När vi söker efter andra ställen, finner vi det beaktansvärt att bibeln mer än en gång förbinder syndafloden och Sodom/Gomorra. I vilket sammanhang?

När Jesus blev tillfrågad om ”avslutningen på tingens ordning”, förutsade han det kommande ”slutet” och ”en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början”. (Matteus 24:3, 14, 21) Han fortsatte att tala om ”Noas dagar” och om hur ”det gick till i Lots dagar” som exempel på människor som inte tog notis om varningen angående den kommande tillintetgörelsen. Jesus tillade: ”På samma sätt skall det vara den dagen då Människosonen skall uppenbaras.” (Lukas 17:26—30; jämför Matteus 24:36—39.) Illustrerade Jesus bara en inställning, eller visar det sammanhang vari han använde dessa exempel att det var fråga om eviga domar?

Petrus skrev senare om Guds domar och hans bestraffning av dem som förtjänar det. Sedan använde Petrus tre exempel: De änglar som syndade, den forntida världen på Noas tid och de som tillintetgjordes i Sodom/Gomorra. De senare, sade Petrus, blev ”för ogudaktiga ... ett mönster av ting som skall komma”. (2 Petrus 2:4—9) Därefter jämförde han den tillintetgörelse som drabbade människor i syndafloden med ”de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag”, som skulle komma. Detta föregår löftet om nya himlar och en ny jord. — 2 Petrus 3:5—13.

Förutom vad som sägs i Judas, vers 7, används följaktligen i bibeln Sodom/Gomorra och floden som mönster när det gäller det tillintetgörande slutet för den nuvarande onda tingens ordning. Det är därför tydligt att de som Gud avrättade i samband med dessa domar i det flydda fick erfara en oåterkallelig tillintetgörelse.