Den stora översvämningen

NÄR människorna blev fler började synden och ondskan spridas snabbt på jorden. Enok, som kanske var den ende som tjänade Jehova Gud vid den här tiden, varnade och sade att Gud en dag skulle ta bort alla onda människor. Men det gjorde inte att ondskan minskade. Förhållandena blev rentav sämre. Några änglar gjorde uppror mot Gud genom att lämna sin plats i himlen. De omskapade sig så att de såg ut som människor för att kunna skaffa sig kvinnor. Detta var något som gick emot naturen, och därför fick de en onaturlig avkomma – ovanligt storväxta och våldsamma män som kallades nefilim. De medverkade till att våldet och dödandet trappades upp på jorden. Gud blev djupt sårad när han såg hur allt han hade skapat på jorden höll på att fördärvas.

Efter Enok levde en mycket speciell man mitt i en ond värld. Han hette Noa. Han och hans familj försökte göra det som var rätt i Guds ögon. När Gud bestämde att han skulle ta bort alla onda människor ville han skona Noa och djurlivet på jorden. Därför gav han Noa i uppdrag att bygga en ark – en stor, rektangulär farkost. Med hjälp av arken kunde Noa och hans familj överleva en global översvämning tillsammans med en stor mängd djur av olika arter. Noa gjorde Guds vilja. Under alla de år som det tog att bygga arken var han också ”en rättfärdighetens förkunnare”. (2 Petrus 2:5) Han varnade människor för den kommande översvämningen, men de ville inte lyssna. Tiden kom för Noa och hans familj att gå in i arken tillsammans med djuren. Gud stängde dörren till arken bakom dem. Regnet började falla.

Regnet öste ner i 40 dagar och 40 nätter tills hela jorden låg under vatten. De onda var borta. Flera månader senare, när vattnet sjönk undan, ”kom arken till vila” på ett berg. När det var riskfritt för Noa och hans familj att lämna arken hade de varit ett helt år ombord. Noa frambar ett offer för att tacka Jehova. Jehova lovade Noa och hans familj att det aldrig mer skulle bli en översvämning som utplånade allt liv på jorden. Jehova lät regnbågen bli en synlig garanti för det här löftet.

Efter den stora översvämningen gav Gud människorna nya anvisningar. De fick börja äta kött, men Gud utfärdade ett förbud mot att äta blod. Han uppmanade också Noas avkomlingar att sprida sig över hela jorden, men några av dem ville inte följa den uppmaningen. De förenade sig i stället under en ledare som hette Nimrod och började bygga ett stort torn i Babel, en stad som senare kallades Babylon. Deras mål var att trotsa Guds uppmaning att sprida sig över jorden. Men Gud satte stopp för deras planer genom att ”skapa förvirring” i deras gemensamma språk, så att de började tala olika språk. När de inte längre kunde kommunicera med varandra övergav de projektet och skingrades.

Baserat på 1 Moseboken, kapitlen 6 till 11, och Judas, verserna 14 och 15.