3. Vilken reaktion måste vi vara beredda på? Ge ett exempel.

³ Men även om vi gör vårt bästa i tjänsten är det inte säkert att det är så många som är intresserade. Tänk till exempel på Georg Lindal, som predikade helt ensam på Island från 1929 till 1947. Han fick lämna tusentals böcker, men det var ingen som kom med i sanningen. Han skrev: ”Några verkar ha tagit ställning emot sanningen, men de flesta är likgiltiga.” Missionärer som hade gått Gileadskolan skickades dit, men det tog ändå nio år innan några islänningar överlämnade sig åt Jehova och blev döpta.b

4. Hur kan det kännas när människor inte lyssnar på de goda nyheterna?

⁴ Vi blir både ledsna och besvikna när människor inte vill lyssna på vårt budskap. Vi kanske känner det som Paulus. Han sa att han var ”djupt bedrövad” och hade ”ständiga kval i hjärtat” därför att de flesta judar inte ville tro att Jesus var Messias. (Rom. 9:1–3)

6. När tycker Jehova att vi har lyckats i vår tjänst?

⁶ Jehova ser våra ansträngningar och vår uthållighet. När han ser att vi går in för tjänsten och gör det av kärlek till honom tycker han att vi har lyckats, oavsett hur människor reagerar. Paulus skrev: ”Gud är inte orättvis. Han glömmer inte det ni har gjort och den kärlek ni har visat mot hans namn genom att tjäna de heliga, precis som ni fortfarande gör.” (Hebr. 6:10) Även om vi inte ser några stora resultat i tjänsten kommer Jehova ihåg våra ansträngningar och vår kärlek. Det Paulus skrev till korinthierna stämmer in på oss också: ”Det ni gör i Herrens tjänst [är] aldrig ... förgäves.” (1 Kor. 15:58)

7. Vad kan vi lära oss av det Paulus sa om sin tjänst?

⁷ Paulus var en fantastisk missionär som bildade nya församlingar i stad efter stad. Men när några ifrågasatte Paulus och sa att han var en dålig lärare började han inte räkna upp hur många han hade fått med i sanningen. Han skrev i stället: ”Jag har ... arbetat mer.” (2 Kor. 11:23) Precis som Paulus måste vi komma ihåg att det är våra ansträngningar och vår uthållighet som Jehova värdesätter mest.

8. Hur kan vi känna glädje i tjänsten?

⁸ Vår tjänst gör Jehova glad. Jesus skickade ut 70 lärjungar för att predika, och när de kom tillbaka var de väldigt glada. Varför det? De sa: ”Till och med demonerna lyder oss när vi använder ditt namn.” Men Jesus hjälpte dem att få rätt perspektiv och sa: ”Gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn har blivit inskrivna i himlen.” (Luk. 10:17–20) Han visste att de inte alltid skulle vara med om lika spännande saker i tjänsten. Vi vet ju inte hur många av de människor som lyssnade till lärjungarna som faktiskt blev troende. Lärjungarna behövde förstå att det inte bara var när andra lyssnade till dem som de kunde vara glada, utan att den största glädjen var att veta att Jehova uppskattade deras ansträngningar.

9. Vad blir belöningen om vi inte ger upp, enligt Galaterna 6:7–9?

⁹ Om vi är uthålliga i tjänsten kommer vi att få evigt liv. När vi gör vårt bästa i tjänsten ”styrs [vi] av anden”. Vi låter Jehovas heliga ande flöda fritt i vårt liv. Så länge vi ”inte ger upp” lovar Jehova att vi ska få ”skörda evigt liv”, även om vi inte själva har fått hjälpa någon fram till dop. (Läs Galaterna 6:7–9.)

10. Vad är det som avgör hur människor reagerar i tjänsten?

¹⁰ Hur människor reagerar beror till största delen på vad som finns i deras hjärta. Det här kommer tydligt fram i Jesus liknelse om jordbrukaren. Det han sådde hamnade i olika sorters jord, men det var bara det som hamnade i fin jord som gav frukt. (Luk. 8:5–8) Jesus förklarade att de olika typerna av jord representerar människor som reagerar på olika sätt på Guds ord. (Luk. 8:11–15) Precis som jordbrukaren kan vi inte styra resultatet av vår tjänst, eftersom det beror på vad människor har i hjärtat. Vårt uppdrag är att fortsätta att så, alltså att predika de goda nyheterna. Paulus sa att ”var och en ska få lön efter sin egen insats” i tjänsten, alltså inte efter resultatet. (1 Kor. 3:8)

11. Varför tyckte Jehova att Noa hade lyckats i sitt uppdrag? (Se bilden på framsidan.)

¹¹ Historien igenom har Guds tjänare predikat för människor som inte har velat lyssna. Ett exempel är Noa, ”som förkunnade Guds rätta väg”, antagligen i flera decennier. (2 Petr. 2:5) Han hoppades säkert att människor skulle lyssna, men Jehova sa inget om att det skulle bli så. När han gav Noa uppdraget att bygga arken sa han helt enkelt: ”Du ska gå in i arken tillsammans med dina söner, din hustru och dina söners hustrur.” (1 Mos. 6:18) Och när han fick veta hur stor arken skulle bli kan han ha insett att det inte var så många som skulle reagera positivt. (1 Mos. 6:15) Som vi vet var det inte en enda i den våldsamma världen som tog till sig av det Noa predikade. (1 Mos. 7:7) Tyckte Jehova att Noa hade misslyckats? Nej, tvärtom. Jehova var stolt över Noa eftersom han hade gjort precis som han hade befallt honom. (1 Mos. 6:22)

12. Hur kunde Jeremia känna glädje i tjänsten trots likgiltighet och motstånd?

¹² Vi kan ta ett annat exempel. Jeremia predikade i över 40 år trots att människor var likgiltiga och motarbetade honom. Han blev ”hånad och utskrattad”, och det tog så hårt på honom att han bara ville ge upp. (Jer. 20:8, 9) Men det gjorde han inte. Vad hjälpte honom att slå bort negativa tankar och hitta glädje i sin tjänst? Han fokuserade på två viktiga saker. För det första skulle budskapet han predikade ge människor ”en framtid och ett hopp”. (Jer. 29:11) För det andra fick han bära Jehovas namn och förkunna hans ord. (Jer. 15:16) Vi predikar också ett budskap om en ljus framtid, och vi får bära Jehovas namn som hans vittnen. När vi fokuserar på de här två sakerna kan vi känna glädje i tjänsten, oavsett om människor lyssnar eller inte.