1945–1995 — 50 år av framsteg?

TYCKER du att människors livskvalitet har förbättrats under de 50 senaste åren?a Hur är det till exempel inom medicinens område? I vissa länder, såsom Canada, Cuba, Storbritannien och Sverige, har välfärdsstaten med dess sjukvårdsväsen gett alla invånare rätt till läkar- och sjukhusvård, oavsett deras ekonomiska ställning.

Även i vissa u-länder har folkhälsan förbättrats. Läkartidningen JAMA (The Journal of the American Medical Association) skriver: ”I en del länder i tredje världen har hälsovårdsmyndigheterna lyckats sörja för grundläggande hälsovård för alla till en kostnad som landet klarar av. ... När det gäller att minska dödligheten bland barn och spädbarn har betydande framsteg gjorts i Costa Rica, Kina, Sri Lanka och den indiska delstaten Kerala.”

Stora förbättringar i materiellt avseende

I jämförelse med den ekonomiska situation som var rådande år 1945 har många människor det mycket bättre ställt i dag. Miljontals människor som för 50 år sedan inte skulle ha haft råd att skaffa sig lyxartiklar har i dag bilar, TV-apparater, videobandspelare, CD-spelare, kylskåp, mobiltelefoner och andra moderniteter. Du kanske är en av dem.

Som författarna till bokverket Histoire de la vie privée uttrycker det: ”I trettio år efter andra världskriget erfor Frankrike [och andra västeuropeiska länder] en stadig ekonomisk tillväxt, som — även om den inte utplånade klasskillnaderna — medförde ökat välstånd för alla samhällsklasser. Med en ’hygglig’ bostad, en ’skaplig’ bil och en TV, jämte alla de välsignelser som välfärdssamhället och den moderna läkarvetenskapen fört med sig, kunde alla glädja sig åt, kanske inte ett paradis på jorden, men åtminstone en dräglig tillvaro.”

Men frågan är: Gör ökat materiellt välstånd att människor får det bättre i alla avseenden? Leder alla ekonomiska förbättringar automatiskt till ett bättre eller tryggare liv? Även om somliga har fått det bättre ställt, finns det fortfarande många fattiga som inte ens har det som hör till livets absoluta nödtorft. Detta gör att frestelsen blir ännu större att begå stölder, rån, bedrägerier och andra mer våldsamma brott. Somliga fattiga har satt sig i sinnet att bli rika på ett eller annat sätt — legalt eller illegalt. I staden New York, till exempel, begås över 100.000 bilstölder varje år. Materiellt välstånd är ingen garanti för ett tryggare liv.

Det har också skett vissa förbättringar inom andra områden, även om dessa inte alltid varit så stora som man skulle önska.

Kvinnornas situation då och nu

Andra världskriget gav i många fall impulsen till en ny kvinnoroll. Många kvinnor var vana vid att sköta hemmet och barnen, medan mannen försörjde familjen. Men i och med andra världskriget förändrades den saken. Männen drog ut i krig, och deras hustrur tvingades plötsligt ta anställning i ammunitionsfabriker eller utföra andra uppgifter som tidigare skötts av män. På senare tid har somliga kvinnor rentav utbildat sig till militärer och lärt sig att döda. Miljontals kvinnor kom på så sätt ut i arbetslivet och fick pröva på en annan livsstil, en som kännetecknades av ekonomiskt oberoende. Detta var den lilla kil som så småningom öppnade dörren till kvinnans ”frigörelse”. Många kvinnor som kämpar för jämlikhet menar att det fortfarande är långt dit i många länder. De hävdar att det finns ett ”glastak” som hindrar dem från att avancera på många arbetsplatser.

Flykten från landsbygden skapar problem

En annan stor förändring som skett under de 50 senaste åren är att många överger sina byar och jordbruk för att försöka skapa sig ett bättre liv i staden. För somliga har drömmen gått i uppfyllelse. Men hur har det gått för många andra?

Varje år flyttar miljontals människor in till redan överbefolkade städer, där bostadsbristen är stor och hyrorna skyhöga. Följden blir att det växer upp kåkstäder, som blir en grogrund för sjukdomar, brottslighet och politisk instabilitet. Det är i dessa hemmagjorda bostäder, byggda av kasserade bitar av papp, trä eller korrugerad plåt, dessa kyffen, barracas eller chabolas (spanska), som världens fattiga och kämpande underklass bor. Dessa kåkstäder — favela på portugisiska och gecekondu på turkiska (som betyder ”byggt på en natt”) — är en verklighet som inte kan ignoreras, vare sig de finns i Afrika, i Indien, i Sydamerika eller någon annanstans.

Dagens och morgondagens Afrika

Hur är då situationen i Afrika? Två läkare skrev för en tid sedan en artikel i tidskriften JAMA med rubriken: ”Afrika vid avgrundens rand — en hotfull men inte hopplös framtid”. De erkänner i artikeln att den politiska och sociala situationen i större delen av Afrika är som en pyrande krutdurk och skriver: ”För Afrika söder om Sahara [ett område med 45 länder] har de 20 senaste åren varit katastrofala. Regionen har drabbats av hungersnöd, torka, inbördeskrig, politisk korruption, aids, snabb befolkningstillväxt, minskad livsmedelsproduktion, miljöförstöring. ... Alla experter är överens om att fortsatt ekonomisk tillbakagång, fattigdom och nöd inte kan undvikas, åtminstone på kort sikt.” Samma artikel nämner att 32 av världens 40 fattigaste länder ligger i Afrika söder om Sahara.

Hur är det då med det moraliska klimatet i dagens värld? Nästa artikel redogör helt kort för de ”framsteg” som gjorts i detta avseende.

[Fotnot]

[Bildkälla på sidan 6]

USAF photo

[Bildkälla på sidan 7]

NASA photo