Allting skall göras nytt precis som det är förutsagt

”Han som satt på tronen sade: ’Se! Jag gör allting nytt.’ Och så säger han: ... ’Dessa ord är trovärdiga och sanna.’” — UPPENBARELSEBOKEN 21:5.

1, 2. Varför är många människor med rätta tveksamma till att tänka på vad framtiden skall föra med sig?

HAR du någon gång sagt eller tänkt: ”Jag undrar vad morgondagen skall föra med sig”? Då vi människor inte exakt kan förutsäga vad som kommer att ske under kommande månader eller år, är vi inte så benägna att sia om framtiden eller lita på dem som övermodigt påstår sig kunna det.

² I ett nummer av tidskriften Forbes ASAP som handlade om tiden skrev Robert Cringely, som leder ett dokumentärprogram i amerikansk TV: ”Tiden förödmjukar till slut oss alla, men ingen drabbas mer av tiden än prognosmakare. Att försöka spekulera om framtiden är ett spel som man nästan alltid förlorar. ... Och ändå fortsätter så kallade experter att göra förutsägelser.”

3, 4. a) Vilken optimism hyser somliga inför det nya millenniet? b) Vilken realistisk förväntan har andra när det gäller framtiden?

³ Det kanske kan tyckas som om allt fler människor nu, i samband med det uppmärksammade millennieskiftet, tänker på framtiden. I början av förra året kunde man läsa i tidskriften Maclean’s: ”För de flesta kanadensare kanske år 2000 bara blir ännu ett år i tideräkningen, men det skulle också kunna sammanfalla med en verkligt ny era.” Professor Chris Dewdney vid York University i Canada sade så här om varför man kunde vara optimistisk: ”Millennieskiftet innebär att vi kan två våra händer från ett mycket hemskt århundrade.”

⁴ Låter inte detta som önsketänkande? Endast 22 procent av de tillfrågade i en kanadensisk undersökning sade sig tro att år 2000 skulle komma att inleda en ny era för världen. Närmare hälften förväntade i stället ”en ny världskonflikt”, dvs. ett världskrig, inom 50 år. Det är uppenbart att flertalet inte tror att ett nytt millennium kan avlägsna våra problem och göra allting nytt. Sir Michael Atiyah, som tidigare var ordförande i Royal Society i England, skrev: ”Den snabba takt i vilken förändringar nu sker ... gör att hela vår civilisation kommer att ställas inför stora utmaningar under 2000-talet. Vi har redan problem med befolkningstillväxten, begränsade tillgångar, miljöförstöring och utbredd fattigdom, problem som vi snarast måste ge oss i kast med.”

5. Var kan vi få tillförlitlig information om vad som väntar?

⁵ Men du kanske tänker: ”Då vi ju ändå inte kan förutsäga framtiden, är det då inte lika bra att vi struntar i att tänka på den?” Svaret är nej! Det är sant att vi människor inte exakt kan förutsäga framtiden, men vi bör inte fördenskull tro att ingen kan det. Vem är det då som kan det, och varför skall vi se optimistiskt på framtiden? Vi kan få tillfredsställande svar i fyra tydliga förutsägelser, som finns nedtecknade i Bibeln, den mest spridda och lästa boken — men som också är mycket missförstådd och förbigången. Vad vi än tycker om Bibeln och hur väl insatta vi än är i den, bör vi begrunda dessa fyra grundläggande skriftställen. De förutsäger faktiskt en mycket ljus framtid. Dessa fyra nyckelprofetior visar hur framtiden kan bli för oss och våra nära och kära.

6, 7. När profeterade Jesaja, och hur uppfylldes hans förutsägelser?

⁶ Den första finner vi i Jesaja, kapitel 65. Låt oss innan vi läser den profetian ha bakgrunden klar för oss, alltså tiden när den skrevs och den situation som rådde. Den skrevs av Guds profet Jesaja, som levde mer än hundra år före slutet för Judas rike. Det kom i och med att Jehova tog bort sitt beskydd från de otrogna judarna och lät babylonierna ödelägga Jerusalem och föra folket i landsflykt, något som således inträffade över hundra år efter det att Jesaja hade förutsagt det. — 2 Krönikeboken 36:15–21.

⁷ I samband med den historiska bakgrunden till profetians uppfyllelse är det intressant att tänka på att Jesaja under Guds vägledning till och med hade fått förutsäga namnet på den som till slut skulle störta Babylon, nämligen persern Cyrus, och det trots att denne då ännu inte var född. (Jesaja 45:1) Det var Cyrus som gjorde det möjligt för judarna att år 537 f.v.t. återvända till sitt hemland. Jesaja hade, som vi kan läsa i kapitel 65, förutsagt detta återförande. Han koncentrerade sig där på de förhållanden som israeliterna kunde få uppleva när de kom tillbaka till sitt hemland.

8. Vilken lycklig framtid förutsade Jesaja, och vilket uttryck är särskilt intressant?

⁸ I Jesaja 65:17–19 läser vi: ”Se, jag skapar nya himlar och en ny jord; och de förra tingen kommer inte att bli ihågkomna, inte heller kommer de att stiga upp i hjärtat. Men jubla och fröjda er för evigt över det som jag skapar. Ty se, jag skapar Jerusalem till att vara en orsak till fröjd och hennes folk en orsak till jubel. Och jag skall fröjdas över Jerusalem och jubla över mitt folk; och i henne kommer det inte mer att höras ljud av gråt eller ljud av klagoskri.” De förhållanden som Jesaja beskrev var helt visst långt bättre än de som judarna hade levt under i Babylon — han förutsade ju fröjd och glädje. Titta nu på uttrycket ”nya himlar och en ny jord”. Det här är det första av de fyra ställen där detta uttryck förekommer i Bibeln, och de kan ha direkt samband med vår framtid, ja, till och med förutsäga den.

9. Hur gick Jesaja 65:17–19 i uppfyllelse på de forntida judarna?

⁹ Den första uppfyllelsen av Jesaja 65:17–19 gällde de forntida judarna, vilka, enligt vad Jesaja hade förutsagt, faktiskt återvände till sitt hemland och där återupprättade ren tillbedjan. (Esra 1:1–4; 3:1–4) Vi inser naturligtvis att det hemland som de återvände till fortfarande låg på samma planet och inte någon annanstans i universum. Den insikten kan hjälpa oss att förstå vad Jesaja menade med orden nya himlar och en ny jord. Vi behöver inte i likhet med somliga spekulera över vaga profetior av Nostradamus eller andra siare. Bibeln förklarar själv vad Jesaja menade.

10. Hur skall vi förstå den nya ”jord” som Jesaja förutsade?

¹⁰ I Bibeln avser ordet ”jord” inte alltid vårt jordklot. I Psalm 96:1 står det till exempel ordagrant: ”Sjung till Jehova hela jorden.” Vi vet att vår planet, med dess fastland och vidsträckta oceaner, inte kan sjunga. Det är i stället människor som sjunger. Ja, Psalm 96:1 åsyftar människorna på jorden.a Men i Jesaja 65:17 nämns också ”nya himlar”. Om ”jorden” representerade ett nytt mänskligt samhälle i judarnas hemland, vad var då de ”nya himlarna”?

11. Mot vad pekade uttrycket ”nya himlar”?

¹¹ I Cyclopædia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature, utgiven av M’Clintock och Strong, heter det: ”Varhelst scenen i en profetisk syn utspelas betecknar himlen ... samtliga styrande makter, ... som är över och styr undersåtarna, precis som den fysiska himlen står över och styr jorden.” När det gäller det sammansatta uttrycket ”himmel och jord” förklarar uppslagsverket att det uttrycket i profetiskt språkbruk betecknar det politiska tillståndet hos människor i olika ställningar. Himlen är överhögheten, och jorden är folket, människor som styrs av överordnade.

12. Hur fick de forntida judarna uppleva ”nya himlar och en ny jord”?

¹² När judarna återvände till sitt hemland, fick de vad man skulle kunna kalla en ny tingens ordning. De fick ett nytt styre med Serubbabel, en avkomling av kung David, som ståthållare och Josua som överstepräst. (Haggaj 1:1, 12; 2:21; Sakarja 6:11) Dessa utgjorde de ”nya himlarna”. Över vad? Jo, över ”en ny jord”, dvs. det renade samhället av människor som var tillbaka i sitt land för att återuppbygga Jerusalem och dess tempel för tillbedjan av Jehova. I uppfyllelsen som gällde de dåtida judarna fanns det således i verklig bemärkelse nya himlar och en ny jord.

13, 14. a) Vilken annan förekomst av uttrycket ”nya himlar och en ny jord” skall vi begrunda? b) Varför är Petrus profetia av särskilt intresse i den här tiden?

¹³ Men det här är ju inte en övning i bibeltolkning eller bara en hastig titt på forntida historia, så låt oss därför se på den djupare innebörden i uttrycket ”nya himlar och en ny jord”. Av 2 Petrus, kapitel 3, där uttrycket också förekommer, förstår vi att det också har med vår framtid att göra.

¹⁴ Petrus, en Jesu Kristi apostel, skrev sitt brev mer än 500 år efter det att judarna hade återvänt till sitt hemland. Han skrev till Kristi efterföljare, dvs. till efterföljare till den ”Herre” som nämns i 2 Petrus 3:2. I vers 4 nämner Petrus så Jesu ”utlovade närvaro”, vilket gör profetian högst aktuell i våra dagar, då så mycket vittnar om att Jesus sedan tiden för första världskriget har varit närvarande i den bemärkelsen att han nu har myndighet som härskare i Guds himmelska kungarike. (Uppenbarelseboken 6:1–8; 11:15, 18) Detta får en speciell innebörd med tanke på något annat som Petrus förutsade i detta kapitel.

15. Hur uppfylls Petrus profetia om ”nya himlar”?

¹⁵ I 2 Petrus 3:13 läser vi: ”Det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” Som du säkert redan vet är Jesus den främste härskaren i de ”nya himlarna”. (Lukas 1:32, 33) Men andra skriftställen visar att Jesus inte skulle härska ensam. Han lovade i stället att apostlarna och en del andra i likhet med dem skulle få en plats i himlen. I Hebréerbrevet beskriver aposteln Paulus dessa som sådana som ”har andel i den himmelska kallelsen”. Jesus sade också att de som tillhör den här gruppen skulle få sitta på troner i himlen tillsammans med honom. (Hebréerna 3:1; Matteus 19:28; Lukas 22:28–30; Johannes 14:2, 3) Poängen är att andra skulle regera tillsammans med Jesus som en del av de nya himlarna. Vad menade Petrus då med uttrycket ”ny jord”?

16. Vilken ”ny jord” finns redan nu?

¹⁶ Precis som Jesajas profetia om nya himlar och en ny jord i forna tider fick sin uppfyllelse på människor i samband med att judarna återvände till sitt hemland, får profetian i 2 Petrus 3:13 nu sin uppfyllelse på människor som underordnar sig de nya himlarnas styre. Det finns nu miljontals människor som villigt gör detta. De drar nytta av dess undervisningsprogram och strävar efter att följa dess lagar i Bibeln. (Jesaja 54:13) De utgör grunden till ”en ny jord” i den bemärkelsen att de utgör ett världsomfattande samhälle bestående av människor av alla nationaliteter, språk och folkslag, vilka samarbetar under den regerande kungen, Jesus Kristus. Du kan få tillhöra dessa! — Mika 4:1–4.

17, 18. Varför ger oss orden i 2 Petrus 3:13 orsak att se framåt?

¹⁷ Tro inte att detta är allt vi kan få veta om framtiden. När vi undersöker sammanhanget till 2 Petrus, kapitel 3, ser vi sådant som tyder på att det skall ske en stor förändring. I verserna 5 och 6 skriver Petrus om den stora översvämningen på Noas tid, vilken gjorde slut på en dåtida ond värld. I vers 7 nämner Petrus så att ”de himlar och den jord som nu finns”, dvs. både de styrande och folket, förvaras till ”de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag”. Detta bekräftar att uttrycket ”de himlar och den jord som nu finns” åsyftar de styrande och de styrda och inte det materiella universum.

¹⁸ Petrus förklarar därefter att Jehovas kommande dag skall åstadkomma en stor rening och bana väg för de nya himlar och den nya jord som nämns i vers 13. Lägg märke till att det i slutet av den versen sägs: ”I dessa skall rättfärdighet bo.” Tyder inte detta på att det måste ske stora förändringar till det bättre och att vi kan se fram emot helt andra förhållanden och en tid då människor kommer att finna mycket större glädje i livet än nu? En sådan insikt i vad Bibeln förutsäger är något som endast relativt få människor har.

19. I vilket sammanhang talar Uppenbarelseboken om kommande ”nya himlar och en ny jord”?

¹⁹ Men låt oss gå vidare. Vi har nu tittat på hur uttrycket ”nya himlar och en ny jord” förekommer i Jesaja, kapitel 65, och i 2 Petrus, kapitel 3. Slå nu upp Uppenbarelseboken, kapitel 21, där det också förekommer. Återigen får vi hjälp av att se på sammanhanget. Två kapitel tidigare, i Uppenbarelseboken, kapitel 19, finner vi en beskrivning i livfulla bilder av ett krig. Det är inte ett krig mellan fientliga nationer, utan det är ett krig där en av de stridande är ”Guds Ord”, en benämning på Jesus Kristus som du säkert känner igen. (Johannes 1:1, 14) Han är i himlen, och i synen framträder han tillsammans med sina himmelska härar. Mot vilka strider de? I kapitlet nämns ”kungar”, ”militärbefälhavare” och människor i olika ställningar, både ”små och stora”. Den här striden gäller Jehovas kommande dag, då ondskan tillintetgörs. (2 Thessalonikerna 1:6–10) Det efterföljande kapitlet, Uppenbarelseboken 20, börjar med att beskriva hur ”den ursprunglige ormen, som är Djävulen och Satan”, avlägsnas. Det här ger oss bakgrunden till Uppenbarelseboken, kapitel 21.

20. Vilken stor förändring visar Uppenbarelseboken 21:1 kommer att ske i framtiden?

²⁰ Aposteln Johannes börjar med dessa spännande ord: ”Jag såg en ny himmel och en ny jord; den förra himlen och den förra jorden hade nämligen försvunnit, och havet är inte mer.” Med utgångspunkt i det som sägs i Jesaja, kapitel 65, och 2 Petrus, kapitel 3, förstår vi att detta inte kan betyda att de bokstavliga himlarna och vår planet med sina djupa hav skall ersättas. Som de föregående kapitlen har visat är det onda människor och deras styrande, inbegripet den osynlige härskaren Satan, som skall tas bort. Ja, löftet här gäller en ny tingens ordning för människor på jorden.

21, 22. Vilka välsignelser försäkrar Johannes oss om, och vad innebär det att tårar skall torkas bort?

²¹ Detta blir vi övertygade om, när vi ser närmare på denna underbara profetia. I slutet av vers 3 talas det om en tid då Gud skall vara hos människorna genom att han på ett välsignelsebringande sätt riktar sin uppmärksamhet mot dem som gör hans vilja. (Hesekiel 43:7) Johannes fortsätter i verserna 4 och 5: ”’Han [Jehova] skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.’ Och han som satt på tronen sade: ’Se! Jag gör allting nytt.’ Och så säger han: ’Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.’” Vilken uppmuntrande profetia!

²² Stanna upp och begrunda det som Bibeln här förutsäger. Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon”. Det här kan inte åsyfta vanliga tårar som sköljer rent våra känsliga ögon, och inte heller kan det åsyfta glädjetårar. Nej, de tårar som Gud skall torka bort är tårar orsakade av lidande, sorg, besvikelse, smärta och ångest. Hur kan vi vara så säkra på det? Jo, för i detta Guds fantastiska löfte förknippas borttorkandet av tårar med att död, sorg, skrik och smärta inte skall finnas mer. — Johannes 11:35.

23. Vilka förhållanden garanterar Johannes profetia slutet på?

²³ Visar inte detta att cancer, slaganfall och hjärtattacker, ja, till och med döden, kommer att ha avlägsnats? Vem av oss har inte förlorat en kär anförvant genom någon sjukdom, olycka eller katastrof? Gud lovar här att döden inte skall vara mer, vilket visar att de barn som då kan komma att födas inte behöver ställas inför att växa upp, åldras och sedan dö. Den här profetian visar också att sådant som Alzheimers sjukdom, benskörhet, tumörer och starr, som är så vanligt hos äldre, inte kommer att finnas mer.

24. Hur kommer den nya himlen och den nya jorden att visa sig bli en välsignelse, och vad skall vi behandla härnäst?

²⁴ Du håller säkert med om att sorg och skrik skulle minska, om död, åldrande och sjukdom avlägsnades. Men hur är det då med sådant som förkrossande fattigdom, övergrepp på barn eller förtryckande diskriminering på grund av social bakgrund eller hudfärg? Om detta, som nu är så vanligt, skulle få fortsätta, skulle sorg och skrik också fortsätta. Livet under ”en ny himmel och en ny jord” kommer således inte att fördärvas av sådana orsaker till sorg. Vilken förändring! Men hittills har vi begrundat endast tre av de fyra skriftställen där uttrycket ”nya himlar och en ny jord” förekommer. Det finns ytterligare ett som har samband med det som vi hittills har undersökt och som betonar varför vi kan se fram emot den tid då Gud skall uppfylla sitt löfte att göra ”allting nytt” och tänka på det sätt varpå han skall göra det. Följande artikel behandlar den profetian och vad den kan betyda för vår lycka.

[Fotnoter]

Kommer du att vara med i den nya världen?

”Det ... finns [inte] något bättre för dem än att de gläder sig och gör vad gott är under sitt liv; och likaså att varje människa äter och dricker och ser vad gott är för allt sitt hårda arbete. Det är Guds gåva.” — PREDIKAREN 3:12, 13.

1. Varför kan vi se optimistiskt på framtiden?

MÅNGA människor föreställer sig den allsmäktige Guden som hård och sträng. Men orden här ovan, som vi kan läsa i hans inspirerade ord, är sanna och stämmer med att han är ”den lycklige Guden”, den Gud som satte våra första föräldrar i ett paradis på jorden. (1 Timoteus 1:11; 1 Moseboken 2:7–9) Det är därför inte förvånande att finna att det som Gud har lovat sitt folk för framtiden är sådant som kommer att skänka dem bestående glädje.

2. Nämn något som du ser fram emot.

² I föregående artikel undersökte vi tre av de fyra ställen där Bibeln förutsäger ”nya himlar och en ny jord”. (Jesaja 65:17) En av dessa tillförlitliga förutsägelser finner vi i Uppenbarelseboken 21:1. De efterföljande verserna talar om den tid då den allsmäktige Guden drastiskt skall förändra förhållandena på jorden till det bättre. Han skall torka bort tårar av sorg. Ingen kommer längre att dö av ålder, sjukdom eller olyckor. Sorg, skrik och smärta kommer att vara borta. Vilken underbar framtidsutsikt! Men kan vi vara säkra på att den skall bli verklighet, och hur bör vi påverkas av den?

Varför vi kan lita på detta

3. Varför kan vi lita på Bibelns löften om framtiden?

³ Lägg märke till vad som sägs härnäst, i Uppenbarelseboken 21:5. Det sägs där att Gud sitter på sin himmelska tron och säger: ”Se! Jag gör allting nytt.” Det löftet från Gud är långt bättre än någon nationell självständighetsförklaring, några medborgerliga rättigheter eller någon mänsklig önskan för framtiden. Det är ett absolut tillförlitligt uttalande av den Gud som Bibeln säger ”inte kan ljuga”. (Titus 1:2) Du kanske tycker att detta är allt vi behöver veta om framtiden i förtröstan på Gud. Men vi behöver inte sluta här. Vi kan få reda på mer om framtiden.

4, 5. Vilka bibliska profetior som vi redan begrundat kan stärka vår tillit till det som ligger framför oss?

⁴ Tänk på vad föregående artikel visade när det gäller Bibelns löften om nya himlar och en ny jord. Jesajas förutsägelse om en sådan ny ordning fick en uppfyllelse, när judarna återvände till sitt hemland och där återupprättade sann tillbedjan. (Esra 1:1–3; 2:1, 2; 3:12, 13) Men detta var inte allt som Jesajas profetia pekade fram emot, utan den skulle få en mycket storslagnare uppfyllelse i en avlägsen framtid. Hur kan vi säga det? På grund av det som sägs i 2 Petrus 3:13 och Uppenbarelseboken 21:1–5. Där pekas det fram emot nya himlar och en ny jord som kristna över hela jorden skall få glädje av.

⁵ Som vi tidigare har konstaterat använder Bibeln uttrycket ”nya himlar och en ny jord” fyra gånger. Vi har begrundat tre av dessa och kommit fram till uppmuntrande slutsatser. Bibeln förutsäger tydligt att Gud skall avlägsna ondskan och andra orsaker till lidande och att han sedan skall ge människor ytterligare välsignelser i sin utlovade nya ordning.

6. Vad förutsäger den fjärde profetian som behandlar ”nya himlar och en ny jord”?

⁶ Låt oss nu se på Jesaja 66:22–24, där uttrycket ”nya himlar och en ny jord” också förekommer: ”’Alldeles som de nya himlar och den nya jord som jag gör består inför mig’, är Jehovas uttalande, ’så kommer er avkomma och ert namn att bestå.’ ’Och det kommer sannerligen att ske att från nymåne till nymåne och från sabbat till sabbat skall allt kött komma in för att böja sig ner inför mig’, har Jehova sagt. ’Och de kommer helt visst att gå ut och se på liken av de män som begick överträdelse mot mig; ty maskarna på dem, de kommer inte att dö, och deras eld, den kommer inte att utsläckas, och de skall bli något frånstötande för allt kött.’”

7. Varför bör vi dra slutsatsen att Jesaja 66:22–24 kommer att uppfyllas i framtiden?

⁷ Denna profetia om en ny himmel och en ny jord uppfylldes i viss utsträckning bland judarna, när de var tillbaka i sitt land. Men den skulle få en långt större och fullständigare uppfyllelse i framtiden. Detta förstår vi av att både Petrus andra brev och Uppenbarelseboken förutsäger en framtida ny himmel och ny jord. Låt oss se på några av de förhållanden som vi kan se fram emot att få uppleva i den nya ordningen.

8, 9. a) I vilken bemärkelse kommer Guds folk att ”bestå”? b) Vad är innebörden i profetian om att Jehovas tjänare skall tillbe ”från nymåne till nymåne och från sabbat till sabbat”?

⁸ Uppenbarelseboken 21:4 visar att döden inte skall vara mer. Och det som sägs i Jesaja, kapitel 66, stämmer med detta. Av vers 22 förstår vi att det är Jehovas beslut att de nya himlarna och den nya jorden inte skall vara tillfälliga eller bestå endast under en begränsad tid. Hans folk skall också leva vidare; de skall ”bestå” inför honom. Det Gud redan har gjort för sitt utvalda folk ger oss orsak att känna tillförsikt. De har som sanna kristna fått utstå hätsk förföljelse, ja, det har gjorts fanatiska försök att utplåna dem. (Johannes 16:2; Apostlagärningarna 8:1) Men inte ens sådana mäktiga fiender till Guds folk som den romerske kejsaren Nero eller Adolf Hitler har kunnat utplåna dessa Guds lojala tjänare som bär hans namn. Jehova har bevarat församlingen av sitt folk, och vi kan vara övertygade om att han kan få den att bestå.

⁹ På liknande sätt kommer de som är trogna mot Gud som en del av den nya jorden, samhället av sanna tillbedjare i den nya världen, att bestå, eftersom de kommer att ägna ren tillbedjan åt Skaparen av allt. Den tillbedjan skall ske på ett ordnat sätt. I Guds lag som israeliterna fick genom Mose krävdes det vissa handlingar av tillbedjan varje månad, markerad av nymånen, och varje vecka, markerad av sabbaten. (3 Moseboken 24:5–9; 4 Moseboken 10:10; 28:9, 10; 2 Krönikeboken 2:4) Jesaja 66:23 pekar således på en regelbundet återkommande tillbedjan av Gud vecka efter vecka och månad efter månad. Då kommer det inte att finnas någon ateism eller något religiöst hyckleri. ”Allt kött [skall] komma in för att böja sig ner inför” Jehova.

10. Varför kan vi vara övertygade om att den nya världen inte för beständigt skall störas av onda människor?

¹⁰ Jesaja 66:24 försäkrar oss om att frid och rättfärdighet aldrig kommer att hotas på den nya jorden. Onda människor kommer inte att fördärva den. Kom ihåg hur det i 2 Petrus 3:7 sägs att ”de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag” ligger framför oss. Det är de ogudaktiga människorna som skall få sitt slut. Till skillnad från hur det är i mänskliga krig, där de civila offren ofta är fler än de militära, kommer inga oskyldiga att drabbas. Den store Domaren garanterar att hans dag kommer att bli en dag av förintelse för de ogudaktiga.

11. Hur visar Jesaja att det kommer att gå för dem som vänder sig emot Gud och hans tillbedjan?

¹¹ De rättfärdiga som får överleva kommer att få uppleva att Guds profetiska ord är sant. Vers 24 förutsäger att man som bevis på Jehovas dom skulle betrakta ”liken av de män som begick överträdelse mot” honom. Jesajas beskrivning kanske verkar chockerande, men den stämmer med historiska fakta. Utanför det forntida Jerusalems murar fanns det platser där man slängde avfall och skräp och ibland också liken av avrättade brottslingar, som inte ansågs värda en anständig begravning.a Där skulle maskar och eld snart förinta både sopor och lik. Jesajas bildspråk vill tydligen belysa hur slutgiltig Jehovas dom mot överträdare är.

Vad han har lovat

12. Vad mer visar Jesaja om livet i den nya världen?

¹² I Uppenbarelseboken 21:4 har vi fått reda på vissa saker som inte skall finnas i den kommande nya ordningen. Men vad är det då som skall finnas? Hur kommer livet att bli? Kan vi få några säkra ledtrådar? Ja, det kan vi. Jesaja, kapitel 65, beskriver profetiskt de förhållanden som vi kommer att få uppleva, om vi blir godkända av Jehova och får leva när han i slutlig bemärkelse skapar nya himlar och en ny jord. De som får glädjen att vara en bestående del av den nya jorden kommer inte att bli gamla och gå en oundviklig död till mötes. Jesaja 65:20 försäkrar oss: ”Från den platsen kommer det inte mer att visa sig vara ett dibarn som blir bara några dagar gammalt, inte heller en gammal man som inte fyller sina dagars mått; ty även om någon dör hundra år gammal, kommer han att dö som blott och bart en pojke; och vad syndaren beträffar, även om han är hundra år gammal, kommer ont att nerkallas över honom.”

13. Hur försäkrar Jesaja 65:20 oss om att Guds folk kommer att få uppleva trygghet?

¹³ Denna profetia fick sin första uppfyllelse på Jesajas folk på så sätt att spädbarnen i landet var trygga, och det skulle inte komma några fiender, så som babylonierna en gång hade gjort, och föra bort dibarn eller döda män som var i sina bästa år. (2 Krönikeboken 36:17, 20) I den kommande nya världen kommer människor att vara trygga och kunna glädja sig åt livet. Och de som väljer att göra uppror mot Gud kommer inte att få fortsätta att leva, utan Gud kommer att ta bort dem. Hur är det då om en upprorisk syndare är hundra år? Han kommer då att dö ”som blott och bart en pojke” — jämfört med ett ändlöst liv. — 1 Timoteus 1:19, 20; 2 Timoteus 2:16–19.

14, 15. Vilka tillfredsställande aktiviteter kan vi med utgångspunkt i Jesaja 65:21, 22 se fram emot?

¹⁴ Men i stället för att uppehålla sig vid hur en uppsåtlig syndare skulle komma att avlägsnas beskriver Jesaja nu de levnadsförhållanden som skall råda i den nya världen. Försök att se dig själv i den bild som Jesaja målar upp. Det första vi kanske vill veta är sådant som berör oss personligen. Jesaja behandlar detta i verserna 21 och 22: ”De kommer sannerligen att bygga hus och bo i dem; och de kommer sannerligen att plantera vingårdar och äta deras frukt. De kommer inte att bygga och en annan bo; de kommer inte att plantera och en annan äta. Ty som ett träds dagar kommer mitt folks dagar att vara; och av sina egna händers verk kommer mina utvalda att göra fullt bruk.”

¹⁵ Om vi saknar erfarenhet av byggnadsarbete och trädgårdsarbete, ger Jesajas profetia en vink om att detta är något vi kan behöva lära. Men visst skulle vi gärna vilja lära oss detta, om vi får hjälp av duktiga lärare och kanske av vänliga grannar! Jesaja säger inte om våra hus skall ha stora oglasade fönster med jalusier som släpper igenom en behaglig tropisk bris eller stora glasade fönster genom vilka vi kan iaktta årstidernas växlingar. Skall vi ha ett hus med sluttande tak, så att regn och snö kan rinna av? Eller skall vi på grund av klimatet ha ett platt tak som man ser i Mellanöstern, ett tak där vi kan samla vår familj för goda måltider och uppbyggande samvaro? — 5 Moseboken 22:8; Nehemja 8:16.

16. Varför kan vi förvänta att livet i den nya världen hela tiden kommer att vara tillfredsställande?

¹⁶ Det som är av betydelse är inte sådana detaljer, utan att vi kommer att få vår egen bostad. Den kommer att vara vår egen, och inte som nu, då vi kanske får slita hårt med att bygga något som någon annan sedan skall bo i. I Jesaja 65:21 läser vi också att man kommer att plantera och äta frukten. Det är uppenbart att detta är en sammanfattning av tillståndet i stort. Våra ansträngningar kommer inte att vara förgäves, utan vi kommer att få njuta frukten av vår möda. Och detta kommer vi att kunna göra under ett långt liv, ett liv som är ”som ett träds dagar”. Detta stämmer helt visst med beskrivningen att ”allting” skall bli ”nytt”! — Psalm 92:12–14.

17. Vilket löfte kommer föräldrar att finna särskilt uppmuntrande?

¹⁷ Om du är förälder kommer följande ord att röra ditt hjärta: ”De kommer inte att möda sig förgäves, inte heller kommer de att föda barn till plötslig förskräckelse; ty de är den avkomma som består av Jehovas välsignade, och deras ättlingar med dem. Och det kommer helt visst att ske att innan de ropar, kommer jag själv att svara; medan de ännu talar, kommer jag själv att höra.” (Jesaja 65:23, 24) Har du upplevt att ”föda barn till plötslig förskräckelse”? Vi behöver inte räkna upp alla de problem som barn kan råka ut för och som skapar plötslig förskräckelse för föräldrar och andra. Och vi har alla, med tanke på detta, sett föräldrar som är så upptagna med sin egen karriär och sina egna aktiviteter eller nöjen att de inte har mycket tid över för sina barn. Jehova däremot försäkrar oss om att han kommer att höra oss och svara oss genom att tillgodose våra behov, ja till och med förutse dem.

18. Varför kan vi förvänta att få glädja oss åt djuren i den nya världen?

¹⁸ Föreställ dig nu, medan du tänker på allt underbart i den nya världen, följande scen som Guds profetiska ord beskriver: ”’Vargen och lammet, de kommer att beta i endräkt, och lejonet kommer att äta halm alldeles som tjuren; och vad ormen angår, kommer hans föda att vara stoft. De kommer inte att göra skada eller vålla fördärv någonstans på hela mitt heliga berg’, har Jehova sagt.” (Jesaja 65:25) Konstnärer har försökt måla den här scenen, men det här är inte någon fantasibild, utan något som skall bli verklighet. Det skall komma att råda frid bland människor och också frid med djuren. Många biologer och djurvänner använder nu sina bästa år till att studera några få djurarter eller kanske bara en enda underart eller ras. Tänk då på vad vi kommer att kunna lära oss, när djuren inte behärskas av fruktan för människan. Vi kommer då att kunna komma nära inpå även fåglar och mycket små djur som har sitt hemvist i skogen eller djungeln, ja, att studera dem, lära av dem och glädja oss åt dem. (Job 12:7–9) Och detta kommer vi att kunna göra utan fruktan för vare sig människor eller djur, för Jehova säger: ”De kommer inte att göra skada eller vålla fördärv någonstans på hela mitt heliga berg.” Tänk vilken skillnad mot det vi nu ser och upplever!

19, 20. Varför skiljer sig Guds folk rätt mycket från flertalet människor i världen?

¹⁹ Trots människors alla spekulationer inför det nya millenniet, kan de inte, som tidigare nämnts, korrekt förutsäga framtiden. Detta gör att många känner sig besvikna, förvirrade eller förtvivlade. Så här skrev Peter Emberley, som är rektor vid ett universitet i Canada: ”Många [vuxna] ställs till slut inför grundläggande livsfrågor. Vem är jag? Vad strävar jag egentligen efter? Vad lämnar jag efter mig till nästa generation? När de kommit upp i medelåldern, kämpar de för att få ordning och mening i sitt liv.”

²⁰ Vi kan förstå varför det är så för många. De kanske försöker få glädje av livet genom hobbyer eller spännande former av rekreation. Men eftersom de inte vet vad framtiden skall föra med sig, kan deras liv sakna ordning eller verklig mening. Jämför nu detta med din egen syn på livet mot bakgrund av det vi nu har begrundat. Du vet att i Jehovas utlovade nya himlar och nya jord kommer vi att kunna se oss omkring och från hjärtat säga: ”Gud har verkligen gjort allting nytt!” Något som vi kommer att tycka mycket om!

21. Vilken gemensam nämnare finner vi i Jesaja 65:25 och Jesaja 11:9?

²¹ Det är inte förmätet att föreställa sig att få leva i Guds nya värld. Han inbjuder oss, ja uppmanar oss, att nu tillbe honom i sanning och att kvalificera oss för ett liv där man inte kommer att ”göra skada eller vålla fördärv någonstans på hela ... [Jehovas] heliga berg”. (Jesaja 65:25) Men visste du att Jesaja redan tidigare hade sagt något liknande och då nämnt en faktor som är avgörande för om vi verkligen skall kunna få glädja oss åt livet i den nya världen? Jesaja 11:9 lyder: ”De kommer inte att göra skada eller vålla fördärv någonstans på hela mitt heliga berg; ty jorden kommer sannerligen att vara full av Jehovas kunskap, liksom vattenmassorna täcker havets botten.”

22. Vad bör vi nu, efter att ha begrundat dessa fyra profetior, vara än mer beslutna att göra?

²² ”Jehovas kunskap”. När Gud gör allting nytt, kommer jordens invånare att få exakt kunskap om honom och hans vilja. Detta inbegriper mycket mer än att lära sig av djurskapelsen. Det inbegriper hans inspirerade ord. Tänk exempelvis på hur mycket vi har lärt oss av att bara undersöka de fyra profetior som nämner ”nya himlar och en ny jord”. (Jesaja 65:17; 66:22; 2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 21:1) Vi har goda skäl att läsa Bibeln varje dag. Är det ett inslag i din dagliga rutin? Och om det inte är det, vilka justeringar kan du då göra för att varje dag kunna läsa något av det som Gud har att säga? Du kommer att upptäcka att du, förutom att kunna se fram emot att få glädja dig åt den nya världen, i likhet med psalmisten kommer att få ökad glädje redan nu. — Psalm 1:1, 2.