Tjänsten på fältet och organisationen blir stridsfrågor

I det allra första numret av Zion’s Watch Tower uppmanades varje sann kristen att sprida sanningen till andra. Detta var något som sedan betonades mer och mer, och tidskriftens läsare uppmuntrades ofta att inse och uppskatta sitt privilegium och ansvar att förkunna de goda nyheterna för andra. Många tog del i begränsad omfattning, men förhållandevis få var med i främsta ledet och gick från hus till hus för att ge alla möjlighet att få höra budskapet om Riket.

Men från och med år 1919 lades det allt större vikt vid att alla skulle ta del i tjänsten på fältet. Broder Rutherford betonade det kraftigt i ett föredrag i Cedar Point i Ohio det året. I varje församling som begärde att Sällskapet skulle organisera den för tjänst förordnade Sällskapet en tjänstedirektör som skulle ta hand om arbetet. Han skulle själv ta ledningen och se till att församlingen hade den litteratur som behövdes.

År 1922 publicerade Vakt-Tornet en artikel med rubriken ”Vikten af att tjäna”. Den pekade på människors trängande behov av att få höra de goda nyheterna om Guds kungarike, riktade uppmärksamheten på Jesu profetiska befallning i Matteus 24:14 och förklarade för de äldste i församlingarna: ”Må ingen tänka, att emedan han är en äldstebroder hela hans tjänst blott skulle bestå i att predika med munnens ord. Om tillfällen yppa sig för honom att gå ut bland folket och sätta det tryckta budskapet i deras händer, så är detta ett stort privilegium och ett predikande af evangelium, ofta mera effektivt än något annat sätt att predika.” Artikeln ställde sedan frågan: ”Kan någon enda, som är verkligt invigd åt Herren, rättfärdiga sig själf med att just i denna tid vara sysslolös?”

Sedan, år 1932, innehöll Vakttornet en artikel i två delar med rubriken ”Jehovas organisation”. (Numren för 15 oktober och 1 november) Den visade att anordningen med att välja män till att bekläda äldsteämbetet var oskriftenlig. Församlingarna uppmanades att bara låta män som aktivt tog del i tjänsten på fältet, män som levde upp till det ansvar som låg i namnet Jehovas vittnen, få inneha ansvarsfulla ställningar. Dessa skulle fungera som en tjänstekommitté, och en av dem blev på församlingens förslag förordnad av Sällskapet till tjänstedirektör.