Astrologin gör comeback!

Hans Majestäts älskade låg död. Den bedrövade kungen kallade till sig den astrolog som hade förutsagt denna tragedi. Fylld av mordiska avsikter sade kungen: ”Du som tror dig vara så duktig och klok, säg mig, vad kommer ditt öde att bli?”

”Min herre”, svarade han, ”jag kan se att jag skall dö tre dagar före Ers Majestät.” Denne astrologs snabbtänkthet räddade hans liv!

VARE sig denna historia är sann eller inte, belyser den hur astrologer förr i tiden togs på djupaste allvar, även av regerande monarker. Beträffande Ludvig XI av Frankrike skrev en historiker: ”En svärm av astrologer ... drog fördel av hans fruktan — och hans penningpung.” Under 1400- och 1500-talen nådde astrologins popularitet sin höjdpunkt i Europa. Till och med framstående vetenskapsmän trodde på den.

Astrologins stjärna började emellertid snart att dala. ”En enda blick genom teleskopet”, tillstår boken Astrology—The Celestial Mirror, ”och en hel gren av kosmologin sopades bort. ... Astrologin fick vika för det vetenskapliga förnuftets allt större anseende.” Den förbjöds vid Europas universitet. Och i 1900-talets början beskrev historikern Bouché-Leclercq den västerländska astrologin som ”definitivt död”.

För drygt 30 år sedan avslöjade en engelsk gallupundersökning att bara 6 procent av de tillfrågade trodde på astrologi. Nu är det 80 procent som säger att de gör det! Och tidskrifter, TV-program och dagstidningar rapporterar att allmänhetens intresse för astrologi blir allt större i andra länder. ”Det första jag läser när jag får dagstidningen”, berättade en sydafrikansk man för Vakna!:s korrespondent, ”är vad stjärnorna säger.”

Varför en sådan pånyttfödelse? När en italiensk kvinna tillfrågades varför hon och andra konsulterar astrologer, svarade hon: ”Alltför mycket i den här världen håller på att spåra ur.” Ja, vi lever i ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Timoteus 3:1) Och somliga människor tycker att astrologin ger dem den vägledning de behöver. Astrologins stjärna är således på uppåtgående igen. Det finns mängder av böcker i detta ämne. Uttrycket ”Vilket tecken är du född i?” har blivit ett populärt sätt att inleda ett samtal. Somliga personer vägrar till och med att stämma träff om de inte har förenliga ”tecken”.a

Trots all sin popularitet grundar sig emellertid astrologiska förutsägelser fortfarande på ganska tvivelaktiga antaganden: att solens, månens och planeternas ställning vid födelsen avslöjar både ens personlighet och ens framtid. Professionella astrologer tvekar dock inte att skriva ut horoskop som varierar från några få rader till många sidor — beroende på hur mycket man är villig att betala. I tidskriften Psychology Today heter det: ”Miljontals dollar läggs ner på att ställa horoskop.” Den amerikanske vetenskapsmannen John Wheeler beklagade faktiskt nyligen att hans land kunde hålla sig med ”20.000 astrologer och endast 2.000 astronomer”.

Ja, astrologin har gjort en sådan comeback i västvärlden att den nu avlidne schweiziske psykiatern Carl Jung skrev: ”Den knackar på dörrarna till de universitet från vilka den bannlystes för omkring 300 år sedan.” Faktum är att ett antal västerländska universitet nu har kurser i astrologi. Många människor kanske frågar sig: Kan det ligga någon sanning i astrologin?

[Fotnot]

Din framtid – står den skriven i stjärnorna?

Det är en oktobermorgon i den forntida staden Babylon. Från toppen av den jättelika zigguraten får prästen se ett viktigt tecken stiga upp över östhorisonten! Skorpionens stjärnbild visar sig en kort stund innan den långsamt bleknar bort i det allt starkare gryningsljuset.

FÖR de vidskepliga babylonierna var detta något synnerligen betydelsefullt. Deras stjärnskådare hade länge observerat att en viss konstellation av stjärnor liknade en skorpion med lång, ringlande stjärt. Den fick därför namnet girtab, eller Skorpionen. De trodde att denna stjärnbild verkligen hade samma egenskaper som en skorpion. Eftersom skorpionen är ett nattdjur, tycktes den vara en passande symbol av mörker. Dess korta framträdande vid soluppgången i oktober varje år var ett tecken på den annalkande vintern.

Doktor Michel Gauquelin förklarar detta i sin bok The Truth About Astrology: ”De projicerade den jordiska skorpionen på himlavalvet, och detta, i sin tur, ansågs påverka dem som föddes i denna stjärnbild. Detta slag av astrologisk invertering förekommer ännu i våra dagar. Moderna [astrologiska] handböcker hävdar att när solen befinner sig i skorpionens tecken vid tiden för födelsen, då överförs på det nyfödda barnet några av de egenskaper som är karakteristiska för skorpionen — en farlig, aggressiv och modig insekt [egentligen spindeldjur] med ett fruktansvärt sting.”

Är astrologin vetenskaplig?

Solen befinner sig inte längre i Skorpionens tecken i oktober. Under århundradenas lopp har jordens förhållande till de olika konstellationerna långsamt förändrats. I oktober befinner sig solen nu i stället i Libra, eller Vågens tecken, vilket sägs förläna sådana egenskaper som charm och sorglöshet. Helt annorlunda än Skorpionen!

Österländska astrologer har anpassat sin zodiak till dessa förändringar, medan de flesta av deras västerländska kolleger inte har gjort detta. De grundar således sina förutsägelser på en himlabild som är omkring 2.000 år gammal! Doktorerna H. J. Eysenck och D. K. B. Nias säger beträffande detta: ”Om västerländska astrologer har rätt i sina tolkningar, så har deras kolleger i Öst fel och vice versa. Ändå påstår båda parterna att deras tolkningar är ytterst trovärdiga!”

Enbart detta gör att astrologins tillförlitlighet starkt kan ifrågasättas. En psykolog studerade också register över giftermål och skilsmässor för 3.456 äkta par. Hade parternas samstämdhet i fråga om astrologiska tecken något att göra med om deras äktenskap lyckades eller misslyckades? Tidskriften Science 84 förklarar: ”Oförenliga tecken gifte sig — och skilde sig — lika ofta som de förenliga.”

Astrologerna bemöter detta genom att säga att soltecknet i sig självt är av föga betydelse och måste betraktas tillsammans med planeternas inflytande. Men detta skapar också problem, eftersom babylonierna endast trodde på fem planetariska gudomligheter — Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Med teleskopets hjälp har man emellertid upptäckt att det finns ytterligare tre planeter — Uranus, Neptunus och Pluto. Detta har skapat förvirring bland astrologer. ”Vissa astrologer”, skriver Louis MacNeice i sin bok Astrology, ”använde dessa som en ursäkt för sina föregångares brister; men andra ... hävdade att dessa nya planeter inte kunde påverka mänskliga varelser, eftersom de inte kunde ses med blotta ögat.” De flesta österländska astrologer ignorerar därför de yttre planeterna. Västerländska astrologer, däremot, tillmäter dem stor betydelse.

En annan fråga är vilken tidpunkt man skall välja som grundval för ett horoskop. De flesta astrologer använder födelseögonblicket. Men enligt genetikens lagar blir ärftliga drag vidarebefordrade till avkomman vid befruktningen, inte vid födelsen. Boken Astrologi: Vetenskap eller vidskepelse? förklarar att den forntida astrologen Ptolemaios ”kringgick problemet genom att helt enkelt hävda att konception [befruktning] och födelse äger rum under samma tecken, fastän det ju ingalunda finns någon anledning att anta detta”.

Vetenskapsmännens reaktioner

Många vetenskapsmän har därför börjat bli oroliga över astrologins växande popularitet. År 1975 utfärdade 19 nobelpristagare och andra vetenskapsmän ett upprop med rubriken: ”Invändningar mot astrologin — ett uttalande av 192 ledande vetenskapsmän”. Det hette där:

”I äldre tider ... betraktade [människorna] himlakropparna som hemvist för eller budskap från gudarna och sålunda nära förbundna med vad som tilldrog sig här på jorden; de hade ingen uppfattning av de väldiga avstånd som skilde jorden från planeterna och stjärnorna. Nu när dessa avstånd kunnat mätas och beräknas, kan vi se hur oändligt litet det inflytande är, som utövas av de avlägsna planeterna och de än mer avlägsna stjärnorna. Det är ett misstag att tro, att stjärnor och planeter skulle ha kraft att i födelseögonblicket påverka vår framtid på något som helst sätt.”

Astrologi – är det ett oskyldigt nöje?

DEN brittiske astronomen Patrick Moore sade nyligen: ”Det är befängt att tänka sig att människors liv och öden styrs av stjärnorna. ... [Astrologin] är något ganska oskyldigt, men som vetenskap betraktad är den helt grundlös.”

När man betraktar saken från rent praktisk ståndpunkt tvingas man emellertid konstatera att astrologin är långt ifrån oskyldig och oskadlig.

”Det är stjärnornas fel!”

En av de mest uppenbara farorna med astrologin är att den kan hindra människor från att ta ansvar för sina handlingar. Detta har till exempel skett när det gäller äktenskap. En sydafrikansk astrolog sade beträffande äkta par med oförenliga horoskop: ”Jag har talat om för många människor att deras äktenskap inte har en chans, att de borde skiljas.”

Men tänk efter: Är det rimligt att göra slut på ett äktenskap bara därför att stjärnorna och planeterna inte är samstämda? Vore det inte bättre för äkta par som har problem att ta ansvar för sina handlingar och söka hjälp? Bibeln innehåller många praktiska råd när det gäller att lösa äktenskapliga problem. (Se till exempel Efesierna 5:22—25.) Många som har tillämpat dem har funnit att de varit precis den hjälp de behövt och att de har räddat deras äktenskap. Detta är sannerligen bättre än att säga att det är stjärnornas fel!

Och hur är det med de otaliga misstag som vi begår i vårt liv? Är det förståndigt att vända sig till astrologin för att rättfärdiga dessa? För några år sedan var det en man från Miami i Florida som stod åtalad för rån, våldtäkt och överfall. Vad hade han att säga till sitt försvar? Han skaffade fram tre astrologer som hävdade att han inte kunnat klara av sin situation på grund av ”planeternas disharmoniska ställning”. Att följa ett sådant resonemang kan bara leda till att man blir ännu mer förhärdad i sin orätta kurs.

Och tänk om personer i ansvariga ställningar, till exempel nationernas ledande män, börjar vända sig till stjärnorna för att få vägledning. I sin bok Human Destiny—The Psychology of Astrology ger Gwyn Turner följande dystra påminnelse: ”Forna tiders kungar och härskare hade alltid sina astrologer vid sin sida, och till och med så sent som under andra världskriget blev en ungersk astrolog, Louis de Wohl, i hemlighet anlitad av det brittiska krigsministeriet. ”Han försåg britterna med förutsägelser om framgång för vissa officerare och segrar i vissa slag. Han kunde också tala om för det brittiska krigsministeriet vilka råd Hitler fick av sina astrologer med ledning av hans horoskop. Somliga hävdar rentav att en del politiker i våra dagar vänder sig till stjärnorna för att få vägledning.

Tycker du att det verkar oskyldigt och oskadligt att beslut som har med liv och död att göra skulle kunna vara beroende av planeternas ställning?

Vad som ligger bakom

Ibland går astrologiska förutsägelser i uppfyllelse. Men beror det verkligen på att astrologerna tyder stjärnorna? För några år sedan prövade den nu avlidne psykologen Vernon Clark några astrologers förmågor. Han gav dem tio patientjournaler och bad dem para ihop var och en av dessa med det ena av två horoskop. Astrologerna var anmärkningsvärt framgångsrika! Tre astrologer lyckades till och med para ihop alla korrekt!

Den amerikanske astrologen Dal Lee fick sju rätt av tio. Men vad var orsaken till hans framgång? Det var uppenbarligen något mer än stjärntydning som var inbegripet. ”Det skulle ha tagit en astrolog minst en halvtimme att utvärdera varje text, det vill säga sammanlagt tio timmar”, uppges Lee ha sagt. Men eftersom han just då hade mycket att göra, ägnade han ”bara en minut åt varje text”. Han måste således medge att hans framgång inte var ”rent astrologisk”. Lee erkände: ”Jag tror snarare att det var ett fall av ’extrasensorisk perception’.”

Intressant nog har ett antal astrologer på liknande sätt medgett att de använt något som kan betraktas som ockulta krafter. Detta är av intresse för människor som är angelägna om att behaga Gud. För i Jesaja 1:13 (NW) säger Gud uttryckligen: ”Jag kan inte stå ut med bruket av kuslig kraft.” Varför? Bibeln visar att människor som ådagalägger förmåga att förutsäga framtiden ofta står under kontroll av demoniska andemakter. (Jämför Apostlagärningarna 16:16—18.) Astrologiska förutsägelser är därför ibland ingenting annat än uttalanden av demoner — svurna fiender till Gud och till det folk som tjänar honom! Att söka vägledning från demoner kan inte resultera i något annat än skada för en människa!

Astrologi — en religion?

Somliga hävdar emellertid att deras intresse för astrologi är helt flyktigt. Men det som börjar som ett flyktigt intresse kan ofta utvecklas till något som liknar religiositet. En vetenskapsman som undertecknade det tidigare nämnda uppropet mot astrologi sade: ”För många är astrologin utan tvivel ett slags verklighetsflykt. ... För andra har astrologin kommit att bli en gudomlig uppenbarelse, en ren och skär sanning — det vill säga en verklig religion.” Auktoriteter anser att somliga har en tendens att låta astrologiska förutsägelser bli självuppfyllande profetior. När astrologin styr en persons liv så mycket, har den verkligen blivit som en religion.

Astrologin kom verkligen att utgöra en officiell del av religionen i det forntida Babylon. Men visade sig denna religion bli till människornas nytta? Tvärtom. Bibeln innehåller följande uttalande mot det forntida Babylon: ”Du har blivit uttröttad med mängden av dina rådgivare. Må de nu stå upp och frälsa dig, himladyrkarna, stjärnskådarna [astrologerna], de som meddelar kunskap vid nymånaderna om det som skall komma över dig.” (Jesaja 47:13, NW. Se även fotnoten i Referensupplagan.) De förutsägelser som de babyloniska astrologerna gjorde kunde inte rädda staden från att förvandlas till ruiner för all framtid. — Jesaja 13:19, 20.

Det är emellertid intressant att lägga märke till att Babylons religiösa inflytande överlevde staden. ”Från Babylonien”, sägs det i boken A History of Astrology, ”förde kaldéerna astrologin till Egypten och, vad som är viktigare, till Grekland.”

Att göra astrologin till sin religion är således farligt. Varför? Därför att bibeln visar att alla religioner som är grundade på babyloniska läror är dömda att tillintetgöras. Ja, det forntida Babylons fall är ett tecken på denna framtida ödeläggelse. I Uppenbarelseboken 18:4 får vi varningen: ”Gå ut från henne [den babyloniska organisationen], mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder och för att ni inte skall få del av hennes hemsökelser.”

Astrologi kan således knappast betraktas som ett ”oskyldigt nöje”. (Jämför 5 Moseboken 18:10—12.) Att ägna sig åt sådant skulle kunna vara första steget mot att komma under inflytande av farliga, demoniska krafter och förlora vänskapen med Gud! (2 Korintierna 6:17, 18) Det är sant att vi alla behöver vägledning! Men hur mycket säkrare och bättre är det inte att vända sig till bibeln för att få vägledning. (Psalm 119:105) De som rättar sig efter Guds ord får praktisk hjälp med att klara av livets problem, något som astrologin inte kan ge.

[Bild på sidan 8]

En sydafrikansk astrolog sade: ”Jag har talat om för många människor att deras äktenskap inte har en chans, att de borde skiljas”

[Bild på sidan 9]

Att det forntida Babylon förlitade sig på astrologi förhindrade inte dess undergång