Borta på en sekund!

DU VANDRAR omkring i det gröna halvdunklet i en pelarsal av mäktiga trädstammar, höga som femtonvåningshus. Ovanför dig finns ett myller av liv, det mest kompakta och artrika ekosystemet på jorden. Träden är smyckade med girlanger av lianer som kan bli hundratals meter långa och en mängd andra växter som klänger sig fast vid stammar och grenar. Prunkande tropiska blommor sprider sin doft i den heta, dallrande luften.

Sådan är den tropiska regnskogen. Men detta är inte bara en naturskön plats med dunkla lövsalar genombrutna av knippen av solstrålar. Det är en ofattbart komplicerad mekanism, vars olika delar samverkar med överdådig precision.

Här finns ett myller av liv, en mångfald som saknar motstycke på jordens yta. Regnskogarna upptar endast sex procent av vår planets landområden men är hemvist för hälften av alla växt- och djurarter. De hyser omkring en tredjedel av alla levande organismer som finns på land. Trädkronorna högt över ditt huvud är hemvist för exotiska insekter och fåglar och för apor och andra däggdjur. De flesta av dem kommer över huvud taget aldrig ner på marken. Träden förser dem med mat och husrum, medan de i sin tur pollinerar träden eller äter deras frukter och sprider deras frön genom sin spillning.

Varje dag förekommer ymniga regnskurar, som genomdränker skogarna och underhåller deras komplicerade livscykel. Regnet spolar grenar och stammar rena från avfallsprodukter och bildar en näringsrik soppa som gödslar s. k. epifyter, växter som lever i träden. Epifyterna i sin tur hjälper träden att ta upp kväve, deras viktigaste näringsämne, ur luften. Många epifyters blad bildar ”reservoarer” som innehåller litervis med vatten, små vattensamlingar högt uppe i luften, vilka är hemvist för trädgrodor, salamandrar och fåglar.

De näringsämnen som eventuellt når marken blir snabbt uppslukade. Däggdjur, svärmar av insekter och mikroorganismer hjälps åt att förvandla nötter, djurkadaver och löv till rätt och slätt avfallsprodukter, som urskogsgolvet girigt tar emot. Om du skrapar bort lite av humusskiktet på marken, finner du en tjock, svampig matta av vita fibrer, ett nätverk av rottrådar och svampar. Dessa svampar hjälper rötterna att snabbt suga upp näringsämnena innan regnen spolar bort dem.

Men tänk dig nu att din promenad genom regnskogen var begränsad till ett litet område, ungefär så stort som en fotbollsplan. Plötsligt försvinner hela detta skogsområde. Det blir fullständigt skövlat — på en enda sekund! Och medan du skräckslagen ser på försvinner ett lika stort område nästa sekund, och nästa, och nästa. Till sist står du där ensam på en kal slätt, där jorden hårdnat under den gassande, tropiska solen.

Enligt vissa beräkningar skövlas världens tropiska regnskogar i denna takt. Somliga menar att det går ännu snabbare. Enligt tidskriften Newsweek ödeläggs årligen en areal som är hälften så stor som Kaliforniens (något mindre än hälften av Sveriges areal). Tidskriften Scientific American för september 1989 hävdar att skövlingen omfattar ett landområde som är lika stort som Schweiz och Nederländerna tillsammans.

Men vilken omfattningen än är, är skadegörelsen skrämmande. Kalhuggningen av skogarna har väckt världsvid indignation, och den har främst riktats mot ett enda land.

Brasilien — ett typiskt exempel

Satellitbilder över Amasonbäckenet som togs år 1987 visade att skövlingen av skogarna enbart i detta område var mer omfattande än vissa beräkningar angett för hela planeten! Tusentals eldar lyste upp natthimlen, när man brände skogen för att röja ny mark. Rökmolnet var lika stort som hela Indien och så kompakt att somliga flygplatser måste stängas. En källa uppger att den areal regnskog som årligen går förlorad i Amasonområdet är lika stor som Belgien.

Den brasilianske miljövårdaren José Lutzenberger betecknar detta som ”den största katastrofen i människans historia”. Miljöaktivister världen utöver är mycket upprörda och har riktat allmänhetens uppmärksamhet på de hotade regnskogarna. Till och med T-tröjor och rockgalor har basunerat ut budskapet: ”Rädda regnskogen!” Det har också förekommit ekonomiska påtryckningar.

Brasilien har över 100 miljarder dollar i utlandsskulder och måste anslå cirka 40 procent av exportinkomsterna bara åt att betala räntorna. Landet är således starkt beroende av lån och bistånd från utlandet. Internationella banker började därför hålla inne lån som skulle kunna användas till att fördärva skogarna. Vissa industriländer erbjöd sig att efterskänka en del av Brasiliens skuld, om man vidtog miljöskyddande åtgärder. Amerikas president, Bush, uppmanade till och med Japan att inte låna ut pengar till Brasilien för att bygga en väg genom orörd regnskog.

Ett globalt dilemma

Många brasilianare tycker emellertid att detta luktar skrymteri. Industriländerna har för länge sedan åderlåtit sina egna skogar och skulle knappast ha låtit någon annan nation hindra dem från att göra detta. Förenta staterna håller för närvarande på att utplåna de sista resterna av sina egna regnskogar — de tempererade skogarna vid nordvästra Stillahavskusten. Dessa regnskogar är visserligen inte tropiska, men djur- och växtarter kommer att försvinna där också.

Åderlåtningen av skogarna är således ett globalt problem, inte bara ett brasilianskt. Det allvarligaste problemet just nu är skövlingen av den tropiska regnskogen. Över hälften av denna avverkning sker utanför Brasilien. De två övriga av världens stora regnskogsområden är Centralafrika och Sydostasien, och även där försvinner skogarna mycket snabbt.

Skogsskövlingens verkningar är också globala. Följden blir hunger, törst och förtidig död för miljontals människor. Detta problem berör också dig. Det påverkar den mat du äter, de mediciner du använder, klimatet på den plats där du bor — kanske rentav människans framtid.

Men du kanske undrar: Hur kan dessa regnskogar ha så stor inverkan? Om de nu försvinner om några decennier, som vissa experter säger att de kommer att göra, kommer det verkligen att vara en så stor tragedi?

Innan vi kan besvara dessa frågor, måste vi begrunda en annan: Varför skövlar man över huvud taget dessa regnskogar?

[Diagram/karta på sidan 5]

Skövlingen av regnskogarna (För formaterad text, se publikationen)

Innan avverkningen började

Nuvarande omfattning

Situationen år 2000, om avverkningen fortsätter i nuvarande takt