Under krigsåren var det bara broder Johannes Koskinen och jag som betjänade församlingarna i mellersta och norra Finland. Vi hade båda stora områden att ta hand om, omkring 60 mil långa. Vi hade så många församlingar att besöka att vi bara kunde stanna i två eller tre dagar i varje församling. Tågen var ofta försenade och bussarna gick sällan, och de var så fullsatta att det var ett under att vi kom fram dit vi skulle.

En tid senare, när broder Koskinen var på väg för att betjäna den lilla församlingen i Rovaniemi i norra Finland, blev han arresterad medan han ännu var kvar på tåget. Han sattes i fängelse, där han misshandlades svårt.