Förstörda liv, förlorade liv

”DROGER är som släggor”, säger dr Eric Nestler. Ja, en enda dos av dessa kemiska ”släggor” kan vara dödlig. ”Man vet, för att nämna ett exempel, att crack kan döda människor första gången de använder det”, heter det i boken Drugs in America.

Den nya vågen av syntetiska droger kan föra med sig minst lika stora risker. ”Lättrogna ungdomar som köper droger på ravepartyn kanske inte har en aning om vad det är för kemiska blandningar som deras hjärna kommer att bombarderas av”, heter det varnande i FN:s World Drug Report. För de flesta ungdomar som blir missbrukare sker denna utveckling gradvis, vilket följande exempel belyser.

”En flykt från verkligheten”

Pedroa föddes som ett av nio barn i en hård och våldsfylld stadsdel i Córdoba i Spanien. Hans barndom var traumatisk, eftersom hans far var alkoholist. När Pedro var 14, introducerade hans kusin hasch för honom. På en månad hade han blivit beroende.

”Att ta droger var ett tidsfördriv”, berättar Pedro, ”en flykt från verkligheten och ett sätt att bli en del av gänget. När jag var 15 började jag också missbruka LSD och amfetamin. LSD var min favoritdrog, och för att få pengar till att köpa den började jag langa narkotika. Det var i huvudsak hasch som jag köpte och sålde. Vid ett tillfälle, när jag hade tagit en överdos LSD, kunde jag inte sova på en hel natt, och det kändes som om jag hade blivit galen. Den här händelsen skrämde mig. Jag tänkte att om jag fortsätter att missbruka droger, kommer jag att antingen hamna i fängelse eller dö. Men begäret efter droger trängde undan denna rädsla. Jag blev starkt beroende av LSD, och jag behövde mer och mer av drogen för att bli hög. Trots de kusliga efterverkningarna kunde jag inte sluta. Jag visste inte hur jag skulle kunna fly undan det.

Det var inte billigt med LSD, så jag lärde mig att råna juvelerarbutiker och stjäla handväskor från turister och klockor och plånböcker från förbipasserande. Vid 17 års ålder hade jag blivit en erfaren knarkhandlare i min del av staden, och ibland deltog jag i väpnade rån. Där jag bodde gjorde ryktet om mig som en våldsam brottsling att jag fick smeknamnet el torcido, som ungefär betyder slingerbulten.

När man kombinerar droger med alkohol, förändras ens personlighet, ofta så att man blir mer våldsam. Och begäret efter mer droger är så starkt att det fullständigt fördärvar ens samvete. Livet blir som en berg- och dalbana, och man lever bara för att bli hög.”

”Uppslukade av drogernas värld”

Ana, Pedros hustru, växte upp i Spanien under goda familjeförhållanden. När Ana var 14 träffade hon några pojkar från en skola i närheten, och de här pojkarna rökte hasch. Till en början tyckte hon illa om deras konstiga beteende. Men Rosa, en av Anas väninnor, var förtjust i en av pojkarna. Han övertygade Rosa om att det inte var farligt att röka hasch och att hon skulle tycka om det. Rosa tog därför ett bloss och räckte sedan över cigaretten till Ana.

”Det gav mig en känsla av välbehag, och på bara några veckor hade jag börjat röka hasch dagligen”, berättar Ana. ”Efter ungefär en månad hade haschet ingen större verkan på mig, så jag började dessutom ta amfetamin.

Snart var mina vänner och jag helt uppslukade av drogernas värld. Vi brukade tala om vem som kunde ta mest droger utan att få några biverkningar och vem som kunde få den bästa ’trippen’. Sakta gled jag bort från den normala världen, och det var sällan jag var i skolan. Hasch och amfetamin var inte längre tillräckligt, och jag började därför injicera morfinderivat som jag skaffade på olika apotek. På sommaren brukade vi gå på rockkonserter som hölls utomhus, där det alltid var lätt att få tag på sådana droger som LSD.

En dag kom min mor på mig med att röka hasch. Mina föräldrar gjorde sitt bästa för att skydda mig. De talade med mig om farorna med droger, och de försäkrade mig om att de älskade mig och brydde sig om mig. Men jag tyckte bara att de lade sig i mitt liv för mycket. När jag var 16 beslöt jag mig för att flytta hemifrån. Jag följde med en grupp ungdomar som reste runt i Spanien och sålde handgjorda halsband och använde droger. Två månader senare blev jag tagen av polisen i Málaga.

När polisen överlämnade mig till mina föräldrar, tog de emot mig med öppna armar, och jag skämdes över det jag gjort. Min far grät — något som jag aldrig sett honom göra tidigare. Jag ångrade att jag hade sårat honom, men mina ångerkänslor var inte tillräckligt starka för att jag skulle lämna drogernas värld. Jag fortsatte att ta droger dagligen. Ibland när jag inte var påverkad, brukade jag tänka på riskerna — men det var inte under några längre perioder.”

Från murare till knarklangare

José, en vänlig familjefar, ägnade fem år åt att langa cannabis från Marocko till Spanien. Hur blev han inblandad i en sådan verksamhet? ”När jag arbetade som murare, var det en arbetskamrat som började handla med narkotika”, berättar José. ”Eftersom jag var i behov av pengar, tänkte jag för mig själv: ’Varför inte göra samma sak?’

Det var lätt att köpa cannabis i Marocko — så mycket jag kunde ta med mig. Jag hade en snabb motorbåt, som jag lätt kunde köra ifrån polisen med. När jag väl hade fått in knarket i Spanien, sålde jag det i stora mängder, cirka 600 kilo åt gången. Jag hade bara tre eller fyra kunder, och de tog allt som jag kunde skaffa dem. Trots att det fanns poliskontroller blev jag inte upptäckt, och jag fick in knarket i landet. Vi knarklangare hade tillgång till mycket bättre utrustning än polisen.

Jag tjänade mycket pengar utan besvär. En resa från Spanien till Nordafrika kunde ge mellan 200.000 och 250.000 kronor. Snart hade jag 30 män som arbetade för mig. Jag åkte aldrig fast, eftersom jag betalade en person för att informera mig om jag stod under bevakning.

Ibland tänkte jag på vad dessa droger skulle kunna göra mot andra, men jag intalade mig själv att cannabis var en lätt drog, som inte dödade någon. Eftersom jag tjänade mycket pengar, tänkte jag faktiskt inte så mycket på det. Jag använde aldrig själv droger.”

Pengarna och livet!

Som framgår av dessa exempel tar droger över en människas liv. När man väl är fast, är det svårt och traumatiskt att komma ur det. Som det uttrycks i boken Drugs in America: ”I Vilda Västern brukade banditerna vifta med sina revolvrar framför ansiktet på sina offer och säga: ’Pengarna eller livet!’ Illegala droger är värre än gamla tiders skurkar. Drogerna tar både pengarna och livet.”

Finns det något som kan stoppa drogernas frammarsch? Följande artikel kommer att granska några lösningar.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 8]

”I Vilda Västern brukade banditerna vifta med sina revolvrar framför ansiktet på sina offer och säga: ’Pengarna eller livet!’ Illegala droger är värre än gamla tiders skurkar. DROGERNA TAR BÅDE PENGARNA OCH LIVET”

[Ruta/bild på sidan 10]

KOMMER DITT BARN ATT SÄGA NEJ TILL DROGER?

VILKA TONÅRINGAR UTGÖR DEN STÖRSTA RISKGRUPPEN?

a. De som vill visa att de är oberoende och som är benägna att ta risker.

b. De som inte har några större ambitioner att skaffa sig utbildning och som inte har några högre andliga mål.

c. De som anser sig ha kommit på kant med samhället.

d. De som inte har några klara begrepp om vad som är rätt eller fel.

e. De som saknar stöd från föräldrarna och vars vänner lockar dem att använda droger. Forskare har lagt märke till att ”när ungdomar har ett gott förhållande till sina föräldrar tycks detta vara den bästa skyddsfaktorn mot drogmissbruk”. — Kursiverat av oss.

HUR KAN DU SKYDDA DINA BARN?

a. Genom att ha ett nära förhållande till dem och ett gott kommunicerande.

b. Genom att inskärpa hos dem en tydlig uppfattning om vad som är rätt och fel.

c. Genom att hjälpa dem att ha bestämda mål.

d. Genom att få dem att känna att de är en del av en kärleksfull familj och en varm gemenskap.

e. Genom att upplysa dem om farorna med drogmissbruk. Barn måste på ett tydligt sätt få veta varför de skall säga nej till droger.

[Bildkälla]

Källa: FN:s World Drug Report

[Bild på sidan 9]

Ett knarkbeslag i Gibraltar

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Gibraltarpolisen

[Bild på sidan 10]

Jag hade en sådan här motorbåt, som jag lätt kunde köra ifrån polisen med

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Gibraltarpolisen

[Bildkälla på sidan 9]

Godo-Foto