Men det finns sätt att hålla sig flytande — åtminstone på papperet. Omskrivning av lånen, så att fordringarna sträcks ut över en längre period, är ett sätt som ofta används. Ett annat sätt är att notera lånen till fulla värdet, även om det inte finns så stort hopp om att få tillbaka det fulla lånebeloppet. En ofta använd taktik är att låna ut mer pengar till låntagarna, så att de kan betala räntorna.

Alla dessa metoder används för närvarande av bankerna när det gäller deras lån till tredje världen, vilka av många betraktas som det största hotet mot det internationella bankväsendets stabilitet. Enligt en rapport från Världsbanken uppgick utlandsskulden för över ett hundra utvecklingsländer till sammanlagt omkring 950 miljarder dollar i slutet av år 1985, en ökning med 4,6 procent från föregående år. Trots att den redan är alltför hög, förväntas den uppgå till en biljon dollar i slutet av år 1986. Varför? Därför att många av dessa nationer helt enkelt inte kan betala tillbaka sina skulder och pressar på för att få mer tid och pengar. Med hänsyn till lånens ofantliga storleksordning har bankerna gått med på deras krav. Som en person uttrycker det: ”Om jag är skyldig dig en dollar, så är jag i ditt våld; men om jag är skyldig dig en miljon, så är du i mitt våld.”

Framför dem ligger det ständiga hotet att några djupt skuldsatta nationer skall tröttna på alla inskränkningar och sparprogram och helt enkelt besluta sig för att inte betala alls. Bankerna kan inte tvinga suveräna stater att betala. ”För bankerna är den globala skuldkrisens innebörd uppenbar”, framhåller tidskriften Savvy. ”De gör större delen av sina förtjänster på att låna ut pengar, och om vissa länder inte kan betala tillbaka sina enorma lån, skulle bankernas vinst, kapitalbas och aktiekurser kunna sjunka tvärt. ... Omfattande betalningsoförmåga från tredje världens sida skulle kunna fresta det ekonomiska systemet till bristningsgränsen, vilket skulle kunna leda till att större banker gick omkull.”

Betalningsinställelse från enbart fyra nationer — Mexico, Brasilien, Argentina och Venezuela — skulle kunna medföra att de nio största bankerna i Förenta staterna gick omkull, säger experter varnande. ”Att faktiska betalningsinställelser inte har ägt rum är anmärkningsvärt”, sägs det i The New York Times Magazine. ”Man kan naturligtvis säga att det bara är en definitionsfråga. Precis som man inte längre ’förklarar’ någon krig, är det numera ingen som i laglig mening förklaras betalningsovillig.”

[Ruta på sidan 9]

Bankernas nuvarande situation — vad andra säger

● ”Det är ingen överdrift att säga att regeringarna i dussintals skuldbelastade länder, Internationella valutafonden, banköverstyrelsen och hundratals amerikanska och utländska banker tillsammans står inför den allvarligaste och mest omfattande ekonomiska krisen sedan 1930-talet.” — Tidskriften New York.

● ”De nuvarande åtgärderna erbjuder endast ett synnerligen bräckligt skydd. Världens ekonomiska trygghet balanserar på en knivsegg. Skuldkrisen hotar inte bara utvecklingen i utvecklingsländerna, utan också stabiliteten hos industriländernas bankväsen.” — Rapport från en expertgrupp inom det brittiska samväldet, enligt en rapport i londontidningen The Guardian.

● ”Det enorma skuldbelopp som tredje världens länder är skyldiga Förenta staternas banker hänger som en hotande lavin över det amerikanska bankväsendet.” — The New York Times Magazine.

● ”Världens totala skuldbörda är så ofantlig att den lagt grunden till en första klassens skuldkris inom det internationella bankväsendet.” ”Det som är så ironiskt med den globala skuldkrisen är att bankerna är så djupt involverade att de inte kan ta sig ur den utan att rasera hela korthuset.” — Tidskriften Savvy.

● ”Situationen är i dag mer kritisk och mer hotande än den var på 1930-talet.” — Den västtyske ekonomen Kurt Richebächer, U.S.News & World Report.

[Tabell på sidan 10]

Sjutton djupt skuldsatta utvecklingsländer

(i procent)a

Argentina 50,8 86,8

Bolivia 4,0 39,3

Brasilien 107,3 84,2

Chile 21,0 87,2

Colombia 11,3 57,5

Costa Rica 4,2 59,7

Ecuador 8,5 73,8

Elfenbenskusten 8,0 64,1

Filippinerna 24,8 67,8

Jamaica 3,4 24,0

Jugoslavien 19,6 64,0

Marocko 14,0 39,1

Mexico 99,0 89,1

Nigeria 19,3 88,2

Peru 13,4 60,7

Uruguay 3,6 82,1

Venezuela 33,6 99,5

Sammanlagt 445,9 80,8

[Fotnot]

Källa: World Dept Tables, 1985—1986 års upplaga, utgiven av Världsbanken, Washington.