I Palestina fanns det en gång i tiden stora skogar med många olika slags träd. Det som sägs i Bibeln om skogar och om användningen av trä visar att det fanns betydligt mer skog där i forna tider, trots senare tiders försök till återplantering. (2Kr 27:4; Dom 9:48, 49) Samma slutsats kan man dra av beskrivningarna av djurlivet. Dessa visar att det fanns skogar som kunde erbjuda skydd och goda livsbetingelser för björnar (2Ku 2:23, 24), lejon (1Sa 17:34; 1Kr 11:22) och andra vilda djur (Hes 34:25).

Flera skogar nämns vid namn i Bibeln. Skogarna på Libanon, av vilka det nu bara återstår små dungar, var kända för sina ståtliga träd (1Ku 5:2–10, 13–18; 2Ku 19:23), däribland många cedrar, enträd och cypresser. ”Efraimskogen” (möjligen ”Mahanajimskogen”), där Absalom dödades, kan ha legat öster om Jordan nära Mahanajim och verkar ha varit mycket tät. (2Sa 18:6, not, 8, 17) ”Heretskogen” låg i Juda. (1Sa 22:5) Gilead var berömt för sina skogar och balsamträd, medan Basan i norr var känt för sina ”kraftiga träd”, som antagligen inbegrep ekar. (Jes 2:13; Sak 11:2) På Davids och Salomos tid växte det många sykomorträd i låglandet Shefela. (1Ku 10:27; 1Kr 27:28; 2Kr 1:15; 9:27) I Jordandalen fanns det täta snår av tamarisker och pilträd där lejon låg på lur. (Jer 12:5; Sak 11:3)