Vad anser du om att religiösa ledare engagerar sig i politik för att befrämja social verksamhet eller ”sekulär humanism”, som det ibland kallas? Även vissa präster känner sig illa till mods på grund av det som händer. Keith Gephart, en fundamentalistisk präst, förklarade: ”När jag växte upp, fick jag alltid höra att kyrkorna skulle hålla sig borta från politiken. Nu tycks det nästan vara en synd att inte engagera sig.” En religiös skribent i en dagstidning konstaterade: ”Från och med början av 1970-talet har fundamentalistiska kristna efter hand börjat tro att politisk aktivism är en plikt.”

Motiven kan verka hedervärda, men lägg märke till hur långt prästerna går i detta engagemang och se om du själv är av samma uppfattning.

Vad går befrielseteologin ut på?

Gustavo Gutiérrez, en katolsk präst i Peru, tillskrivs vanligen förtjänsten av att ha utvecklat en ”befrielseteologi” som skall tillvarata de fattigas intressen. Denna inriktning är mycket utbredd bland katolska präster i Latinamerika och på andra håll. Den engelska tidningen Manchester Guardian Weekly rapporterade att biskopen av Durham angrep regeringens politiska ideologi och därvid kraftigt uppmuntrade till ett ”främjande av en ’befrielseteologi’”.

Innebär denna teologi rätt och slätt att man lägger tonvikt vid omsorgen om de fattiga, på det sätt som rekommenderas i bibeln? Knappast. Biskopen av Durham medger att ”den brittiska befrielseteologin kommer att ta vissa av marxismens förklaringar mycket allvarligt”. Detta innebär bland annat att man förklarar de fattigas klasskamp med hjälp av marxistiskt resonemang. Vilka konsekvenser har då detta fått?

I National Catholic Reporter kunde man nyligen (4 juli 1986) läsa rubriken: ”Brasiliens kamp om jorden sätter upp kyrkan mot staten.” Det som ligger bakom denna konflikt är att ett litet antal ”stora jordägare kontrollerar 83 procent av all jord”. Massmöten och protestmarscher anförda av präster ingår i denna ”kamp om jorden”. Och ”kamp” är rätta ordet. Artikeln förklarade att ”218 människor dödades i mer än 700 jordkonflikter förra året, däribland fader Josimo Tavares, en brasiliansk präst och jordreformledare som mördades den 11 juni”.

Befrielseteologin ökar i popularitet. En ledare i The New York Times medgav att Vatikanens officiella ståndpunkt är att präster inte bör engagera sig i partipolitik men förklarade vidare att Vatikanen ”också omfattar befrielseteologins fundamentala princip: att det kristna evangeliet rättfärdigar de fattigas kamp för politisk frihet och självbestämmanderätt”.

Ett annat uttalande i samma anda är att Maryknoll, ett katolskt missionssällskap, har ”spritt ett evangelium av befrielseteologi och socialism”. I rapporten The Revolution Lobby, som kom ut år 1985, heter det: ”Maryknoll har lyckats göra det marxist-leninistiska budskapet om våldspräglad revolution allmänt accepterat just därför att det har fått agera som katolska kyrkans förlängda arm. Dess budskap har inte bara nått fram till den vanlige kyrkobesökaren, utan också till Amerikas ledande politiska ideologer.”

Hur ser Gud på detta?

Det är tydligt att religionen blandar sig i politiken i alla delar av världen i våra dagar, och detta av flera olika skäl. Men hur ser Gud på detta? Bibeln visar att han inom kort kommer att demonstrera sin uppfattning på ett mycket påtagligt sätt. Hur kommer du och dina närmaste att påverkas av detta? Och hur bör detta inverka på dina nuvarande åsikter och handlingar?

Religion i politiken — Är det Guds vilja?

”GALILÉEN JUDAS [reste sig], i inskrivningens dagar, och han drog bort folk efter sig. Och ändå förgicks den mannen, och alla som lydde honom blev förskingrade.” (Apostlagärningarna 5:37) Här ser vi ännu ett bibliskt exempel på religionens inblandning i politiken.

Kort före Jesu födelse sökte denne Judas ”hjälp av Saddok, en farisé, och gav sig i kast med upprorsplaner”. Trots att Judas var ”en rabbin med en egen sekt”, försökte han ”få invånarna att resa sig upp i revolt och sade att de var ynkryggar om de fann sig i att betala skatt till romarna”. — Josefos: The Jewish War.

Skulle Jesus ha gjort så?

Kort efter Jesu dop försökte djävulen få honom att engagera sig politiskt. Satan erbjöd honom ”världens alla riken och deras härlighet”. Kristus förnekade inte att djävulen