7. Vad illustreras genom Gomers otrohet och att hon senare vänder tillbaka?

⁷ I början av sin profetiska bana fick Hosea befallning att ta sig ”en otuktens hustru”. (1:2) Jehova hade naturligtvis ett syfte med detta. Israel hade handlat mot Jehova likt en hustru som hade blivit trolös och begått otukt. Trots detta ville han visa henne sin kärlek och söka få henne att vända tillbaka. Hoseas hustru, Gomer, kunde tjäna som en träffande illustration av detta. Man antar att hon efter det första barnets födelse blev otrogen och uppenbarligen födde de andra barnen som äktenskapsbryterska. (2:5—7) Detta tycks framgå av att berättelsen säger att hon ”födde ... en son åt honom [Hosea]”, men inte alls nämner profeten i förbindelse med de två andra barnens födelse. (1:3, 6, 8) Kapitel 3, verserna 1—3, tycks ange att Hosea tar Gomer tillbaka genom att köpa henne som om hon var en slavinna, och detta stämmer med att Jehova tog tillbaka sitt folk sedan de hade ångrat sitt tidigare handlingssätt, som innebar äktenskapsbrott.

9. Vad anger namnen på Gomers barn med avseende på hur Jehova skulle handla med Israel?

⁹ Israels handlingssätt som äktenskapsbryterska illustrerat (1:1—3:5). Hoseas hustru, som kallas ”en otuktens hustru”, föder en son, Jisreel, åt profeten. Senare får hon två andra barn, en dotter, Lo-Ruhama, som betyder ”[hon som] inte [blev] visad barmhärtighet”, och en son, Lo-Ammi, som betyder ”inte mitt folk”. Jehova gav dem dessa namn för att ange att han ”inte återigen ... [skulle] visa barmhärtighet mot Israels hus” och för att betona att han hade förkastat Israel som sitt folk. (1:2, 6, 9)

17. a) Vad måste alla som snavar och begår andligt äktenskapsbrott göra? b) Vilket glädjefyllt löfte om Guds kungarike innehåller Hoseas bok?

¹⁷ Den handling med bildlig innebörd som Hosea utförde i sitt eget liv genom att ta sig en hustru som begick äktenskapsbrott visar att Jehova avskyr dem som vänder sig från honom till avgudadyrkan och falsk tillbedjan och därigenom begår andligt äktenskapsbrott. Alla som har snavat i missgärning måste komma tillbaka till Jehova i sann ånger och sinnesändring och ”i gengäld frambära ... [sina] läppars ungtjurar”. (Hos. 14:2; Hebr. 13:15)