Åskväder — molnens skräckinjagande kung
Från Vakna!:s korrespondent i Australien
MÅNGA har varit fascinerade av moln sedan de var barn. En 80-årig man berättar hur han som liten pojke brukade ligga i gräset och titta på molnen som ”defilerade över himlen”, som han uttrycker det. Han minns att han ofta undrade vad moln var gjorda av. Var det bomull? Varför såg de alla så olika ut? Det ena såg ut som ett segelfartyg, det andra som en häst som dansade på bakbenen, och sedan tornade ett slott upp sig. De fortsatte att glädja hans barnsliga fantasi, när de svävade över himlen i ett skådespel som hela tiden ändrade form och storlek. Fortfarande, säger han, finner han nöje i att betrakta moln som tycks ”spela upp charader” på himlen. Kanske du delar detta enkla nöje med honom.
De mest imponerande och skräckinjagande molnen är kanske de som kan ”tala”. De kallas cumulonimbusmoln — by- eller åskmoln. Mörka och olycksbådande kan dessa moln nå en höjd av en och en halv mil eller högre på himlen, och det är de som för med sig åska. Ovädersmoln kan gnistra med blixtar och mullra och dundra varnande medan de byggs upp på himlen. Nattetid kan de ge en bländande föreställning med ljud och ljus som överträffar vilket som helst människogjort fyrverkeri. De laddar ur sig och tömmer sitt regn och hagel och flyttar sedan vidare för att lämna efter sig den uppfriskande doften av nyss fallet regn på en kanske tidigare förtorkad mark.
Hur åskväder bildas
På senare tid har människan kunnat betrakta planeten jorden från rymden. Vad man då ser är ett täcke av moln som svävar över en stor del av jordens yta. Författaren Fred Hapgood skriver att ”vid varje tidpunkt är halva jordens yta, 250 miljoner kvadratkilometer, täckt av moln — flaklika, rundade, täcklika, trådiga, slöjlika, pösiga, i olika stadier av luminiscens och opacitet och på väg att bildas, spridas, segla bort eller tunnas ut runt hela jorden”. Åskväder utgör en del av denna molnmassa. Varje år förekommer närmare 15.000.000 åskväder på jorden, och omkring 2.000 av dessa pågår samtidigt.
Ett åskväder uppstår när tät, kall luft ligger över fuktig luft som är mindre tät. En utlösande faktor, till exempel solvärme, en väderfront eller högre terräng, får den varma, fuktiga luften att börja stiga genom den kalla luften. Luftströmmar uppstår, och värmeenergi som finns lagrad i luften och i vattenångan omvandlas då till vind och elektrisk energi.
De atmosfäriska förutsättningarna för att åskväder skall bildas är vanligast på de lägre breddgraderna. Detta förklarar varför Sydamerika och Afrika är de kontinenter som har de flesta åskvädren och varför Centralafrika och Indonesien länge har ansetts ha världens högsta åskvädersaktivitet. Det erkända rekordet är 242 åskvädersdagar på ett år, registrerat i Kampala i Uganda. Men åskväder förekommer också i många andra delar av jorden.
Fyrverkeri i skyn
De två kännetecken på ett åskväder som är klart påtagliga för alla är blixt och dunder. Men vad är det som orsakar dessa spektakulära, ofta skrämmande, fenomen? Blixten är helt enkelt den urladdning som uppstår när olikheterna hos de elektriska laddningarna på två håll är stora nog att övervinna luftens isolerande verkan. Detta kan inträffa inom ett moln, mellan moln eller mellan moln och marken. Blixten gör att luften för ett ögonblick upphettas till häpnadsväckande höga temperaturer, ända till 30.000 grader, i det ögonblick den elektriska urladdningen sker.
Blixtar kan indelas i linjeblixtar, sicksackblixtar och ytblixtar. Om urladdningen syns som en distinkt kanal eller linje, är det en linjeblixt. Om kanalen är synligt delad eller förgrenad, rör det sig om en sicksackblixt. Om blixten utlöses i molnet, eller molnet blir diffust upplyst, är det fråga om en ytblixt. Enligt experter är de flesta blixtar som vi ser moln-mot-mark-blixtar.
Blixtar skadar levande varelser och kan även döda eller skada människor och djur. Människor som befinner sig på stränder eller golfbanor och utomhus på landsbygden är särskilt i riskzonen, därför att de är oskyddade mot den elektriska urladdningen. — Se rutan på sidan 15.
I själva verket är det bara omkring 30 procent av dem som träffas av blixten som avlider, och det är få som får bestående skador om första hjälpen sätts in omedelbart. I motsats till ett vanligt talesätt händer det dock ofta att blixten slår ner flera gånger på samma ställe.
Blixtnedslag orsakar många bränder. Dessa kan skövla stora landområden. Uppskattningsvis orsakas 10 procent av skogsbränderna i USA av blixtnedslag. Dessa bränder förstör mer än 35 procent av den totala arealen skogs- och buskmark som går förlorad genom eld i USA.
Men blixtnedslag har också fördelar. Skogar, till exempel, har nytta av det på olika sätt. Mindre bränder som orsakas av blixten reducerar markvegetationen. Detta minskar i sin tur risken för större bränder med högre temperaturer som kan nå och skada trädens kronor. Blixten framkallar också en nyttig omvandling av gasformigt kväve, vilket växter inte kan tillgodogöra sig. Blixten omvandlar denna gas till kväveföreningar, nödvändiga för bildandet av växtvävnader och frön som förser djurlivet med livsnödvändiga proteiner. Det har beräknats att 30 till 50 procent av kväveoxiderna som finns i regn frambringas genom blixtar och att det globalt varje år alstras 30 miljoner ton bundet kväve på detta sätt.
Största nyttan av ett oväder
Ett åskväder kan frigöra enorma mängder vatten. Den främsta orsaken till att mycket stora regnmängder kan falla på kort tid är att den intensiva uppvinden i det kraftiga ovädret drar med sig mycket vatten och sedan plötsligt frigör det. Vid sådana skyfall har regnmängder på upp till 200 millimeter per timme uppmätts. Men det finns förstås en negativ sida av ett så häftigt regn.
När ett oväder förflyttar sig långsamt, är det bara ett relativt litet landområde som får den mesta nederbörden, och detta kan resultera i en översvämning. Under ett sådant oväder får ytavrinningen bäckar och floder att svämma över sina bräddar. Man beräknar att omkring en tredjedel av alla skador från översvämningar i USA är en följd av skyfall i samband med åskväder.
Åskregn för dock med sig mycket gott. Marken, reservoarer och dammar tillförs stora vattenmängder. Undersökningar har visat att 50 till 70 procent av all nederbörd i en del områden kommer från åskväder. På dessa platser är åskregn således livsviktigt.
Hur är det med hagel?
En sida hos åskväder som kan vålla stor skada är att de ofta åtföljs av kraftigt hagel. Hagel bildas när regndroppar fryser och sedan växer i storlek, när de förs runt av uppvindar och fallvindar. Det finns redogörelser om hagelstenar med otrolig storlek och vikt. Det rapporteras att en hagelsten som föll i Tyskland 1925 mätte 26 × 14 × 12 centimeter. Dess vikt beräknades till över 2 kilo. En av de största hagelstenar som någonsin rapporterats i USA föll i staten Kansas 1970. Den hade en största omkrets på 44 centimeter och vägde 776 gram. En hagelsten av den storleken som faller långt uppifrån molnen är stor nog att döda en människa.
Lyckligtvis är hagel vanligen mycket mindre än så och sannolikt inte dödande även om de är till besvär. På grund av karaktären hos de åskväder som ger hagel är det förhållandevis få områden som råkar ut för hagelskador. Ändå beräknas kostnaden för hagelskador på världens skördar uppgå till miljardbelopp varje år.
Tornador och åskväder
Den kanske farligaste följden av åskväder är tornadon. Så gott som alla tornador har samband med åskväder, men inte alla åskväder åtföljs av tornador. När en tornado bildas består den av en häftigt roterande smal luftpelare, ofta flera hundra meter i diameter, som sträcker sig från ett åskmoln ner till marken. Vindhastigheten i de starkaste tornadorna kan vara över 400 till 500 kilometer per timme. Kombinationen av starka roterande vindar och uppvinden i mitten kan få byggnader att falla samman och slunga dödande spillror genom luften. Tornador förekommer i många länder i världen.
Visuellt mindre dramatiska, men ändå i stånd att vålla stor skada, är de raka vindarna i samband med fallvindar och nedbrott. Fallvindar kan övergå i skadliga vindar på eller nära marken som kan nå en hastighet av upp till 150 kilometer i timmen. Nedbrott är intensivare och kan nå upp till 200 kilometer i timmen.
Det är tydligt att åskväder är något man bör ha respekt för, och man bör vara medveten om faran med dem. De är bara en av de många fasetter i skapelsen där vi fortfarande har mycket att lära.
[Ruta/Bild på sidan 15]
Försiktighetsåtgärder
Emergency Management Australia föreslår följande försiktighetsåtgärder vid åskväder.
Skydd utomhus
◼ Sök skydd i ett fordon med tak och kaross av metall eller i en byggnad; undvik små byggnader, tält och ensamma träd eller små träddungar.
◼ Om du befinner dig utomhus långt borta från skydd, kryp då ihop (ensam), helst i en sänka i marken, med fötterna ihop. Avlägsna metallföremål från huvud och kropp. Ligg inte ner, men undvik att vara det högsta föremålet i omgivningen.
◼ Om håret reser sig på huvudet eller du hör ett surrande ljud från föremål i närheten, till exempel stenblock eller stängsel, flytta dig omedelbart till ett nytt ställe.
◼ Flyg inte drakar eller modellflygplan med kontrollinor.
◼ Använd inte långa föremål eller föremål av metall som metspön, paraplyer eller golfklubbor utomhus.
◼ Rör inte eller gå inte nära byggnadsverk av metall, trådstängsel eller klädlinor av metall.
◼ Rid eller cykla inte och kör inte öppna fordon.
◼ Om du kör bil, sakta farten eller parkera långt från höga föremål som träd och kraftledningar. Stanna kvar inne i fordon eller husvagnar med fast tak, men rör inte karossdelar av metall och luta dig inte mot sådana.
◼ Om du simmar eller surfar, lämna då vattnet omedelbart och sök skydd.
◼ Om du är ute i båt, gå då i land så snart som möjligt. Om det inte är säkert att göra det, sök skydd under ett högt byggnadsverk, exempelvis en bro eller en brygga. Försäkra dig om att mast och vant på en segelbåt är riktigt jordade till vattnet.
Skydd inomhus
◼ Håll dig borta från fönster, elektriska apparater, rörledningar och annan fast inredning av metall.
◼ Undvik att använda telefoner. I en nödsituation, gör telefonsamtalet så kort som möjligt.
◼ Innan åskvädret kommer i närheten, dra ur utomhusantenn och kontakter till radio och TV. Koppla ur modem och elkablar till datorer. Håll dig sedan på avstånd från elektriska apparater.
[Bildkälla]
Från publikationen Severe Storms: Facts, Warnings and Protection (Häftiga åskväder: Fakta, varningar och skydd).