Bibelns syn
Är hasardspel något för kristna?
HASARDSPEL ÄR EN DYR VANA. OFTA ÄTS HÄLFTEN AV ENS INKOMST UPP, OCH RESULTATET KAN BLI ENORMA SKULDER. DENNA VANA KAN SPOLIERA ÄKTENSKAP OCH KARRIÄRER OCH KAN ÄVEN GÖRA ATT SOMLIGA KOMMER IN PÅ BROTTETS BANA. OFFREN BLIR BEROENDE OCH KAN UPPLEVA ABSTINENSSYMPTOM PRECIS SOM I SAMBAND MED ANDRA BEROENDEN.
HASARDSPEL är så universellt att en del länder betraktar det som ett ”nationellt tidsfördriv”. Men vad är egentligen hasardspel? Hasardspel är ”att slå vad om utgången av en framtida händelse”, heter det i The World Book Encyclopedia. ”Spelare satsar vanligen pengar eller något annat av värde som en insats på den utgång de förutspår. När utgången är fastställd, kasserar vinnaren in förlorarnas insatser.”
Hasardspel är inget nytt fenomen. Det forntida mayafolket i Centralamerika spelade en gång i tiden ett populärt bollspel som kallades poktatok och som bland aztekerna var känt som tlachtli. I detta spel ”satsade somliga, som förlorat hela sin rikedom, sitt eget liv”, skriver tidskriften Américas. Dessa forntida människor greps av speldjävulen och riskerade ibland ”ett liv i slaveri för en nyckfull studsande gummiboll”.
Varför har många gripits av speldjävulen? Enligt Duane Burke, ordförande i Public Gaming Research Institute i USA, är det ”fler och fler människor som betraktar hasardspel som en godtagbar form av fritidssysselsättning”. Till och med en del religiösa organisationer godtar hasardspel som ett sätt att samla in pengar.
Skulle hasardspel kunna vara en oskyldig avkoppling för kristna, även om det är populärt och har en lång historia? Eller finns det något annat att säga om det?
Varför spelar folk?
Kort sagt för att vinna. För en spelare tycks hasardspel vara ett snabbt och spännande sätt att tjäna pengar utan den ansträngning och disciplin som hör samman med ett vanligt förvärvsarbete. Mycket tid går åt till att fantisera om den ”stora vinsten” och vad den summan kan ge i fråga om berömmelse och ägodelar.
Men de odds spelaren har emot sig är enorma. Statistikern Ralf Lisch säger att i Tyskland är ”sannolikheten fyra gånger större att du under årets lopp träffas av blixten än att du vinner på [det tyska] tipset”. Om detta inte låter övertygande, tillägger han följande jämförelse: ”Om du är man, är dina möjligheter att leva upp till 100 års ålder 7.000 gånger större än [att vinna på tipset].” Ironiskt nog kanske spelaren är medveten om detta. Vad är det då som får honom att fortsätta att spela?
Doktor Robert Custer säger i sin bok When Luck Runs Out att för somliga spelare ”är penningvinsten bara en av aspekterna på att vinna. ... Det viktiga för dem är den avund, respekt och beundran och det smicker som penningvinsten kan framkalla.” Han tillägger att för dem är ”spänningen också att kunna stoltsera med en sedelbunt eller att bara kunna säga: ’Jag vann fem tusenlappar’, och att sola sig i glansen”.
Å andra sidan är vinnandet — och den spänning som följer med detta — ändå inte tillräckligt för många spelare. Behovet att spela kan växa sig så starkt att de blir spelnarkomaner. I en undersökning som leddes av dr Custer med medlemmar i Gamblers Anonymous (en organisation som hjälper spelare att övervinna sitt beroende) sade 75 procent av dem som utfrågades att de brukade skryta med att de vann även då de förlorade! Ja, hasardspel kan bli ett lika allvarligt och destruktivt beroende som alkoholism eller någon annan form av drogmissbruk. Hur många spelare har glidit över den hårfina gränsen från att nöjesspela till att tvångsspela? Hur många har gjort det utan att ens vara medvetna om det?
Guds syn
Bibeln tar inte upp ämnet hasardspel i detalj. Likväl förser den oss med principer som hjälper oss att avgöra hur Gud betraktar hasardspel.
Erfarenheten har visat att hasardspel är en yttring av girighet. Bibeln fördömer starkt girighet och säger varnande att ingen ”girig ... har något arv i Kristi och Guds kungarike”. (Efesierna 5:5) Girigheten märks till och med när spelaren förlorar. En auktoritet säger att spelaren ”försöker vinna tillbaka det han har förlorat och ser fram emot den ’stora vinsten’. Om han får en stor vinst, satsar han mer och förlorar till slut sin ’stora vinst’.” Ja, girighet är helt visst inbegripet i att spela.
Somliga använder hasardspel som ett sätt att ge näring åt sin stolthet. En undersökning som gjordes bland spelnarkomaner visade att 94 procent betraktade hasardspel som en ”egobefrämjande aktivitet”, och 92 procent sade att de kände sig ”betydelsefulla” när de spelade. Men Gud säger: ”Självupphöjelse och stolthet ... har jag hatat.” Kristna uppmanas således att uppodla blygsamhet och ödmjukhet. — Ordspråken 8:13; 22:4; Mika 6:8.
Hasardspel kan också inbjuda till lättja, eftersom det tycks vara ett lätt sätt att tjäna pengar utan den ansträngning som är förbunden med att arbeta. Men Guds ord manar klart och tydligt de kristna att arbeta hårt och flitigt. — Efesierna 4:28.
Och det hasardspelare kallar tur är så viktigt för vissa av dem att de blir helt besatta av det och gör det till sin gud. Det påminner om Bibelns skildring av människor som ”ställer i ordning ett bord åt guden Lyckan”. På grund av deras avgudiska handlingssätt blev de bestämda ”åt svärdet”. — Jesaja 65:11, 12.
Hur är det då om man blir erbjuden en gratislott eller får en summa pengar att spela för? Att tacka ja till ett sådant erbjudande skulle i båda fallen ändå vara att understödja en hasardspelsverksamhet — en verksamhet som inte är i harmoni med gudaktiga principer.
Nej, hasardspel är inget för kristna. Som en tidskriftsredaktör uttryckte det är hasardspel ”inte bara fel, utan också ett osäkert kort”.
[Bildkälla på sidan 14]
Valentin/Les Tricheurs, Giraudon/Art Resource