Regnskogarna – Kan de räddas?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I BOLIVIA

RAMIRO äger en dal som täcks av tropisk molnskog.a Den här dalen vid foten av Anderna i Sydamerika är en av de få i området där det fortfarande står riktigt gamla träd. De omgivande bergen är helt avskogade. Forskare kommer från alla håll för att studera växter och djur i Ramiros molnskog, och de har upptäckt flera arter som aldrig har blivit vetenskapligt beskrivna. Ramiro är mycket intresserad av skogsvård. Han säger: ”I min skog skall det inte bli någon avverkning.”

Å andra sidan har vi Roberto, som ansvarar för 5 600 kvadratkilometer regnskog i Amazonbäckenets lågland. Han är jägmästare och avverkar tropiskt timmer för världsmarknaden. Men Roberto är också oerhört mån om att skydda tropiska skogar och djurlivet i dem. ”Tropiskt timmer kan avverkas utan att man allvarligt skadar den biologiska mångfalden”, säger han med eftertryck.

Trots sina olikheter är både Ramiro och Roberto mycket oroade när det gäller regnskogarnas öde. Och de är långt ifrån ensamma. Under de senaste decennierna har det hänsynslösa skövlandet av regnskog ökat i alarmerande takt.

Är oron överdriven? Det mesta av skogen i tempererade områden avverkades ju under gångna århundraden, främst för att röja mark för jordbruk. Så varför oroa sig om de i tropikerna gör likadant nu för tiden? Det finns stora skillnader. Regnskog växer ofta på ofruktbar mark, där jordbruk är ett dåligt alternativ. Dessutom är den biologiska mångfalden i regnskogar mycket stor – förlust av tropisk regnskog påverkar alla människor.

Avskogningens pris

Mer än hälften av alla djur- och växtarter som finns i världen lever i regnskogar. Från spindelapor och tigrar till ovanliga mossor och orkidéer, från ormar och grodor till sällsynta fjärilar och papegojor – arterna är helt enkelt för många för att kunna namnges och systematiseras.

Olika livsformer frodas i många olika typer av regnskog. Det finns långsamt växande molnskogar, mörka regnskogar med täta krontak, tropiska monsunskogar och öppna skogsområden. Men de flesta människor har aldrig satt sin fot i en regnskog. Du kanske inte heller har det. Varför skall man då bry sig om dem?

Det är livsviktigt att bevara regnskogarna. Många av de förädlade och kommersiellt odlade växter som du behöver är på ett eller annat sätt beroende av moderplantor som fortfarande frodas i sådana skogar. De här släktingarna som är i vilt tillstånd används ibland för att ta fram nya sorter som är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur. Den genetiska mångfald som kännetecknar vilda sorter är därför mycket värdefull.

Förutom detta får forskare hela tiden fram nyttoprodukter från de tropiska skogarna. Så till exempel har en stor del av alla läkemedel som i dag används utvunnits ur tropiska växter. Det är inte konstigt att mångfalden av liv i regnskogarna ofta liknas vid ett levande bibliotek, men det är ett bibliotek där de flesta ”böcker” fortfarande är olästa.

Känslig mångfald

Miljön i den fuktiga regnskogen är känslig och mycket komplex. Det stora antalet livsformer är beroende av varandra. De flesta växter är till exempel beroende av vissa fåglar, insekter eller djur för att de skall bli pollinerade eller kunna sprida sina frön. Skogen återvinner effektivt allt levande som finns där – växter, djur, insekter och mikroorganismer – i en invecklad livscykel. Otroligt nog fungerar hela det här komplexa ekosystemet trots att jordmånen är näringsfattig. När en skog en gång har blivit förstörd, kan det vara svårt eller rentav omöjligt för den att återhämta sig.

Många människor tjänar sitt uppehälle tack vare tropiska regnskogar. Förutom att vara ett område för vetenskaplig forskning och turism har regnskogarna kommersiell betydelse när det gäller produkter som timmer, nötter, honung, palmhjärtan, gummi och kåda. Men regnskogarna försvinner i oroväckande takt. Uppgifterna varierar, men en sak är säker: Skogarna minskar snabbt.

Det som gör den här förlusten av miljö särskilt tragisk är att regnskogar ofta skövlas trots att behållningen är kortsiktig. En hel del skog har blivit betesmark. Men marken ger sällan tillräckligt med bete och överges. Det uppges att 165 000 kvadratkilometer mark i Amazonas i Brasilien har övergetts av den orsaken.

Vad finns det att hoppas på när det gäller regnskogarna och deras myllrande växt- och djurliv? Ramiro, Roberto och många andra kämpar för att försvara regnskogarna mot sådana krafter som internationell handel, överbefolkning, tjuvjägare, skogshuggare och handeln med vildfångade djur. Men vilka är de bakomliggande orsakerna till avskogningen? Kan man på något sätt dra nytta av regnskogarnas enorma resurser utan att förstöra dem?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 3]

De allra flesta av världens djurarter finns i tropiska skogar, tillsammans med en oerhörd mängd växtarter

[Bilder på sidorna 4, 5]

Skogsarbetare och de vägar de bygger kan förstöra regnskogen

Regnskogarna – Kan vi dra nytta av dem utan att förstöra dem?

TYCKER du att skogsindustrin har rätt att skövla världens tropiska regnskogar? Du svarar säkert nej. Men en del ekologer skulle kanske påpeka att många som svarar nej i själva verket redan har sagt ja – till exempel genom att köpa möbler tillverkade av vackra och populära tropiska träslag som kommer från vild regnskog och inte från odlingar.

Skogsavverkning anses ofta vara synonymt med avskogning. Och det är sant att många skogar blir förstörda på grund av skogsavverkning. Men man hävdar att annan skog har kunnat avverkas med obetydliga skador. Kan tropiska regnskogar och deras växt- och djurliv verkligen överleva skogsavverkning? Låt oss först undersöka hur avverkning kan förstöra en regnskog.

Hur avverkning kan förstöra skogen och livet i den

Här är ett scenario: Det hela börjar med att bulldozrar kör upp vägar djupt in i en skog. Snart är skogsarbetare i gång med sina motorsågar. Skogsbolaget har bara tillstånd att avverka under en kort tid och uppmanar därför arbetarna att fälla alla träd av värde. När träden faller, skadas eller förstörs träden runt omkring, eftersom de är sammanbundna av klängväxter. I nästa skede bryter tunga bandfordon igenom den täta vegetationen för att frakta bort timret och pressar då ihop den tunna jorden så att den blir praktiskt taget värdelös.

Skogsbolagens anställda konsumerar vanligtvis mer kött än de som bor i området. Skogen används till nöjesjakt, och man dödar ofta mer än till bara husbehov. Vägarna som skogsarbetarna lämnar efter sig gör att ett tidigare otillgängligt område blir tillgängligt. Nu har jägare möjlighet att ta sig in med fordon och gevär för att göra slut på de djur som finns kvar. Fångstmän lägger beslag på mindre djur och fåglar som ger stor förtjänst i handeln med sällskapsdjur. Sedan anländer tusentals jordlösa. De hoppas kunna odla något för sin försörjning på den nyss röjda marken. De tillämpar svedjebruk och bränner ner de sista träden, vilket leder till att den tunna ytjorden sedan spolas bort av häftiga regn.

Skogen har nu lämnats att dö. Avverkningen var bara ett första steg. Men måste skogsavverkning medföra så stora skador?

Miljövänligt skogsbruk

Under senare år har intresset ökat för skogsbruk som kan utföras på ett ansvarsfullt och miljömässigt sätt. Man vill avverka timmer på ett sådant sätt att skogen och växt- och djurlivet tar minsta möjliga skada. Skogen får sedan tid att återhämta sig, och några årtionden senare kan man avverka på nytt. Miljövårdare utövar påtryckningar, och nu har en del företag börjat göra reklam för att deras timmer kommer från certifierade skogsbruk. Vi skall ta och se lite närmare på hur sådant skogsbruk går till:

En jägmästare med sina medarbetare tar sig fram genom undervegetationen. De är en av flera grupper som kommer att vara upp till sex månader i djungeln för att göra en skogsinventering. Här har skogsbolaget ett långtidskontrakt för att bruka skogen, och de anställda har tid på sig att göra den här inventeringen för att bevara skogen för framtida bruk.

Jägmästaren märker varje träd med ett nummer och identifierar trädslaget. Det finns hundratals arter, så han måste vara mycket kunnig. Men nästa steg kräver modern teknik.

Jägmästaren använder ett GPS-instrument (GPS är ett satellitsystem för bestämning av position) och registrerar trädets storlek och art och ger det ett kontrollnummer. När han sedan trycker på ”enter” skickas all information om trädet och dess exakta position till en dator långt borta i en brusande storstad.

Jägmästaren tar sedan hjälp av sin dator för att skriva ut en karta över alla träd som är av värde i skogen. Han prickar ut exakt vilka träd som kan fällas enligt gällande bestämmelser. När det gäller många arter får man endast avverka 50 procent av de träd som är större än en viss diameter. De äldsta och friskaste träden måste bevaras som fröträd.

Hur kan man då fälla träd utan att skada skogen? Vakna!:s medarbetare ställde den frågan till Roberto, den jägmästare som nämndes i föregående artikel. Han förklarar: ”Inventeringskartan med träden markerade är lösningen. Med hjälp av den kan vi planera fällningen så att skogen skyddas så mycket som möjligt. Man kan till och med planera i vilken riktning ett träd skall falla för att skona de omgivande träden.

Vi kan också planera för att forsla ut timret med hjälp av vinschar i stället för att ta oss fram till varje fällt träd med bulldozer. Innan trädet fälls skär skogsarbetarna av de klängväxter som binder samman trädet med träden runt omkring, återigen för att skona den omgivande miljön. Vi kartlägger och avverkar en bit av vårt område varje år. Det gör att vi inte kommer tillbaka till samma ställe förrän efter minst 20 år. På vissa platser tar det 30 år.”

Men Roberto är ju anställd av ett skogsbolag, så vi frågar: ”Hur stort intresse har ni egentligen av att skydda växt- och djurlivet?”

Hur djuren kan skyddas

Roberto förklarar: ”Utan djur blir det ingen livskraftig skog. Det är helt nödvändigt med djur för pollinering och fröspridning. Vi gör allt vi kan för att inte störa de vilda djuren. Vi gör noggranna förberedelser så att det inte blir så många transportvägar och att de inte ligger för tätt. Vi försöker göra vägarna så pass smala att trädkronorna kan mötas över dem. Då kan djur som sengångare och apor ta sig över vägarna utan att först klättra ner från träden.”

Roberto pekar på några färgfält på sin karta. De markerar områden som måste lämnas helt orörda. En skyddad remsa av skog på båda sidor om alla vattendrag gör att djuren kan röra sig från ett område till ett annat i orörd regnskog.

Han förklarar: ”Förutom de här livsnödvändiga naturskyddsområdena vid vattendragen skyddar vi grottor, utskjutande klippor, gamla träd med håligheter, träd med saftiga frukter – faktiskt alla områden som är viktiga för en viss arts överlevnad. För att motverka tjuvjakt tillåter vi inte våra anställda att bära vapen, och för att de inte skall behöva jaga flyger vi in nötkött och kyckling till skogsarbetarnas läger. När vi sedan är klara med ett område, blockerar vi vägarna för att hindra jägare och dem som olagligt avverkar skog att komma in i skogen.

Personligen gör jag gärna allt det här, eftersom jag tror på att bevara Guds skaparverk. Men nästan alla åtgärder som jag har beskrivit är sådana som krävs i internationella bestämmelser för ett certifierat, miljövänligt skött skogsbruk. För att få en certifiering måste ett företag visa att det lever upp till kraven, när inspektörer från internationella organisationer gör kontroller.”

Är miljövänligt skötta skogar lönsamma? Förutom några få entusiaster som Roberto tar man i allmänhet inte emot planer på att bevara djurlivet med någon större entusiasm. Sådana inskränkningar ses ofta som ett hot mot lönsamheten.

Inte desto mindre visade undersökningar i östra Amazonområdet i slutet av 1990-talet att kostnaderna för kartläggning av träd, kapning av klängväxter och planering i samband med utforsling mer än väl täcktes tack vare den ökade effektiviteten. Så till exempel gick mindre timmer förlorat. Utan kartläggning händer det ofta att ett träd fälls men att de som skall forsla bort det inte hittar det i den täta djungeln.

Timmer klassat som trä från certifierat skogsbruk kan dessutom vara lättare att sälja. Men kan verkligen miljövänligt skogsbruk skydda den biologiska mångfalden? Hur mycket växter och djur finns det kvar efter en sådan avverkning i regnskogen?

Kan livet i skogen överleva en avverkning?

Det är sant att regnskogarnas ekosystem är känsliga och komplicerade. Men de kan visa sig vara förvånansvärt tåliga under vissa omständigheter. Ett exempel är att om orörd skog står i närheten av ett område där man nyligen har gjort en selektiv avverkning, kommer ungträden av de avverkade arterna så småningom att växa upp och fylla igen luckorna som uppstått i krontaket. Men hur går det med djuren, fåglarna och insekterna?

Några få arter påverkas allvarligt, och i samband med de flesta skogsavverkningar minskar antalet fågel- och djurarter i området. Men majoriteten av arterna berörs inte nämnvärt av miljövänligt skogsbruk. I själva verket kan det utglesade krontaket gynna vissa arter. Forskning under senare tid pekar på att närvaron av människor – även när en del av dem sysslar med selektivt skogsbruk – kan öka den biologiska mångfalden i regnskogarna.

Bevisen är alltså många för att tropisk regnskog kan avverkas på ett ansvarsfullt sätt utan att den biologiska mångfalden får bestående skador. I Londontidningen The Economist sägs det: ”Det räcker med 10 % av den befintliga regnskogen, skött på ett miljömässigt sätt, för att det skall motsvara efterfrågan på tropiska träslag. Merparten av den övriga skogen kan då förklaras skyddad.”

Ett exempel på skog som är helt skyddad är den som nämndes i den inledande artikeln. Ramiro vill skydda den, eftersom forskare har hittat flera utrotningshotade arter där. Sådana molnskogar är sällsynta och har en ovanligt stor artrikedom. ”Nyckeln till miljövård har varit utbildning”, säger Ramiro. ”De som bor i området blev intresserade av att bevara skogen, när de förstod att deras vattentillgångar var beroende av den.”

Ramiro tillägger: ”Det är också viktigt med ekoturism, eftersom turisterna lär sig varför olika träd och växter som de får se är värda att bevaras. De åker hem med en fördjupad uppskattning av skogen och dess växt- och djurliv.”

Ramiros och Robertos exempel visar att det är möjligt för människan att dra nytta av tropiska regnskogar utan att förstöra dem eller livet i dem. Men det faktum att det är möjligt innebär inte att det är sannolikt. I dag kan en del försäkra sig om att det tropiska virke de köper kommer från certifierat hållbart skogsbruk. Men för många andra finns inte den möjligheten. Kommer miljövård att kunna rädda skogarnas enastående biologiska mångfald?

[Karta på sidan 7]

(För formaterad text, se publikationen)

BOLIVIA

Kartan till höger ger uppgifter om varje träd. Som man kan se här ovan visar kartan bara en liten del av Bolivia

[Bildkälla]

Alla kartor (utom den överst till vänster): Aserradero San Martin S.R.L., Bolivia

[Bild på sidan 7]

Varje träd förses med ett kontrollnummer, och man identifierar arten. Sedan registreras trädets exakta position med hjälp av satellitnavigationssystemet GPS (ovan)

[Bilder på sidan 7]

Med en inventeringskarta över skogen kan man planera så att avverkningen inte ger bestående skador på skogen eller växt- och djurlivet. – Roberto

[Bild på sidan 8, 9]

”Nyckeln till miljövård har varit utbildning.” – Ramiro

[Bildkälla på sidan 9]

Foto: Zoo de Baños

Regnskogarna – Vem kommer att rädda dem?

DEN som vill lösa de problem som hotar tropiska skogar måste först ta itu med orsakerna. Vilka är de? Problemen handlar inte bara om överbefolkning. Jordens bördiga områden kan mätta världens befolkning – ja, mer än väl.

I vissa länder är regeringar faktiskt bekymrade för lantbrukens överproduktion, vilken får priserna på livsmedel att dala. Ibland har lantbrukare uppmuntrats att omvandla sin mark till fritidsområden, till exempel campingplatser, golfbanor eller djurparker.

Varför krymper då världens skogar? Vi måste se till orsaker som ligger på ett djupare plan än dem vi har tagit upp hittills.

Avskogningens grundorsaker

Många regeringars begär efter makt och rikedom ledde till att skogar skövlades långt före vår tids befolkningsexplosion. Det brittiska imperiets efterfrågan på timmer för sina skeppsbyggen ledde exempelvis till att Storbritanniens egna ekskogsbestånd ödelades, och längre fram även teakskogarna i Burma och Thailand. Samma stormakt ödelade skogar i Indien för att få bränsle till järngjuterier. Andra skogar höggs ner för att bereda plats åt gummi-, kaffe- och kakaoplantager.

Men efter andra världskriget gjorde motorsågar och bulldozrar det möjligt att kalhugga skogar i större skala. Man började alltmer exploatera de ömtåliga skogarna.

Stora företag köpte upp enorma områden bördig mark och mekaniserade jordbruket för att odla avsalugrödor. I tusental började landsbygdsbefolkningen söka sig till städerna, fråntagna sina arbeten. Åter andra flyttade till regnskogsområden. Sådana trakter kallades ibland ”ett land utan befolkning för en befolkning utan land”. När man till sist blev medveten om hur svårt det är att odla sådan mark var det ofta för sent – ett vidsträckt skogsområde var borta.

Korruption har också inneburit dödsdomen för många skogar. Ett tillstånd att avverka skog är värt stora summor. Vissa oärliga myndighetspersoner har tagit mutor och gett företag tillstånd att avverka under en kortare period, och då har avverkningen skett utan någon hänsyn till miljön.

Det största hotet mot växt- och djurlivet i skogarna är ändå inte avverkning, utan omvandlingen av skog till jordbruksmark. I vissa fall, om marken är näringsrik, kan ett sådant ingrepp vara berättigat. Men i många fall har korrupta eller inkompetenta myndighetspersoner gett klartecken till att avverka skog som aldrig kan återhämta sig.

Skogarna blir också förstörda genom olaglig verksamhet. Värdefulla träd huggs ner utan att gärningsmännen blir upptäckta, till och med i nationalparker. Ibland sågas timmerstockarna till virke redan i skogen – något som är både olagligt och oekonomiskt. Invånare i trakten får betalt för att forsla bort timret på sina cyklar eller till och med på ryggen. Sedan, efter mörkrets inbrott, kör lastbilar i väg med det på vägar uppe i bergen för att undvika vägspärrar.

Avskogning och förlust av växter och djur är alltså inte det oundvikliga resultatet av befolkningstillväxt. Det är ofta en följd av vanvård, girighet, brottslighet och korrupta regeringar. Om det är så verkligheten ser ut, vad finns det då att hoppas på när det gäller att bevara de tropiska regnskogarnas rika biologiska mångfald?

Vilket hopp finns det för regnskogarna?

”Endast en bråkdel av världens tropiska regnskogar sköts på ett bra sätt”, sägs det i boken The Cutting Edge: Conserving Wildlife in Logged Tropical Forest. I samma bok tilläggs det: ”För närvarande är det inte många (om ens några) skogar som sköts framgångsrikt på ett miljövänligt sätt.” Miljövänlig skogsvård är säkert möjlig, men verkligheten är den att avskogningen sker snabbt över hela jorden.

Ett anmärkningsvärt undantag från den här regeln sägs vara Bolivia, där certifierat hållbart skogsbruk bedrivs i 25 procent av den tropiska regnskogen. Men världsvitt kan andelen vara mindre än en procent – en sorgligt liten del. De flesta tropiska skogar exploateras hänsynslöst. Själviskhet och girighet är de verkliga pådrivande faktorerna bakom skövlandet. Hur förnuftigt är det att tro att världens affärsmän och politiker kommer att hejda den här utvecklingen och i stället börja skydda mänsklighetens oersättliga arv?

Boken Forests of Hope avslutas med beskrivningen av följande mål för mänskligheten: ”Att komma fram till och hålla sig till en livsstil som fungerar för människor i hela världen och som inte ödelägger jorden och dess resurser.” Det är ett tilltalande mål – men är det realistiskt?

Vad var Skaparens avsikt med jorden och människan? Han uppmanade det första människoparet: ”Uppfyll jorden och lägg den under er, och råd över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28) Gud tillåter alltså människorna att dra nytta av allt skapat. Men ”råd över” innebar inte rättighet att förstöra.

Frågan är alltså om mänskligheten globalt sett kan ändra sin livsstil för att leva på ett sätt ”som inte ödelägger jorden och dess resurser”. Sådana ord andas kärlek till nästan och respekt för Guds skaparverk, något som är sällsynt i dagens samhälle. Att hoppas att mänsklighetens ledare skall ta till sig och verka för en sådan livsstil är en önskedröm.

Men inte desto mindre förutsäger Guds ord en tid då jorden kommer att vara full av människor som älskar sin nästa och sin Skapare. Bibeln säger: ”De kommer inte att göra skada eller vålla fördärv någonstans på hela mitt heliga berg; ty jorden kommer sannerligen att vara full av Jehovas kunskap, liksom vattenmassorna täcker havets botten.” (Jesaja 11:9; Psalm 37:29; Matteus 5:5) Lägg märke till att orsaken till att Guds folk inte kommer att ”göra skada eller vålla fördärv” är att de har lärt känna Jehova, den store Skaparen, och älskar honom. Sådana människor skulle helt visst inte fördärva jorden.

Det här är ingen dröm. Jehova församlar och undervisar uppriktiga människor redan nu. Genom att studera Guds ord har miljoner över hela världen lärt sig leva på ett sätt som är grundat på självuppoffrande kärlek till andra. (Johannes 13:34; 1 Johannes 4:21) Vakna! tillsammans med tidskriften Vakttornet ges ut för att hjälpa människor att lära sig mer om en sådan livsstil och hur man kan leva så. Vi inbjuder dig att fortsätta att skaffa sådan kunskap. Inget ämne skulle kunna vara mera givande.

[Bilder på sidan 10]

Människan kommer att ta hand om den vackra jorden och inte missköta den