Predikoarbetet bär frukt

Jehovas vittnen i delstaten Chiapas lät inte svårigheterna och farorna avskräcka dem från att ta del i en särskild ansträngning att sprida de goda nyheterna till människorna i området. I april och maj 1995 tog de tillsammans med sina medkristna världen runt del i en kampanj med att dela ut Nyheter om Guds rike nummer 34, som hade den passande rubriken Varför är livet så fullt av problem?

Under kampanjen kom en reguljär pionjär, Ciro, till en gård som heter Pueblo Nuevo och träffade där en familj som visade intresse. När han återvände tre dagar senare, kunde han börja ett bibelstudium med dem. Men när Ciro och hans kamrat gick tillbaka för att fortsätta studiet med familjen, var mannen i huset inte hemma. I stället kom det ut en grupp maskerade män som väntade på mannen för att skada honom. De frågade Ciro och hans kamrat vad de gjorde där och hotade att döda dem. Sedan dessa båda kristna tyst bett till Jehova, förklarade de modigt att de hade kommit för att undervisa familjen i Bibeln. Med det lät de maskerade männen dem gå. Mannen som bodde i huset kom av någon anledning inte hem den där dagen.

Ciro blev förvånad när den här mannen en dag närmare tre år senare dök upp vid hans dörr. Så glad Ciro blev över att få veta att alla i familjen hade blivit döpta! De tillhörde nu en församling i Guatemala, och en av döttrarna tjänade till och med som reguljär pionjär.

En annan ung man inom gerillarörelsen fick i uppdrag av sina överordnade att patrullera ett visst område i djungeln. När han kom fram till det anvisade samhället, upptäckte han att invånarna, av vilka flertalet var Jehovas vittnen, hade flytt därifrån. Så han flyttade in i ett av de övergivna husen. Eftersom han inte hade så mycket att göra, tog han några böcker som han hittade i huset och började läsa. Det visade sig vara Vakttornets publikationer som vittnena hade lämnat efter sig. Den unge mannen hade i sin ensamhet tid att meditera över det han läste. Han insåg att han måste förändra sitt liv och lägga ner vapnen. Han sökte upp vittnena så snart han kunde och började studera Bibeln. Inom sex månader berättade han för andra om de goda nyheterna. Nu är han och tre andra familjemedlemmar, som tidigare sympatiserade med gerillarörelsen, döpta kristna.

Den positiva sidan

Trots att konflikten inneburit stora svårigheter har den ändå haft en positiv inverkan på människors inställning till predikoarbetet. En äldstebroder i den stad där stridigheterna började berättar: ”Ungefär fem dagar efter det att striderna brutit ut hade vi organiserat predikoarbetet både inne i staden och utanför. Människor lyssnade ivrigt på oss. Vi fick lämna mycket biblisk litteratur och sätta i gång flera bibelstudier. I ett område har många varit motståndare till sanningen, men på grund av stridigheterna lyssnar de nu, studerar Bibeln och är med vid möten och sammankomster.”

Bröderna är glada över att de har kunnat fortsätta den teokratiska verksamheten trots de mycket instabila förhållandena. Med både regeringsstyrkornas och EZLN:s vetskap fortsätter de att hålla sina sammankomster, något som stärker dem andligen. Besök av resande tillsyningsmän har också varit en stark drivfjäder att fortsätta i predikoarbetet. Uppmuntran kommer intressant nog till och med från dem som är engagerade i konflikten, och de uppmanar ofta vittnena att fortsätta att predika.