• Finland
    Jehovas vittnens årsbok 1990

    • De goda nyheterna når Finland

      Första gången bibelns sanning predikades i Finland var enligt uppgift år 1906, när hustrun till August Lundborg, ansvarig för bibelforskarnas arbete i Sverige, besökte Finland. Broder Lundborg rapporterade: ”Om Gud så vill, kommer hon snart att åter bege sig till Finland för att fortsätta verket där.”

      Ebba Lundborg och andra kolportörer (heltidsförkunnare) från Sverige placerade svensk litteratur i sydvästra Finlands kustområden, där befolkningen på den tiden huvudsakligen var svenskspråkig. Så småningom kom några böcker som skrivits av Sällskapet Vakttornets förste president, Charles T. Russell, i händerna på Emil Östermans mor.

      En affärsman finner livets mening

      Emil Österman, en skäggprydd och energisk 41-årig affärsman från Åbo, planerade att göra en jordenruntresa i sitt sökande efter livets mening. När han läste de böcker hans mor hade gett honom, började hans sökande få en annan inriktning. Under senare delen av år 1909 gjorde han det första uppehållet på sin resa i Sverige. Där skaffade han sig mer litteratur från August Lundborg. Men det var inte förrän han seglade till London som han avbröt sin jordenruntresa, när han till slut läste den litteratur han hade erhållit i Sverige. Han förstod med en gång att han hade funnit det han sökte efter. Med ens var hans dröm om en jordenruntresa borta, och han återvände hem. Mot slutet av samma år, 1909, begav han sig tillbaka till Sverige och blev döpt. Längre fram ordnade han med att August Lundborg skulle komma till Finland och predika.

      I rapporten från svenska avdelningskontoret omnämns Emil som en älskad broder, när det sägs: ”I runt tal tio reguljära kolportörer har varit verksamma under året. ... Sex eller sju nya har trätt in i verksamheten. En av dessa är en älskad broder i Finland, som utan tvivel är ett utvalt redskap i Herrens hand att tjäna hans folk i det landet. ... Även en annan broder i det landet tycks nu ha för avsikt att sälja sin gård och gå ut som kolportör.”

      Vem var den andre brodern?

      Den andre brodern, som ville sälja sin gård, var Kaarlo Harteva, född 1882. Hans mor, dotter till en luthersk präst, hade gett honom en strängt religiös uppfostran. Kaarlo var målmedveten, uppriktig och språkkunnig. Han studerade teknik, men kort efter sin examen drogs han genom sitt religiösa intresse till KFUM, där han blev sekreterare såväl som föreståndare för deras hotell Hospitz i Helsingfors.

      På sommaren 1909, när Österman var på affärsbesök i Helsingfors, träffade han Kaarlo Harteva och gav honom ett exemplar av Den gudomliga tidsåldersplanen på svenska. Harteva läste ivrigt boken. Han ansåg att han också skulle predika ”dessa goda nyheter om riket”. (Matt. 24:14) Så i april 1910 reste Harteva tillsammans med Österman till konventet i Örebro i Sverige, där han blev döpt. Eftersom det rådde behov av talare, fick båda dessa nya bröder hålla tal vid konventet. De lät ingen tid gå förlorad när det gällde att ställa sig till förfogande för Guds organisation.

      ”Kom med, så blir vi tre”

      Vid ungefär samma tid träffade Harteva en före detta skolkamrat, Lauri Kristian Relander, på ett tåg och vittnade nitiskt för honom om de nyfunna sanningarna. ”Hur många är ni då här i Finland?” frågade skolkamraten. ”För tillfället är vi två, en viss Österman och jag”, svarade Harteva. ”Men om du kommer med, så blir vi tre.” Men Relander kom inte med. I stället slog han in på den politiska banan och blev Finlands president mellan 1925 och 1931.

      Vilket omfattande arbetsfält bröderna Österman och Harteva hade framför sig: tre miljoner människor utspridda i ett glesbefolkat land. Deras första mål var att få Sällskapets litteratur översatt till finska. Under mycken möda arbetade Harteva med att översätta Den gudomliga tidsåldersplanen och olika traktater från svenska till finska, och Österman i sin tur finansierade tryckningen av dem på hösten 1910. De fylldes av glädje över att nu ha effektivare redskap för Rikets verk. I förvissning om att få Jehovas andes hjälp gick dessa män modigt till verket med sin nyöversatta finska litteratur.