Behovet av pengar

”PENGAR är roten till allt ont.” Har du hört det sägas någon gång? I själva verket är det bara en del av uttalandet: ”Kärleken till pengar är roten till allt ont.”a

Ja, det är sant att själviskt begär efter rikedomar har lett till mycket ont. De flesta brott begås också för att skaffa sig rikedomar. Men hur skulle det gå i dag, om det inte fanns några pengar?

Det fanns naturligtvis en tid då man inte använde pengar. Och även sedan de uppfunnits användes de endast i begränsad omfattning. Jordbruksbefolkningen var på den tiden tämligen oberoende och sörjde själv för sina behov. För att skaffa sig varor som de inte själva kunde producera bedrev de byteshandel, varvid de direkt bytte sina egna varor mot andras. Detta var emellertid förenat med vissa svårigheter, i synnerhet för dem som specialiserat sig på ett visst hantverk eller var lejda arbetare.

Jesus omnämnde sådana arbetare i en liknelse om en husfar som lejde män som skulle arbeta i hans vingård. (Matteus 20:1—16) De lejda männen fick en fastställd penningsumma, vilket visar att pengar var i gängse bruk på den tiden. Men tänk om du vore en sådan arbetare och i stället för pengar fick en viss mängd druvor!

Det kan ju hända att du tycker om vindruvor, men du skulle säkert inte vilja äta det jämt. Du skulle vilja ha en mer näringsrik och varierande diet med bland annat kött och grönsaker. Du skulle också behöva skor, kläder och bränsle, förutom andra varor och tjänster. Du skulle därför behöva leta reda på personer som var villiga att lämna sådana artiklar i utbyte.

Men om nu dessa personer inte tyckte om eller ville ha vindruvor? Då skulle du behöva få tag i någon som var villig att ta emot dina druvor och ge dig något annat som du kunde byta mot de artiklar som du behövde. Hela bytesproceduren skulle kanske ta längre tid än vad det tog att tjäna ihop till själva druvorna!

Ett annat problem skulle vara att bestämma värdet på de produkter som byts. Hur många vindruvor går det till exempel på en kyckling? Hur många går det på ett par skor? Varje bytesobjekt skulle behöva ha ett motsvarande värde i varje annat bytesobjekt. ”Om det till exempel fanns 1.000 olika varor och tjänster på marknaden”, sägs det i boken Money, Banking, and the United States Economy, ”skulle det i stället för 1.000 dollarpriser behövas 499.500 bytespriser för att mäta deras relativa marknadsvärde!”

Denna prislista skulle inte bara vara svår att hålla i minnet, utan den skulle också ständigt behöva revideras och justeras efter den aktuella situationen. Och om din bytesvara, till exempel en ko, är mer värd än det yxblad som du vill skaffa dig, hur skall ni då göra upp saken? Vem skall få kon, om du vill utnyttja dess värde för att köpa varor från flera olika personer? Hur svårt skulle det inte vara att genomföra en affärstransaktion under sådana omständigheter! En gemensam nämnare för utbyte av varor eller tjänster skulle utan tvekan behövas. Det är här behovet av pengar kommer in i bilden.

Pengar fyller således följande grundläggande funktioner:

● De är ett betalningsmedel som gör andras varor och tjänster lättillgängliga för oss.

● De tjänar som måttstock för värdebestämning — en standardiserad värdeenhet — med vars hjälp värdet av alla varor och tjänster kan jämföras och uttryckas.

● De tjänar som en värdereserv, ett sätt varpå du kan spara eller föröka dina intäkter för senare bruk.

Det är penningväsendet som har möjliggjort de stora, industrialiserade affärsrörelserna med deras enorma utbud av konsumtionsvaror. Genom det får vi tillgång till det senaste och bästa av dessa varor och tjänster. Det är den ekonomiska tillväxtens livsblod, den grundval på vilken all kommersiell handel vilar. Härigenom blir en omfattande specialisering möjlig.

”Men pengar, som är en så nyttig och eftertraktad tjänare, bär sig ibland illa åt”, skriver John A. Cochran i sin bok Money, Banking, and the Economy. ”Pengar kan vara antingen en stor välsignelse eller en stor förbannelse.” Detta gäller i synnerhet våra dagars komplicerade ekonomi, där förmögenheter kan gå förlorade över en natt, företag kan uppstå eller försvinna och regeringar kan vara framgångsrika eller försumliga. I händelsernas centrum står ofta dessa ofantliga penningmagasin — bankerna. På senaste tiden har banker i vissa länder gått omkull i aldrig förut skådad omfattning. (I Sverige har det inte förekommit sedan 1930-talet.) Finns det någon anledning till oro?

[Fotnot]