När Jesus får veta att fariséerna och anhängarna till Herodes parti vill döda honom, drar han sig tillbaka till Galileiska sjön med sina lärjungar. Men människor fortsätter komma till honom från alla håll och kanter. En del kommer från kuststäderna Tyros och Sidon, och andra kommer från Jerusalem. Ytterligare andra kommer från Jordanflodens östra sida, Galileen och Idumeen. Jesus botar många, och det gör att fler med svåra sjukdomar försöker tränga sig fram till honom. De väntar inte på att han ska röra vid dem, utan de försöker ivrigt att själva få röra vid honom. (Markus 3:9, 10)

Det samlas så mycket folk att Jesus ber sina lärjungar skaffa fram en liten båt åt honom. På så sätt kan han sitta en bit ut från stranden så att folk inte tränger sig på honom. Därifrån kan han undervisa dem, och han kan också förflytta sig till andra ställen längs stranden för att hjälpa fler.

Lärjungen Matteus nämner att Jesus uppfyller ”det som hade sagts genom profeten Jesaja”. (Matteus 12:17) Vilken profetia syftar han på?

”Se! Min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, som jag har godkänt! Jag ska låta min ande komma över honom, och han ska visa nationerna vad rättvisa innebär. Han ska inte gräla eller skrika, och inte heller ska hans röst höras på de stora gatorna. Ett knäckt strå ska han inte bryta av, och en rykande veke ska han inte släcka, till dess han har skipat rättvisa. Hans namn kommer att ge nationerna hopp.” (Matteus 12:18–21; Jesaja 42:1–4)

Den tjänare Gud älskar och har godkänt är naturligtvis Jesus. Han visar vad verklig rättvisa är, något som har gått förlorat bland de religiösa traditionerna. Fariséerna tillämpar Guds lag på sitt eget sätt och vill inte ens hjälpa de sjuka på sabbaten. Men Jesus befriar folket från de här orättvisa och betungande traditionerna. I kraft av Guds ande visar han vad Guds rättvisa egentligen innebär. Och för detta vill de religiösa ledarna döda honom!

Vad betyder det att han inte ska ”gräla eller skrika” eller låta sin ”röst höras på de stora gatorna”? När Jesus botar människor tillåter han inte dem, och inte heller demonerna, att ”berätta vem han var”. (Markus 3:12) Han vill inte att folk ska höra talas om honom genom förvrängda rykten eller genom att det blir ett stort ståhej på gator och torg.

Dessutom sprider Jesus sitt tröstande budskap till dem som bildligt talat är som knäckta strån, de nertyngda och förtryckta. De är som rykande vekar vars sista livsgnista nästan har slocknat. Jesus krossar inte det knäckta strået och släcker inte den flämtande, rykande veken. Med ömhet och kärlek lyfter han i stället upp de ödmjuka. Jesus är verkligen den som nationerna kan hoppas på!

Det har gått ett och ett halvt år sedan Johannes döparen introducerade Jesus som Guds lamm. Bland dem som hörde Johannes fanns till exempel Andreas, Simon Petrus, Johannes, kanske Jakob (Johannes bror), Filippus och Natanael (som också kallas Bartolomeus). När Jesus inledde sitt offentliga predikande började några uppriktiga män följa honom som hans lärjungar. Med tiden blev många fler efterföljare till Jesus. (Johannes 1:45–47)

Nu är Jesus redo att välja ut sina apostlar. De kommer att ha ett nära samarbete med honom och få speciell träning och utbildning. Men innan Jesus väljer ut dem går han till ett berg, kanske i närheten av Galileiska sjön, inte långt från Kapernaum. Där ber han en hel natt till Gud. Troligen ber han om vishet och Guds välsignelse. Nästa dag kallar han till sig sina lärjungar och väljer ut 12 av dem till att bli hans apostlar.

Förutom de sex som nämndes i inledningen väljer Jesus även ut Matteus som han träffade vid skattekontoret. De andra fem är Judas (som också kallas Taddeus och ”son till Jakob”), Simon (som kallas Kananaios), Tomas, Jakob (Alfeus son) och Judas Iskariot. (Matteus 10:2–4, fotnoten; Lukas 6:16)

De 12 har följt Jesus ett tag, och han känner dem väl. Några av dem är hans släktingar. Jakob och Johannes är syskon och troligen Jesus kusiner. Kanske är också Alfeus son Jakob kusin till Jesus. En del menar nämligen att Alfeus var bror till Josef, Jesus adoptivfar.

Jesus har förstås inga problem med att komma ihåg sina apostlars namn. Men hur är det med dig? Ett knep är att tänka på att det fanns två Simon, två Jakob och två Judas. Simon (Petrus) var bror till Andreas, och Jakob (Sebedeus son) var bror till Johannes. Det här är ett bra sätt att minnas åtta av dem. De andra fyra var en skatteindrivare (Matteus), en som senare tvivlade (Tomas), en som var under ett fikonträd när han blev kallad (Natanael) och Natanaels vän (Filippus).

Elva av apostlarna är från Galileen, där Jesus växte upp. Natanael är från Kana. Filippus, Petrus och Andreas är ursprungligen från Betsaida. Men vid något tillfälle flyttar Petrus och Andreas till Kapernaum, där Matteus troligen bodde. Jakob och Johannes bor också i eller omkring Kapernaum, och i närheten hade de sin fiskeriverksamhet. Judas Iskariot, som senare förråder Jesus, verkar vara den ende aposteln från Judeen.