Alla män och pojkar skulle vara närvarande vid firandet av högtiden, och det sägs också: ”Du skall glädja dig inför Jehovas, din Guds, ansikte, du och din son och din dotter och din slav och din slavinna och leviten som är inom dina portar och den bofaste främlingen och den faderlöse och änkan, som är i din mitt, på den plats som Jehova, din Gud, väljer ut för att låta sitt namn ha sin boning där.” (5Mo 16:11)

Pingsthögtiden firades mot slutet av kornskörden och var en tid av glädje, något som kom till uttryck i det gemenskapsoffer som frambars av församlingen och gavs till prästen. Detta offer vittnade också om fred och gemenskap med Jehova.