Det ges en förteckning på åtta av de förändringar hos den ursprungliga växtens bladspets som krävs för att fånga en insekt. Till detta ges kommentaren: ”Varje saknat led i kedjan skulle ha avbrutit eller ändrat evolutionens förlopp och resultatet hade inte blivit denna mycket effektiva fångstmekanism.”
Barn mer utsatta i krig
Krig har med åren tagit sig allt grymmare uttryck när det gäller civilpersoner. I en rapport från Rädda Barnen, ”Barns reaktioner på krigsupplevelser”, uppmärksammas speciellt barnens situation, och det heter bland annat: ”Vi ser idag en utveckling som är värd att uppmärksamma, eftersom den innebär en försämring för barnen. Det finns rapporter om att barnen allt oftare direkt dras in i pågående strider. Barn enrolleras i arméer och milisgrupper och har där som regel en sämre position än de vuxna. Det finns också rapporter som uppger att våld allt oftare riktas direkt mot barn, för att man på detta sätt vill uppnå ett terrorsyfte. Barn torteras, föräldrar torteras framför barnen, barn och kvinnor dödas på ett alltmer bestialiskt och utstuderat sätt. ... Ibland gör man ingen hemlighet av att man ser barnen som mål för militära operationer. Man kallar barnen för ’blivande terrorister’ eller ’små djävlar’. Att några av dem setts beväpnade blir en förevändning för en massaker också på barn.”
Höst- och vårdepression
Enligt Ulf Göran Ahlfors, chefsläkare vid Hesperia sjukhus i Helsingfors, blir minst två tredjedelar av depressionspatienterna deprimerade höstar eller vårar. Forskare som vill undersöka depressioner vet att det inte lönar sig att sätta i gång med en sådan undersökning i januari eller juli, för patienterna brukar komma i april och oktober. Man tror att detta beror på att det i och med årstidsväxlingen också sker en förändring i hjärnan. På hösten uppkommer den i samband med att det blir mörkare, och detta kan åstadkomma sinnesstämningsförändringar. Då man talar om depression, avser man inte den nedstämdhet och misslynthet som vem som helst kan drabbas av, utan det är fråga om ett verkligt sjukdomstillstånd som kan komma till uttryck genom sömnlöshet och också rena smärttillstånd. Forskarna brukar skilja mellan psykogena depressioner, som beror på psykiska orsaker, och endogena depressioner beroende på biologiska orsaker. Det är de senare som har ett visst samband med årstidsväxlingen. Genom bl. a. psykoterapi och medicinering försöker läkarna bota dessa patienter som är i mycket stort behov av hjälp. — Hufvudstadsbladet, 11 november 1986.
Nytt botemedel mot hjärtinfarkt?
Man har i Finland utarbetat en ny metod vid behandlingen av skador uppkomna i samband med hjärtinfarkt. Den är inte förebyggande, men har visat sig vara mycket effektiv vid eftervården, speciellt då det är fråga om unga patienter. Docent Juhani Heikkilä redogjorde nyligen för metoden och påpekade att Helsingfors’ universitets centralsjukhus är det första i Norden som använt metoden, vilken går ut på att man löser upp proppen genom att spruta in ett läkemedel direkt i venen. I närmare 90 procent av fallen har den tilltäppta ådern öppnat sig av lösningsläkemedlet. Härigenom har man kunnat konstatera att skadan på hjärtmuskeln vid hjärtinfarkt med upplösningsmetoden har blivit bara hälften av vad den eljest kunnat bli vid bästa vård av annat slag. En förutsättning för att man skall uppnå goda resultat med den här metoden är dock att patienten genast söker sig till vård och får behandling, om möjligt inom tre timmar efter det att smärtorna i bröstet uppträder. — Hufvudstadsbladet, 24 oktober 1986.