⁴ Kom alltid ihåg att tjänsten för Gud måste utföras med oskyldiga händer och ett rent hjärta. (Ps. 24:3, 4; Jes. 52:11; 2 Kor. 6:14–7:1) Tron på Jesus Kristus har gett oss ett rent samvete. (Hebr. 10:19–23, 35, 36; Upp. 7:9, 10, 14) Paulus uppmanade de kristna att göra allt till Guds ära för att inte störa andras samveten. Petrus framhöll att vårt uppförande är viktigt om vi ska kunna hjälpa dem som inte är troende att ta emot sanningen. (1 Kor. 10:31, 33; 1 Petr. 3:1)

KRAVEN FÖR ATT BLI FÖRKUNNARE

⁶ Innan någon kan gå i tjänsten från hus till hus för första gången måste han uppfylla en del krav. När någon går med oss i tjänsten kommer allmänheten att betrakta honom som ett Jehovas vittne. Därför förväntas det att han redan följer Jehovas rättfärdiga normer och kan vara en odöpt förkunnare.

⁷ När du har studerat med någon en tid och samtalat om bibliska principer känner du till hans omständigheter. Du kanske har märkt att han tillämpar det han lär sig. Men först behöver de äldste samtala med er båda om några saker.

⁸ Samordnaren för äldstekretsen kommer att ordna med att två äldste (en av dem ska tillhöra tjänstekommittén) sammanträffar med dig och den du studerar med. I församlingar med väldigt få äldstebröder kan en äldste och en församlingstjänare ha det samtalet. Bröderna som utsetts ska inte skjuta upp det. Om någon kontaktar bröderna vid ett möte och säger att han önskar bli odöpt förkunnare, kanske de kan ordna med ett sådant samtal direkt efter mötet. Samtalet ska hållas i en avspänd atmosfär. Innan den som studerar kan bli godkänd som odöpt förkunnare måste följande punkter stämma in på honom:

1. 1) Han är övertygad om att Bibeln är Guds inspirerade ord. (2 Tim. 3:16)

2. 2) Han har kunskap om och tror på de grundläggande lärorna i Bibeln. När han får frågor om sin tro kommer hans svar att stämma med Bibeln och inte bygga på falska läror eller egna uppfattningar. (Matt. 7:21–23; 2 Tim. 2:15)

3. 3) Han följer Bibelns uppmaning att regelbundet komma tillsammans med Jehovas folk vid församlingens möten om han kan det. (Ps. 122:1; Hebr. 10:24, 25)

4. 4) Han vet vad Bibeln lär om sexuell omoral, inbegripet äktenskapsbrott, polygami och homosexuella handlingar, och han lever efter det. Om han bor tillsammans med någon av det motsatta könet som han inte är släkt med måste de vara lagligt gifta. (Matt. 19:9; 1 Kor. 6:9, 10; 1 Tim. 3:2, 12; Hebr. 13:4)

5. 5) Han lyder Bibelns förbud mot att dricka för mycket. Han använder inte beroendeframkallande eller sinnesförändrande substanser, varken syntetiska eller icke-syntetiska, såvida de inte är ordinerade i medicinskt syfte. (2 Kor. 7:1; Ef. 5:18; 1 Petr. 4:3, 4)

6. 6) Han inser hur viktigt det är att undvika dåligt umgänge. (1 Kor. 15:33)

7. 7) Han har begärt sitt utträde ur alla falska religiösa organisationer, och han går inte längre till deras gudstjänster eller stöder deras verksamhet. (2 Kor. 6:14–18; Upp. 18:4)

8. 8) Han är fri från all inblandning i politik. (Joh. 6:15; 15:19; Jak. 1:27)

9. 9) Han är neutral i nationernas konflikter. (Jes. 2:4)

10. 10) Han önskar verkligen bli ett Jehovas vittne. (Ps. 110:3)

⁹ Om de äldste inte är säkra på vad den som studerar har för uppfattning behöver de ta reda på det. De kan använda bibelställena i punkterna som grund för resonemanget. Det är viktigt att den som studerar förstår att man måste leva enligt de här bibliska kraven för att få ta del i Jehovas vittnens predikoarbete. Ett sådant resonemang hjälper äldstebröderna att avgöra om han eller hon förstår vad som förväntas och om han eller hon i rimlig grad uppfyller kraven för att gå i tjänsten.

¹⁰ De äldste ger besked om han är kvalificerad eller inte, och i de flesta fall kan de göra det i slutet av samtalet. Om han är kvalificerad kan de varmt välkomna honom som förkunnare. (Rom. 15:7) De uppmuntrar honom att börja i förkunnartjänsten så snart som möjligt och att lämna in en tjänsterapport när månaden är slut. De berättar att när man rapporterar sin tjänst för första gången ordnas det med ett Registerkort för förkunnare som förvaras i församlingens arkiv. De äldste samlar in de här personuppgifterna från förkunnaren för att organisationen ska kunna utföra sin världsvida religiösa verksamhet och för att förkunnaren ska kunna delta i religiös verksamhet och få andlig hjälp. De äldste kan också påminna nya förkunnare om att alla personuppgifter används i enlighet med Jehovas vittnens globala policy för personuppgiftsskydd, som finns på jw.org.

¹¹ Att vi lär känna en ny förkunnare bättre och är uppriktigt intresserade av honom kan påverka honom positivt. Det kan motivera honom att lämna in sin rapport regelbundet och att göra mer för att tjäna Jehova. (Fil. 2:4; Hebr. 13:2)

¹² Så snart de äldste har bedömt att någon är kvalificerad att ta del i förkunnartjänsten får han ett eget exemplar av Organiserade för att göra Jehovas vilja. När han lämnat in sin första tjänsterapport görs en kort pålysning i församlingen om att han har blivit en odöpt förkunnare.

ATT HJÄLPA DE UNGA

¹³ Barn kan också bli kvalificerade att vara förkunnare av de goda nyheterna. Jesus tog villigt emot små barn och välsignade dem. (Matt. 19:13–15; 21:15, 16) Även om det i första hand är föräldrarna som har ansvaret för sina egna barn, kan också andra i församlingen hjälpa barn och ungdomar som har en önskan att ta del i tjänsten. Om du är förälder kommer ditt goda exempel i tjänsten att göra mycket för att uppmuntra dina barn att engagera sig i sin tjänst för Gud. Om ett barn har ett gott uppförande och gärna berättar om sin tro för andra, vad kan man då som förälder göra för att ge ytterligare hjälp?

¹⁴ Föräldern kan kontakta en av de äldste i församlingens tjänstekommitté så att man kan se om barnet uppfyller kraven för att bli förkunnare. Samordnaren för äldstekretsen kommer att ordna med att två äldste (en av dem ska tillhöra tjänstekommittén) sammanträffar med barnet och hans troende föräldrar eller vårdnadshavare. Om barnet har grundläggande kunskap om bibliska sanningar och verkligen vill gå i tjänsten vittnar det om goda framsteg. Sedan de två äldstebröderna begrundat dessa och andra faktorer som även gäller för vuxna, kan de avgöra om barnet ska godkännas som odöpt förkunnare. (Luk. 6:45; Rom. 10:10) När man sammanträffar med ett barn behöver man inte gå igenom vissa av de punkter man brukar gå igenom med en vuxen men som uppenbarligen inte är tillämpliga på ett barn.

¹⁵ Under samtalet bör de äldste berömma barnet för de fina framstegen och uppmuntra honom att ha som mål att bli döpt. Och med tanke på att föräldrarna helt säkert lagt ner mycket arbete på att hjälpa sin son eller dotter att uppskatta sanningen, förtjänar även de beröm. För att föräldrarna ska kunna fortsätta att hjälpa sitt barn kan de äldste uppmuntra dem att gå igenom ”Till föräldrar” på sidan 179–181.