Vi är av det slag som har tro

De goda nyheterna om Guds kungarike predikas på högslätten i Peru

MELLAN den östra och den västra sträckningen av bergskedjan Anderna — där Bolivia och Peru gränsar till varandra — ligger Altiplano. Namnet betyder ”högslätt” eller ”platå”. Största delen av området ligger i Bolivia.

Det som kallas Altiplano är ett 10 mil brett och över 100 mil långt område, och medelhöjden över havet är omkring 3.700 meter. Om man flyger dit från Perus huvudstad, Lima, som ligger vid kusten, passerar man den snötäckta vulkanen Misti som reser sig över molnen med en höjd på 5.822 meter. I fjärran tornar de snöklädda topparna Ampato och Coropuna upp sig till en höjd på över 6.000 meter. Plötsligt dyker en vidsträckt högplatå upp inom synhåll — Altiplano i södra Peru.

Huvudorten för Perus Altiplano är Puno, som ligger vid nordvästra änden av Titicacasjön, världens högst belägna sjö med reguljär båttrafik. Eftersom detta område är beläget på en höjd av över 3 kilometer över havet, tar det någon tid för besökare att anpassa sig till den tunna luften. Vid Titicacasjön bor quechua- och aymaraindianerna. De klär sig ofta i färgstarka röda, gröna eller blå kläder, och man kan se dem arbeta på sina små chacras, små lantbruk. Även om spanska är huvudspråket i Peru, talas också quechua och aymara på Altiplano.

Att gå i spetsen för predikoarbetet

Många av de ödmjuka och hårt arbetande människorna som talar quechua och aymara har nyligen kommit till exakt kunskap om Bibelns sanning. Detta beror i stor utsträckning på Jehovas rika välsignelse över de nitiska ansträngningar som heltidsförkunnare som tjänar som pionjärer med särskilt uppdrag gör.

Ett exempel är José och Silvia som är pionjärer med särskilt uppdrag och som blev förordnade att tjäna i staden Putina, omkring 50 kilometer från Titicacasjön. Inom två månader ledde Silvia 16 bibelstudier och José 14. På bara sex månader ökade antalet församlingsförkunnare från 23 till 41. Samtidigt ökade antalet närvarande vid mötena från 48 till som mest 132.

”Vi fann att när man börjar hålla församlingsmöten i dessa isolerade samhällen är det praktiskt att börja med det offentliga mötet och församlingsbokstudiet”, säger José. Detta gör det lättare för nyintresserade att börja vara med vid mötena.

Två systrar — den ena pionjär — var de första som förde de goda nyheterna till det isolerade samhället Muñani, omkring 20 kilometer från Putina. Där började de studera Bibeln med en blind man som heter Lucio.a Han inbjöd sin bror Miguel, en katolsk lekmannamissionär och framträdande man i samhället från ett närbeläget område. När en bekant frågade Miguel varför han for till Muñani varje vecka, sade han att det var för att få lära känna Jehova och hans ord. Frågan som då uppstod var: ”Varför studerar inte vi Bibeln här?” På grund av det intresse som människor på Miguels hemort visade ordnade Jehovas vittnen snart med att möten hölls där.

Miguel började tala med andra om det han fick lära sig. Men hur gick det med hans ställning som lekmannamissionär och vice guvernör? Vid ett möte i ortens samlingslokal tillkännagav han att han skulle upphöra att vara katolsk missionär. Skulle någon annan tillsättas i hans ställe? En av åhörarna sade: ”Varför skulle vi behöva en ny missionär, när vi håller på att lära oss sanningen?” Detta var naturligtvis med hänsyftning på det som Jehovas vittnen hade undervisat om. Någon annan tillade: ”Vi samtycker inte till att du träder tillbaka ensam. Varför träder vi inte allesammans tillbaka?” Alla de närvarande ropade sedan enstämmigt: ”Vi träder alla tillbaka!”

Vid ett möte kort därefter diskuterades avgudabilder och krucifix. En av männen bad att alla de närvarande skulle läsa 5 Moseboken 7:25, som lyder: ”De skulpterade bilderna av deras gudar skall du bränna upp i elden. Du skall inte ha begär till silvret och guldet på dem och verkligen inte ta det åt dig själv, för att du inte må snärjas av det; ty det är något som är avskyvärt för Jehova, din Gud.”

Mannen bad sedan att de som var för att man skulle bränna alla avgudabilderna skulle räcka upp en hand. Alla räckte omedelbart upp en hand. (Apostlagärningarna 19:19, 20) Nu studerar 23 av de 25 familjerna i det samhället Guds ord, Bibeln. Två personer tjänar som odöpta förkunnare, och fem par ämnar legalisera sina äktenskap för att få en ren ställning inför Jehova. — Titus 3:1; Hebréerna 13:4.

Undervisning med kassettinspelningar

Eftersom många av Altiplanos invånare inte är läs- och skrivkunniga, är Sällskapet Vakttornets video- och kassettinspelningar på de lokala språken en stor hjälp — till och med för att leda bibelstudier i hemmen. Med hjälp av en ljudkassett leder en pionjär med särskilt uppdrag som heter Dora studier i broschyren Vad kräver Gud av oss? Hon spelar upp en paragraf i taget för den hon studerar med och ställer sedan frågorna till det material som de just lyssnat till.

En lokal radiostation sänder regelbundet avsnitt ur broschyren Vad kräver Gud av oss? på quechuaspråket. Man gör på samma sätt med delar av tidskriften Vakna! på spanska. På grund av detta är det många som känner igen budskapet om Guds kungarike och vill lära sig mer när Jehovas vittnen besöker dem i deras hem.

Altiplano uppmärksammas sällan av världen i allmänhet, men försummas inte av Gud. Tack vare Jehovas kärlek till mänskligheten har människor som bor på Altiplano högt uppe i Anderna blivit en del av den skara som förhärligar hans majestätiska hus för sann tillbedjan. — Haggaj 2:7.

[Fotnoter]