Ett kostsamt och bedrägligt välstånd

År 1945 befann sig invånarna i det krigshärjade Europa och Asien i svårigheter. Av humanitära skäl, men också drivna av egenintresse, utarbetade de allierade ett återuppbyggnadsprogram för Europa, kallat European Recovery Program. Ett särskilt organ med samma namn erbjöd finansiell hjälp vid återuppbyggandet av Europas sönderbombade industrier. Populärt känt som Marshallplanen och uppkallat efter USA:s utrikesminister, som väckte idén, var detta gör det själv-program kostsamt men samtidigt effektivt.

Den ekonomiska och industriella återhämtningen var beaktansvärd. Moderna fabriker fulla av tidsenliga maskiner gjorde det möjligt för de besegrade nationerna att komma i kapp och i somliga fall gå förbi sina segerrika grannländer, som ofta var tvingade att klara sig med föråldrade fabriker och föråldrad utrustning. Under 1950-talet hade det så kallade tyska ekonomiska undret nått full omfattning, och mot slutet av årtiondet hade Japan påbörjat ett uppbyggnadsprogram som skulle sätta landet i stånd att erövra en stor del av världen i ekonomiskt avseende.

Segrarna försökte samtidigt också återföra sin inrikespolitik och sin ekonomiska politik till det normala. Husbyggandet och produktionen av hushållsartiklar hade skurits ner i avsevärd grad under kriget, när allting var kopplat till krigsproduktionen. Det fanns nu en oerhörd marknad för artiklar som människor länge hade fått klara sig utan. Detta innebar arbete åt alla — åtminstone för ögonblicket var arbetslösheten inget problem. Världen styrde nu kursen mot en period av välstånd som den inte hade upplevt sedan tiden före den stora depressionen.

Men välståndet kostade också en del. Fler och fler mödrar tog ett förvärvsarbete utanför hemmet och försummade ibland barnen på så vis. En stigande levnadsstandard gav utrymme för mer rekreation, men detta var inte alltid nyttigt. TV-tittandet började ersätta tankeutbytet inom familjen. Sammanbrottet inom familjelivet ledde till en ökning av antalet skilsmässor. Denna utveckling blev senare delvis mindre urskiljbar i och med den växande trenden att ogifta människor började bo tillsammans utan att ingå äktenskap. Båda företeelserna innebar en växande benägenhet att betona personliga intressen på bekostnad av andras välfärd. Andliga och moraliska värderingar, som redan i högsta grad hade kommit i förfall genom kriget, urholkades nu ännu mer.

[Bild på sidan 15]

Välståndet efter kriget medförde fina bostäder och nya bilar för många familjer

[Bildkälla]

H. Armstrong Roberts