Kreditkort — din tjänare eller din herre?

”DET tillfälle i månaden då jag tar fram kontoutdragen till mina kreditkort är som en enda stor fars”, säger en engelsklärare i USA. ”Jag stirrar misstroget på saldot, som om någon annan del av mig, någon sorts ekonomisk Mr. Hyde, hade gripits av köpraseri och dragit fram genom leksaksbutiker, vitvaruaffärer, livsmedelshallar och bensinstationer.”

Dolores har också lätt att dra på sig skulder. Hon förklarar: ”Det är så enkelt att använda kreditkort. Jag skulle aldrig göra av med kontanter på det sättet, men det är annorlunda med kreditkort. Man ser aldrig pengarna. Man behöver bara lämna över kortet, och sedan får man det tillbaka.”

Det är därför inte förvånande att kreditkortsskulderna i USA uppgick till 195,2 miljarder dollar i juni 1995 — i genomsnitt över 1.000 dollar för varje kontokortsinnehavare! Ändå fortsätter kreditkortsföretagen att försöka locka till sig nya kunder med hjälp av olika introduktionserbjudanden, till exempel lägre ränta och inga årliga avgifter. Hur många krediterbjudanden har du fått de senaste månaderna? Amerikanska hushåll får i genomsnitt 24 sådana erbjudanden per år! Kontokortsinnehavare i USA hade i medeltal tio kort år 1994 och köpte för 25 procent mer än året före.

I Japan är kontokort vanligare än telefoner — varje japan över 20 år har i genomsnitt två kort. I övriga delar av Asien har över 120 miljoner kontokort utfärdats, vilket motsvarar ett kort på cirka 12 invånare. En talesman för MasterCard International, James Cassin, säger: ”Asien är utan jämförelse den snabbast växande marknaden när det gäller kontokortstransaktioner.” Verkställande direktören för Visa International, Edmund P. Jensen, förutspår: ”Vårt samhälle kommer att vara kontokortsinriktat en lång tid framöver.”

Ja, kreditkort kommer förmodligen att påverka människors liv i allt större utsträckning. Om de används på rätt sätt kan de vara en tillgång, men missbruk kan vålla innehavaren stora bekymmer. Att du känner till en del om kreditkort kan hjälpa dig att använda dem på ett förståndigt sätt.

Olika typer av kontokort

Den vanligaste typen av kontokort är bankkort, såsom Visa och MasterCard. Dessa kort utfärdas av finansinstitut och är i regel belagda med en årlig avgift, som i de flesta länder uppgår till mellan 100 och 250 kronor. I somliga länder kan kunder som visar sig vara solida slippa denna avgift. Man kan antingen betala hela skulden på en gång varje månad, vanligtvis utan ränta, eller göra månatliga avbetalningar, som medför höga räntekostnader. En kreditgräns fastställs på grundval av sökandens solvens. Gränsen höjs ofta när kunden har dokumenterat sin betalningsförmåga.

Med bankkort kan man i en del länder ta ut kontanter på kredit med hjälp av uttagsautomater eller checkar som tillhandahålls av utfärdaren. Det blir emellertid ganska dyrt att låna pengar på det sättet. Bankerna tar i regel ut en avgift på mellan 2 och 5 procent, och dessutom måste man betala ränta på pengarna redan från den dag då uttaget sker.

Förutom banker är det många affärer och varuhuskedjor som utfärdar kontokort. Dessa gäller endast i de egna butikerna och är vanligtvis inte belagda med några årliga avgifter. Om skulden inte betalas i sin helhet varje månad, kan emellertid räntan bli högre än vid köp med bankkort.

Oljebolagen utfärdar också kontokort som inte är belagda med några årliga avgifter. Dessa kort gäller i regel bara på bolagens egna bensinstationer och ibland på vissa hotell. Liksom fallet är med affärskedjornas kontokort kan skulden betalas i sin helhet utan ränta eller betalas av under en viss period med ränta.

Det finns också speciella rese- och restaurangkort, till exempel American Express, Eurocard och Diners Club, som är betalkort. Den här typen av kort har en årlig avgift men ingen ränta, eftersom full betalning sker månatligen när räkningen kommit. Skillnaden mellan dessa kort och bankkort är emellertid ofta hårfin. American Express har till exempel också det så kallade Optimakortet, som är förbundet med ränteutgifter och påminner om ett bankkort.

På många håll har man nu börjat använda ett helt nytt kort som kallas ”smart card” och är försett med ett datachips. Det kan användas som betalkort, eftersom kunden kan ”ladda” kortet med en viss summa pengar. Inköpssumman kan sedan dras från kundens tillgodohavande med hjälp av en speciell apparat som finns i butiken. Förra året hade fransmännen redan 23 miljoner sådana kort i bruk och japanerna 11 miljoner. Experter förutspår att antalet kommer att vara uppe i över en miljard år 2000.

Innan man skaffar sig ett kontokort av något slag, bör man se lite närmare på betalningsvillkoren. Enligt en broschyr som getts ut av det amerikanska centralbankssystemet bör man särskilt titta på ”den effektiva årsräntan, de årliga avgifterna och den fria betalningstiden”. Andra faktorer som bör beaktas är checkkreditavgifter samt försenings- och övertrasseringsavgifter.

Hur stora är kostnaderna?

Det ekonomiska ansvar som människor ikläder sig, om de inte utjämnar sina konton varje månad, är långt större än de flesta inser. Ett exempel är den effektiva årsräntan, som är ett mått på den verkliga kreditkostnaden. Skillnaden mellan årsräntan och den effektiva räntan kan belysas på följande sätt: Låt oss säga att du lånar ut 1.000 kronor till en vän och han betalar tillbaka 1.080 kronor efter ett år. Din vän har då betalt en årsränta på 8 procent. Men låt oss säga att han betalar tillbaka lånet med 12 månatliga avbetalningar på 90 kronor vardera. Slutsumman blir fortfarande 1.080 kronor, men du, långivaren, har under tiden haft tillgång till en del av pengarna, eftersom betalningarna gjordes varje månad. Den effektiva årsräntan blir i detta fall 14,5 procent!

Enligt en undersökning som gjordes av det amerikanska centralbankssystemet förra året är den lägsta effektiva årsräntan på bankkort 9,94 procent och kan ligga så högt som på 19,80 procent. I regel ligger den mellan 17 och 19 procent (i Sverige på mellan 18 och 24 procent). Även om vissa finansinstitut lockar med erbjudanden om lägre begynnelseränta, i USA vanligen 5,9 procent, höjer de ofta räntan så snart introduktionsperioden är över. Räntan är också högre på fordringar som bankerna bedömer som osäkra. Somliga kreditinrättningar straffar kunder som inte betalar i tid genom att höja deras ränta och tar även ut straffavgifter för dem som överskrider sitt konto.

I asiatiska länder kan procentsatserna på kreditkort vara mycket höga. För vissa bankkort är räntan exempelvis 45 procent i Filippinerna, 24 procent i Hongkong, 30 procent i Indien, 36 procent i Indonesien, 24 procent i Singapore och 20 procent på Taiwan.

Kreditkort är följaktligen en bekväm men mycket kostsam form av kredit. Att gå in i en affär och samla på sig skulder som man sedan måste betala månadsvis är som att gå in i en bank och låna pengar till ockerränta. Men ändå är det precis vad närmare 75 procent av alla kontokortsinnehavare i USA gör! De har obetalda skulder på vilka de betalar skyhöga räntor. När det gäller Visa och MasterCard var den genomsnittliga skulden 1.825 dollar år 1995, och många har skulder av den storleksordningen på flera olika kreditkort.

Kreditkort kan bli en fälla

Ruth Susswein, verkställande direktör för Bank Cardholders of America, säger att kontokortsinnehavare ofta inte inser vilka svårigheter de kan hamna i. Hon förklarar att för en kund som är skyldig 1.825 dollar och betalar minsta tillåtna belopp varje månad — i det här fallet 36 dollar — skulle det ta över 22 år att betala skulden. Om man räknar in alla avgifter och räntekostnader, skulle kunden vid det laget ha betalt omkring 10.000 dollar för en skuld på 1.825 dollar! Och detta gäller om han aldrig hade köpt något annat på sitt kort! Så om du har en tendens att göra av med för mycket pengar, kan kreditkort bli en verklig fälla.

Hur hamnar människor i denna fälla? Robert, som nämndes i den första artikeln, säger: ”Vi köpte en massa saker som vi inte behövde. Vi skaffade oss årskort på ett gym som vi aldrig besökte. Vi köpte en husvagn och lade ner tusentals dollar på att rusta upp den utan att fundera på om det var värt pengarna. Vi tänkte egentligen aldrig på konsekvenserna.”

Reena, som också nämndes i föregående artikel, förklarar vad som hände med henne och hennes man, Michael: ”Vi kom helt enkelt i skuld. När vi hade gift oss köpte vi allt vi behövde på kontokort. För försäkringspremier och utgifter som man inte kunde betala med kontokort använde vi oss av de lånemöjligheter som fanns på en del av våra kort. Efter mindre än ett år hade vi 95.000 kronor i skulder. När vi märkte att större delen av våra avbetalningar gick till räntor, blev det en verklig tankeställare för oss.”

Bör du skaffa dig kreditkort?

Efter att ha sett vilket ekonomiskt gungfly miljontals kreditkortsinnehavare har hamnat i är många benägna att svara nej på den frågan. Trettiotvååriga Daphne säger: ”Mina föräldrar har aldrig haft något kreditkort och vill inte ha något heller.” Men omkring 25 procent av de amerikanska kontokortsinnehavarna använder faktiskt sina kort på ett förståndigt sätt. De drar nytta av fördelarna utan att behöva drabbas av skyhöga räntekostnader. Maria är en sådan person. ”Jag tycker att det är bekvämt med kontokort”, säger hon. ”Jag behöver inte bära på mig en massa kontanter, och om jag hittar något på rea som jag verkligen behöver, så kan jag köpa det.”

Maria fortsätter: ”Jag ser alltid till att jag har tillräckligt med pengar för att täcka hela inköpssumman. Jag har aldrig utnyttjat kreditmöjligheterna. Och jag har aldrig betalt några avgifter på mina kort.” Det är praktiskt att använda kontokort när man bokar hotellrum, och i USA är det ett måste när man hyr bil.

Somliga är emellertid mer impulsiva än andra när det gäller att göra inköp. De kanske kan lära sig att bli mer medvetna som konsumenter genom att köpa så gott som allting kontant. Michael och Reena ville inte vara skuldsatta resten av livet. De beslöt därför att inte använda några kontokort på fem år — utom i yttersta nödfall.

Om du skall skaffa dig kontokort eller ej är ett beslut som du själv måste fatta. Men om du väljer att göra det, använd dem då förståndigt. Låt dem bli dina tjänare. Och undvik med alla medel att dra på dig skulder. Ja, att hålla kontokortsköpen i schack är ett viktigt steg för att få ordning på ekonomin. Fler råd finner du i nästa artikel.

Hur man undviker att sätta sig i skuld

I VÅRT föränderliga samhälle kan det vara en verklig utmaning för en familj att få pengarna att räcka till. Hur kan man då klara av denna utmaning?

Lösningen är inte nödvändigtvis att skaffa sig större inkomster. Ekonomiska experter hävdar att lösningen på problemet snarare har att göra med att man vet var pengarna kommer ifrån och vart de tar vägen och att man är beredd att fatta välgrundade beslut. För att kunna göra det behöver man en budget.

Att övervinna motviljan mot en budget

Blotta tanken på en budget väcker emellertid ”alla möjliga obehagliga associationer hos människor”, förklarar en rådgivare i ekonomiska frågor, Grace Weinstein. Många vill därför inte ens försöka göra upp en budget. Somliga förknippar också behovet av en budget med låga inkomster eller bristfällig utbildning. Men även välutbildade personer med höga inkomster kan ha ekonomiska problem. En ekonomisk rådgivare säger: ”En av mina första klienter tjänade 1,3 miljoner kronor om året. ... Enbart kreditkortsskulderna för den här familjen var närmare 650.000 kronor.”

Michael, som nämndes i den första artikeln, drog sig för att söka råd för sina ekonomiska problem, och hans skäl var ett annat. Han erkänner: ”Jag var rädd att andra skulle tycka att jag var dum och naiv.” Men det finns ingen anledning att känna det så. Att sköta pengar och att tjäna pengar kräver olika slags kunskaper, och de flesta har aldrig fått lära sig att sköta pengar. Som en socialarbetare uttrycker det: ”När vi går ut gymnasiet vet vi mer om en liksidig triangel än om hur man skall spara pengar.”

Att göra upp en budget är emellertid något som är ganska lätt att lära sig. Det gäller egentligen bara att göra upp en lista över inkomster och utgifter — och sedan se till att utgifterna inte överstiger inkomsterna. Det kan faktiskt vara roligt att göra upp en budget, och att leva efter den kan kännas mycket tillfredsställande.

Hur man börjar

Låt oss börja med att göra upp en lista över inkomsterna. För de flesta av oss är detta ganska lätt, eftersom den i regel upptar ett fåtal poster — löner, ränta på sparkapital etc.

Man bör emellertid inte räkna med osäkra inkomster, såsom övertidsersättning, gratifikationer och gåvor. Ekonomiska konsulter varnar sina klienter för att räkna med osäkra inkomster, eftersom det lätt kan leda till att man sätter sig i skuld. Om sådana extrainkomster verkligen inflyter, kan man i stället använda pengarna till att göra något roligt tillsammans med familjen, hjälpa andra som har det svårt eller bidra till något behjärtansvärt ändamål.

Att göra upp en lista över utgifterna kan emellertid vara lite svårare. Robert och Rhonda, som nämndes i de föregående artiklarna, kunde inte fatta vart deras surt förvärvade slantar tog vägen. Robert förklarar hur de löste problemet: ”En hel månad hade vi båda med oss ett papper och antecknade vartenda öre som vi gjorde av med. Vi skrev till och med upp vad det kostade om vi köpte en kopp kaffe. När vi kom hem på kvällen förde vi sedan in summorna i en kassabok som jag hade köpt.”

Att du samvetsgrant antecknar alla utgifter kommer att hjälpa dig att lösa ”mysteriet med de försvunna pengarna”. Men om du redan vet vart pengarna tar vägen, kanske du kan hoppa över det här momentet och i stället sätta i gång och summera dina månatliga utgifter.

Gör en lista över månatliga utgifter

Du kanske väljer att göra en uppställning av det slag som den som finns här ovan. I kolumnen ”Nuvarande kostnader” för du då in det belopp som du för närvarande gör av med på varje post. Ta inte upp för många kategorier, utan använd sådana samlingsrubriker som ”mat”, ”bostad” och ”kläder”. Vissa huvudkategorier bör emellertid indelas i lämpliga underavdelningar. I Roberts och Rhondas fall visade det sig till exempel att en stor del av deras pengar gick åt till restaurangbesök. I deras budget var det därför praktiskt att skilja mellan ”restaurangbesök” och ”livsmedel”. Om du tycker om att ha gäster, kan ”bjudningar” vara en lämplig underrubrik under kategorin ”mat”. Det viktiga är att uppställningen speglar dina egna vanor och önskemål.

När du gör upp din budget, glöm då inte räkningar som kommer periodvis — till exempel en gång i kvartalet, en gång i halvåret eller en gång per år — såsom försäkringspremier, amorteringar på lån, räntor och bilskatt. Innan du för in dessa utgiftsposter i uppställningen, måste du emellertid räkna ut hur mycket det blir per månad.

En viktig post på listan över utgifter är ”att spara”. Många kanske inte tänker på sparmedel som en utgift, men du gör klokt i att lägga undan en del av din inkomst varje månad för oförutsedda händelser eller speciella ändamål. Grace Weinstein understryker hur viktigt det är att spara en viss summa varje månad: ”Om du inte kan spara minst 5 procent av din nettoinkomst (och det är ett absolut minimum), måste du vidta strängare åtgärder. Köp allting kontant, ändra din livsstil och inrikta dig på det som är viktigt.” Ja, gör det till en regel att spara en viss summa varje månad.

För att ha en buffert under en eventuell arbetslöshet rekommenderar experter allmänt att man försöker spara ihop så mycket att man har disponibla medel motsvarande sex månadslöner. ”Om du får löneförhöjning, spara då hälften av pengarna”, rekommenderar en budgetexpert. Tycker du att det är omöjligt att spara?

Tänk då på Laxmi Bai, som i likhet med många andra på den indiska landsbygden är mycket fattig. Hon började med att ta undan en näve ris varje dag när hon lagade mat till familjen och spara det i en lerkruka. Då och då sålde hon riset och satte in pengarna på banken. Så småningom hade hon sparat så mycket att hon kunde få ett banklån och hjälpa sin son att öppna en cykelreparationsverkstad. Sådana små besparingar har betytt oerhört mycket för många fattiga människor, rapporterar India Today. Det har gjort dem ekonomiskt oberoende.

Budgetering innebär emellertid mycket mer än att göra upp en lista över inkomster och utgifter. Det inbegriper att man håller sig inom ramen för sina tillgångar, vilket kan innebära att man måste skära ner på vissa utgifter.

Vad är nödvändigt?

Lägg märke till rubriken ”Nödvändigt?” i uppställningen på sidan 9. Den kolumnen är mycket viktig, i synnerhet om du finner att slutsumman under rubriken ”Budgeterade kostnader” är större än inkomsterna. Att avgöra om en post är viktig och hur mycket pengar som skall anslås till den kan emellertid vara en svår uppgift — i synnerhet i vårt föränderliga samhälle, där vi bombarderas med en ständig ström av nya produkter som reklammakarna påstår att vi behöver. Det kan därför vara till hjälp att skilja mellan sådant som vi definitivt behöver, sådant som kan diskuteras och sådant som det skulle vara trevligt att ha.

Titta igenom alla dina utgiftsposter och skriv sedan, efter moget övervägande, under rubriken ”Nödvändigt?” ett ”Ja” för sådant som är nödvändigt, ”?” om behovet kan diskuteras och ”Nej” för sådant som inte är nödvändigt. Tänk på att slutsumman under rubriken ”Budgeterade kostnader” inte får vara större än dina sammanlagda inkomster!

De poster som är märkta med ”?” och ”Nej” är naturligtvis de som man först bör försöka skära ner. Det är inte säkert att de behöver strykas helt och hållet. Tanken är att man skall granska varje utgiftspost för att se om den glädje som saken i fråga skänker är värd pengarna och göra nedskärningarna därefter. Robert och Rhonda såg av sin sammanräkning att de lade ner närmare 3.500 kronor i månaden på att äta ute. Det var en vana som de hade lagt sig till med därför att ingen av dem kunde laga mat. Men Rhonda lärde sig så småningom och säger: ”Nu tycker jag att det är roligt att laga mat, och vi äter hemma mycket oftare.” Robert tillägger: ”Nu äter vi ute bara vid speciella tillfällen eller när vi absolut måste.”

Förändrade omständigheter kan ibland göra att man blir tvungen att ompröva sin syn på vad som är nödvändigt. Som nämndes i den första artikeln drabbades Anthony av ett drastiskt inkomstbortfall. Hans lön sjönk från drygt 325.000 kronor till mindre än 135.000 kronor om året och höll sig på den nivån i omkring två år. Om något liknande skulle hända dig, kanske du skulle bli tvungen att göra upp en ”överlevnadsbudget”, där allt oväsentligt är bortskalat.

Det var just vad Anthony gjorde. Genom att göra radikala nedskärningar i familjens utgifter för mat, kläder, resor och rekreation lyckades han med stor möda behålla huset.a ”Som familj blev vi tvungna att omprioritera våra behov och önskningar”, säger han, ”och vi har alla haft nytta av den här erfarenheten. Vi har lärt oss att nöja oss med mindre.”

Håll skuldkontot nere

Onödiga skulder kan omintetgöra dina ansträngningar att leva inom ramen för dina tillgångar. Medan ett långfristigt lån som används till att finansiera köp av exempelvis ett hus som ökar i värde ibland kan vara fördelaktigt, kan kreditkort som används till hushållsutgifter visa sig få katastrofala följder för familjens ekonomi. Tidskriften Newsweek ger därför rådet: ”Betala inte ett öre för att utnyttja kreditkort!”

Experter rekommenderar att man gör sig ren från alla kreditkortsskulder, även om det skulle innebära att man måste ta av sina besparingar. Det är helt enkelt inte förnuftigt att ha skulder med hög ränta samtidigt som man har besparingar som ger låg ränta. När Michael och Reena insåg detta, betalade de sina kortskulder genom att lösa in sina sparobligationer och beslöt sig sedan för att inte sätta sig i samma situation en gång till.

Robert och Rhonda, som inte hade några tillgångar av det slaget, gjorde upp en budget som innebar att de levde på existensminimum. Robert förklarar: ”Jag ritade ett stapeldiagram på en tavla för att visa hur våra skulder skulle minska månad för månad och hängde tavlan i sovrummet, där vi kunde se den varje morgon. Det blev en daglig sporre för oss.” I slutet av året var de till sin stora glädje av med hela sin skuld på 40.000 kronor!

I vissa länder lönar det sig inte ens längre att investera pengar i ett hus. Husköp kan också föra med sig stora utgifter i form av räntor. Vad kan man då göra för att hålla lånekostnaderna nere? ”Antingen betala en större del kontant än banken kräver eller också köpa ett billigare hus”, rekommenderar tidskriften Newsweek och tillägger: ”Om du redan har ett hus, motstå då frestelsen att köpa ett dyrare.”

När man köper bil kan man också minska kostnaderna högst avsevärt genom att betala en större del kontant. Men då måste man naturligtvis spara pengar till bilköpet i förväg genom att låta det bli en särskild post i familjens budget. En annan möjlighet är att köpa en bra begagnad bil.b Eftersom en sådan är billigare i inköp, blir de fasta utgifterna i regel lägre. Man kanske rentav kan betala hela summan kontant.

Kommer du att lyckas?

Om du skall lyckas med din budget beror till stor del på hur realistisk den är. ”Systemet fungerar inte om den summa som man avsätter till hushållet är så liten att man omöjligen kan klara sig på den en hel månad”, säger ett par som har lyckats med sin budgetplanering.

En annan viktig faktor är ett gott kommunicerande familjemedlemmarna emellan. De som påverkas av budgeten bör få möjlighet att säga sin mening utan att bli förlöjligade. Om alla berörda har förståelse för de andras behov och önskningar och känner till familjens ekonomiska situation, kommer de förmodligen att vara mer benägna att samarbeta, och familjen kommer då att ha större utsikter att lyckas med sin budget.

I dessa kritiska tider, då världens skådeplats ständigt förändras, blir de ekonomiska påfrestningarna på familjens ekonomi allt större. (2 Timoteus 3:1; 1 Korinthierna 7:31) Vi behöver verkligen ”praktisk vishet” för att klara av de utmaningar som möter oss i dagens värld. (Ordspråken 2:7) Ett sätt att bruka sådan vishet är att göra upp en budget.