Den kristna familjen hjälper de äldre
”Kasta inte bort mig i ålderdomens tid; just när min kraft sviktar — överge mig inte.” — PSALM 71:9.
1. Hur behandlas de äldre i många kulturer?
”UNDERSÖKNINGAR visar att närmare sex av sju (86 %) av de gamla människor som misshandlas blir misshandlade av sina egna familjer”, heter det i tidskriften The Wall Street Journal. Och i tidskriften Modern Maturity heter det: ”Misshandel av äldre är bara det sista [familjevåldet] som banar sig väg ut ur mörkret till nationens tidningssidor.” Ja, i många kulturer har de äldre blivit offer för grov misshandel och försummelse. Vi lever verkligen i en tid då många är ”egenkära, ... otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet”. — 2 Timoteus 3:1—3.
2. Hur betraktar Jehova enligt de hebreiska skrifterna de äldre?
2 Men så skulle inte de äldre behandlas i det forntida Israel. I Lagen hette det: ”För grått hår skall du resa dig, och du skall visa hänsyn för en gammal mans person, och du skall känna fruktan för din Gud. Jag är Jehova.” Och i boken med inspirerade visa ordspråk får vi följande råd: ”Lyssna till din far som gav upphov till din födelse, och förakta inte din mor bara därför att hon har blivit gammal.” Den ger också följande befallning: ”Lyssna, min son, till din fars tuktan, och överge inte din mors lag.” Den mosaiska lagen lärde respekt och hänsyn för äldre personer av båda könen. Det är uppenbart att Jehova önskar att de äldre skall hedras och äras. — 3 Moseboken 19:32; Ordspråken 1:8; 23:22.
Att visa omtanke om de äldre på Bibelns tid
3. Hur visade Josef medkänsla med sin åldrige far?
3 Man skulle inte bara visa respekt i ord, utan också i omtänksamma handlingar. Josef visade stor medkänsla med sin till åren komne far. Josef ville att Jakob skulle företa resan från Kanaan till Egypten, en sträcka på över 30 mil, och därför sände han följande till Jakob: ”Tio åsnor som bar goda ting från Egypten och tio åsninnor som bar brödsäd och bröd och annan förplägnad åt hans far för att ha på vägen.” När Jakob anlände till Gosen, for Josef till honom och ”föll ... honom genast om halsen och brast i tårar vid hans hals gång på gång”. Josef överöste sin far med uttryck för djup tillgivenhet. Vilket inspirerande exempel på omtanke om de äldre! — 1 Moseboken 45:23; 46:5, 29.
4. Varför är Rut ett fint exempel att följa?
4 Ett annat vackert exempel att följa när det gäller att visa omtanke om de äldre är Rut. Trots att hon inte själv var judinna, vägrade hon att lämna sin judiska svärmor, Noomi, som var änka. Hon lämnade sitt eget folk och tog risken att inte finna någon ny man. När Noomi uppmanade Rut att återvända till sitt eget folk, svarade Rut med några av de vackraste orden i Bibeln: ”Försök inte övertala mig att överge dig, att vända tillbaka från att följa med dig; ty dit du går kommer jag att gå, och där du tillbringar natten kommer jag att tillbringa natten. Ditt folk kommer att vara mitt folk och din Gud min Gud. Där du dör kommer jag att dö, och där kommer jag att bli begravd. Må Jehova göra så mot mig och lägga mer därtill, om något annat än döden skulle skilja mig från dig.” (Rut 1:16, 17) Rut visade också prov på fina egenskaper, när hon var villig att gifta sig med den till åren komne Boas under anordningen med levirat- eller svågeräktenskap. — Rut, kapitel 2—4.
5. Vilka egenskaper visade Jesus i sitt umgänge med människor?
5 Jesus föregick med ett liknande gott exempel i sitt umgänge med människor. Han var tålmodig, medlidsam, omtänksam och vederkvickande. Han visade personligt intresse för en man som i 38 år hade varit rörelsehindrad och inte hade kunnat gå, och han botade honom. Han visade också omtanke om änkor. (Lukas 7:11—15; Johannes 5:1—9) Till och med vid sin plågsamma död på en tortyrpåle såg han till att hans mor, som kanske var något över femtio år då, skulle få omvårdnad. För alla utom sina skrymtaktiga fiender var Jesus ett vederkvickande umgänge. Han kunde därför säga: ”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är tyngda av bördor, så skall jag vederkvicka er. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, så skall ni finna vederkvickelse för era själar.” — Matteus 9:36; 11:28, 29; Johannes 19:25—27.
Vilka förtjänar omtanke?
6. a) Vilka är förtjänta av särskild omtanke? b) Vilka frågor kan vi ställa oss själva?
6 Eftersom Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus, har föregått med så fina exempel i fråga om att visa omtanke om andra, är det bara på sin plats att överlämnade kristna efterliknar deras exempel. Vi har mitt ibland oss sådana som i många år har arbetat hårt och varit tyngda av bördor — äldre bröder och systrar som nu är på sin ålders höst. Till dessa kanske våra föräldrar eller far- eller morföräldrar hör. Tar vi för givet att vi har dem? Behandlar vi dem på ett nedlåtande beskyddande sätt? Eller uppskattar vi verkligen deras stora erfarenhet och vishet? Det är sant att somliga kanske kan pröva vårt tålamod med de egenheter och mänskliga svagheter som är rätt vanliga vid hög ålder. Men fråga dig själv: Hur skulle jag vara under sådana omständigheter?
7. Vad belyser behovet av att visa empati med äldre människor?
7 Det finns en rörande anekdot från Mellersta Östern om en ung flickas medkänsla med de äldre. En mormor hjälpte till i köket och råkade då tappa och slå sönder en porslinstallrik. Hon blev upprörd över sin egen fumlighet, och hennes dotter blev ännu mer irriterad. Dottern kallade då på sin egen lilla dotter och skickade henne till affären för att köpa en trätallrik, som inte gick att slå sönder, till mormodern. Flickan kom tillbaka med två trätallrikar. Hennes mamma frågade: ”Varför köpte du två tallrikar?” Flickan svarade tvekande: ”En till mormor och en till dig när du blir gammal.” Ja, i den här världen ställs vi alla inför utsikten att bli gamla. Skulle vi då inte uppskatta att behandlas med tålamod och vänlighet? — Psalm 71:9.
8, 9. a) Hur bör vi behandla de äldre ibland oss? b) Vad behöver vissa, som nyligen har blivit kristna, komma ihåg?
8 Glöm aldrig att många av våra äldre bröder och systrar har ett långt förflutet av trogen kristen verksamhet bakom sig. De förtjänar helt visst vår respekt och omtanke och vår vänliga hjälp och uppmuntran. Den vise mannen sade helt korrekt: ”Grått hår är en skönhetens krona, när den blir funnen på rättfärdighetens väg.” Och en mans eller kvinnas grå huvud bör respekteras. En del av dessa äldre män och kvinnor tjänar fortfarande som trogna pionjärer, och många män fortsätter att tjäna troget som äldste i församlingarna; en del utför ett föredömligt arbete som resande tillsyningsmän. — Ordspråken 16:31.
9 Paulus gav Timoteus följande råd: ”Du skall inte skarpt kritisera en äldre man. Vädja däremot uppmuntrande till honom som till en far, till yngre män som till bröder, till äldre kvinnor som till mödrar, till yngre kvinnor som till systrar med all kyskhet.” (1 Timoteus 5:1, 2) De som nyligen har kommit in i den kristna församlingen från en respektlös värld bör i särskild grad ta Paulus’ ord, vilka är grundade på kärlek, till hjärtat. Barn och ungdomar, efterlikna inte de dåliga attityder som ni kanske har sett i skolan. Bli inte förnärmade över vänliga råd från äldre vittnen. (1 Korinthierna 13:4—8; Hebréerna 12:5, 6, 11) Men vilka är det i första hand som har ansvaret att hjälpa de äldre, när de på grund av dålig hälsa eller ekonomiska problem behöver hjälp?
Familjens roll i fråga om att ta hand om de äldre
10, 11. a) Vilka bör enligt Bibeln ta ledningen i fråga om att ta hand om de äldre? b) Varför är det inte alltid så lätt att ta hand om de äldre?
10 I den första kristna församlingen uppstod det problem, när det gällde att dra försorg om änkor. Hur visade Paulus att sådana behov skulle fyllas? ”Ära änkor som verkligen är änkor. Men om någon änka har barn eller barnbarn, så låt dessa först lära sig att utöva gudaktig hängivenhet i sitt eget hushåll och fortsätta att ge tillbörlig gottgörelse åt sina föräldrar och deras föräldrar, för detta är välbehagligt i Guds ögon. Men om någon inte sörjer för sina egna, och särskilt för dem som är medlemmar av hans hushåll, då har han förnekat tron och är värre än en som är utan tro.” — 1 Timoteus 5:3, 4, 8.
11 Nära familjemedlemmar bör vara de första att hjälpa de äldre, när dessa är i behov av hjälp.a Därigenom kan vuxna barn visa uppskattning av de år av kärlek, arbete och omvårdnad som deras föräldrar har gett dem. Detta kanske inte är så lätt. När människor blir äldre, blir de helt naturligt långsammare, och somliga blir rentav rörelsehindrade. Andra kan, kanske utan att de själva inser det, bli självupptagna och krävande. Men när vi var små, var vi då inte också självupptagna och krävande? Och skyndade inte våra föräldrar då till för att hjälpa oss? Nu när de har blivit gamla har saker och ting förändrats. Vad behövs därför? Jo, medkänsla och tålamod. — Jämför 1 Thessalonikerna 2:7, 8.
12. Vilka egenskaper krävs det för att ta hand om de äldre — och alla andra i den kristna församlingen?
12 Aposteln Paulus gav praktiska råd, när han skrev: ”Klä er alltså såsom Guds utvalda, heliga och älskade, i medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet. Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan. Såsom Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra. Men, förutom allt detta, klä er i kärleken, eftersom den är ett fullkomligt föreningsband.” Om vi skall visa detta slag av medömkan och kärlek i församlingen, bör vi då inte göra det ännu mer i familjen? — Kolosserna 3:12—14.
13. Vilka, förutom till åren komna föräldrar eller far- eller morföräldrar, kan behöva hjälp?
13 Ibland är det inte bara föräldrar eller far- eller morföräldrar som kan behöva det här slaget av hjälp, utan också andra äldre släktingar. En del äldre, som inte har några barn, har tjänat i många år i missionärstjänsten, resetjänsten och annan heltidstjänst. De har i hela sitt liv verkligen satt Guds kungarike främst. (Matteus 6:33) Skulle det då inte vara på sin plats att visa dem en omtänksam anda? Vi har helt visst ett fint exempel i det sätt varpå Sällskapet Vakttornet tar hand om äldre medlemmar av Betelfamiljen. Vid Betelhemmet vid högkvarteret i Brooklyn och vid många av Sällskapets avdelningskontor får åtskilliga gamla bröder och systrar dagligen vård av utbildade familjemedlemmar, som fått i uppdrag att sköta denna syssla. De tar med glädje hand om dessa äldre bröder och systrar som om dessa vore deras egna föräldrar eller far- eller morföräldrar. Samtidigt lär de sig mycket av de äldres erfarenhet. — Ordspråken 22:17.
Församlingens roll när det gäller att visa omtanke
14. Vilken anordning gjordes för de äldre i den första kristna församlingen?
14 I många länder i våra dagar finns det ålderspensionssystem, och staten har också sörjt för läkarvård för de äldre. De kristna kan göra fullt bruk av dessa anordningar, när de är berättigade till detta. Men under det första århundradet fanns det inte några sådana anordningar. Därför vidtog den kristna församlingen bestämda åtgärder för att hjälpa utblottade änkor. Paulus gav följande anvisning: ”En änka må uppföras på listan [för att få hjälp av församlingen] sedan hon blivit minst sextio år gammal, en enda mans hustru, som har vittnesbörd om sig för förträffliga gärningar, om hon har fostrat upp barn, om hon har varit gästfri mot främmande människor, om hon har tvättat heligas fötter, om hon har understött dem som varit i trångmål, om hon flitigt har ägnat sig åt allt gott verk.” Paulus visade således att det också är församlingens uppgift att hjälpa de äldre. Andligt sinnade kvinnor, som inte hade troende barn, uppfyllde kraven för att få sådan hjälp. — 1 Timoteus 5:9, 10.
15. Varför kan man behöva hjälpa de äldre att få statliga eller kommunala bidrag?
15 I de länder där staten har gjort olika anordningar för de äldre måste man vanligtvis fylla i olika blanketter för att komma i åtnjutande av dessa, och detta kan verka avskräckande. I sådana fall är det lämpligt att tillsyningsmännen i församlingen ordnar med att de äldre får hjälp att ansöka om och få sådana bidrag eller rentav att få sitt bidrag höjt. Ibland kan ändrade förhållanden leda till att man får en större pension. Men det finns också många andra praktiska ting som tillsyningsmännen kan organisera, så att de äldre visas omtanke. Vilka är några av dessa?
16, 17. Hur kan vi visa de äldre i församlingen gästfrihet?
16 Att visa gästfrihet är en sedvänja som sträcker sig ända tillbaka till Bibelns tid. I många länder i Mellersta Östern visar man fortfarande gästfrihet mot främlingar, åtminstone så långt att man vill bjuda på en kopp te eller kaffe. Det är därför inte förvånande att Paulus skrev: ”Dela med de heliga, allt efter deras behov. Följ gästfrihetens väg.” (Romarna 12:13) Det grekiska ordet för gästfrihet, fi·lo·xe·nị·a, betyder ordagrant ”tillgivenhet för (kärlek till, vänlighet mot, omtanke om) främlingar”. Om den kristne skulle vara gästfri mot främlingar, borde han då inte vara ännu mera gästfri mot dem som är besläktade med honom i tron? En inbjudan till en måltid utgör ofta ett välkommet avbrott i en äldre persons rutin. Om du vill ha en vishetens och erfarenhetens röst vid dina samkväm, ta då med de äldre. — Jämför Lukas 14:12—14.
17 Vi kan uppmuntra de äldre på många olika sätt. Om vi bildar en bilgrupp för att resa till Rikets sal eller till en sammankomst, finns det då några äldre personer som skulle vara glada över att få skjuts? Vänta inte på att de skall fråga. Erbjud dem att få åka med. Ett annat sätt att ge praktisk hjälp är att handla åt dem. Eller skulle vi, om de är i stånd till det, kunna låta dem följa med oss, när vi själva åker och handlar? Men se till att det finns ställen där de kan vila sig och vederkvicka sig, om de skulle behöva detta. Det kommer säkert att krävas tålamod och omtanke, men en äldre persons uppriktiga tacksamhet kan kännas som en rik belöning. — 2 Korinthierna 1:11.
En vacker tillgång för församlingen
18. Varför är de äldre en välsignelse för församlingen?
18 Det är verkligen en välsignelse att i en församling se en del personer med grått och vitt hår (och också personer som på grund av sin ålder blivit flintskalliga)! Det betyder att vi bland de yngres vitalitet och styrka har ett inslag av vishet och erfarenhet — en verklig tillgång för varje församling. Deras kunskap är som uppfriskande vatten, som man måste hämta upp ur en källa. Det är som det uttrycks i Ordspråken 18:4: ”Orden från en mans mun är djupa vatten. Vishetens källa är en ström som sprudlar fram.” Det är verkligen uppmuntrande för de äldre att känna att de är önskade och uppskattade. — Jämför Psalm 92:14.
19. Hur har somliga gjort uppoffringar för sina till åren komna föräldrar?
19 Somliga i heltidstjänsten har känt att de har måst ge upp sina privilegier för att återvända hem och ta hand om sina föräldrar, som är till åren komna och sjuka. De har gjort en uppoffring för dem som tidigare uppoffrade sig för dem. Ett par som tidigare var missionärer och som fortfarande är i heltidstjänsten återvände hem för att ta hand om sina gamla föräldrar, och detta har de nu gjort i över 20 år. För fyra år sedan måste broderns mor komma in på ett sjukhem. Brodern, som nu är i sextioårsåldern, besöker dagligen sin mor som är 93 år. Han förklarar: ”Hur skulle jag kunna överge henne? Hon är min mor!” I andra fall har församlingar och enskilda erbjudit sig att se till äldre bröder och systrar för att deras barn skall kunna stanna kvar i sina uppgifter. En sådan osjälvisk kärlek är också mycket berömvärd. Varje situation måste hanteras samvetsgrant, eftersom de äldre inte skall försummas. Visa att du älskar dina till åren komna föräldrar. — 2 Moseboken 20:12; Efesierna 6:2, 3.
20. Vilket exempel har Jehova gett oss i fråga om att visa omtanke om de äldre?
20 Ja, våra äldre bröder och systrar är verkligen en skönhetens krona för en familj eller församling. Jehova sade: ”Ja, intill er ålderdom är jag densamme; och till dess ert hår grånar är det jag som fortsätter att uppehålla. Jag själv kommer sannerligen att gripa in, för att jag själv må bära och för att jag själv må uppehålla och föra i säkerhet.” Må vi visa samma tålamod mot och omtanke om våra äldre bröder och systrar i den kristna familjen. — Jesaja 46:4; Ordspråken 16:31.
[Fotnoter]
a För detaljerade förslag om vad familjemedlemmar kan göra för att hjälpa de äldre, se Vakttornet för 1 juni 1987, sidorna 13—18.
Kommer du ihåg?
◻ Vilka exempel har vi i Bibeln på sådana som visade omtanke om de äldre?
◻ Hur bör vi behandla de äldre?
◻ Hur kan familjemedlemmar visa omtanke om sina äldre anförvanter?
◻ Vad kan församlingen göra för att hjälpa de äldre?
◻ Varför är de äldre en välsignelse för oss alla?
[Bild på sidan 23]
Rut visade den till åren komna Noomi omtanke och respekt
[Bild på sidan 24]
De äldre är uppskattade medlemmar av församlingen