Vår syndfulla natur vill hela tiden få oss att göra sådant som Gud inte godkänner och som bara skulle leda till döden. I sitt brev till galaterna kallade Paulus sådana handlingar och vanor för ”köttets gärningar”. Sedan tillade han: ”De som ägnar sig åt sådant skall inte ärva Guds kungarike.” (Gal. 5:19–21) Dessa människor ”vandrar i överensstämmelse med köttet”. (Rom. 8:4) Deras ”inre handlingsprincip” och ”livsnormer” är helt och hållet köttsliga. Men är det bara de som begår allvarliga synder, som otukt, avgudadyrkan och spiritism, som vandrar i överensstämmelse med köttet? Nej, för köttets gärningar inbegriper också sådant som en del bara skulle se som brister i personligheten, som svartsjuka, vredesutbrott, stridslystnad och avundsjuka. Vem kan påstå att han helt har slutat vandra i överensstämmelse med köttet?

14. Hur tänker och handlar de som är ”i överensstämmelse med köttet”?

¹⁴ I sitt brev till romarna talar Paulus sedan om människor som tänker på två helt olika sätt. (Läs Romarna 8:5.) Här står köttet inte bara för den fysiska kroppen. Ordet ”kött” i Bibeln används ibland för att beteckna den ofullkomliga människans syndfulla natur. Det är den som orsakar den konflikt mellan köttet och sinnet som Paulus nämnde tidigare. Men de som är ”i överensstämmelse med köttet” försöker inte ens kämpa emot, som Paulus däremot gjorde. I stället för att bry sig om vad Gud förväntar av dem och ta emot hans hjälp håller de ”sinnet inriktat på det som hör köttet till”. De tänker mest på sin egen bekvämlighet och går ofta in för att tillfredsställa sina fysiska begär. De som är ”i överensstämmelse med anden” däremot håller sinnet inriktat på ”det som hör anden till” – allt som har med vårt förhållande till Jehova och vår kristna verksamhet att göra.