Folk köper lotter därför att de hoppas vinna en stor summa pengar. Detta är verkligen i strid med Guds råd när det gäller girighet och kan dessutom vara en så allvarlig försyndelse att man hindras från att ”ärva Guds rike”. Om en kristen framhärdar i att visa girighet genom att ägna sig åt hasardspel, kan han följaktligen uteslutas ur församlingen. (1 Korintierna 5:11; 6:10) I bibeln heter det: ”En arvedel erhålls först genom girighet, men dess egen framtid kommer inte att välsignas.” (Ordspråksboken 20:21, NW) Om en kristen skulle få lust att ”ta chansen” och spela på lotteri, bör han tänka allvarligt på den girighet lotterier grundar sig på. I Efesierna 5:3 heter det att ”girighet må inte ens nämnas bland er”, de kristna, än mindre utövas av dem.

De flesta som spelar på lotteri hör till de fattigare i samhället. Så även om en lott kostar en obetydlig summa, måste pengarna till den tas från de pengar som borde ha gått till sådant som familjen verkligen behöver — mer mat, passande kläder och bättre medicinsk vård. Den som påstår sig vara kristen men försummar sådana behov hos sin familj ”är värre än en som är utan tro”. — 1 Timoteus 5:8.

Även om en lott inte kostar så mycket att någon enskilds eller någon familjs ekonomi skadas i betydande grad, är det inte detsamma som att andra inte skadas. Hur kan man säga det? Därför att nästan alla som köper lotter har en önskan att vinna. Varifrån kommer vinstpengarna? Om en lott kostar tio kronor och vinsten är på en miljon kronor, innebär det att vinnaren tar lottpengarna för hundra tusen andra människor. Harmonierar det med Guds råd om att man inte skall ha begär till andras värdefulla ting? (5 Moseboken 5:21)

Det går inte heller att förneka att spel på lotteri är förbundet med drömmen att vinna pengar utan att behöva arbeta för dem. Ja, lotteri uppmuntrar till lättja eller lockar till det. Men bibeln uppmanar Guds folk att vara sparsamma, arbetsamma och hårt arbetande. Bibeln främjar inte den tanken att man ”skall få saker för ingenting”, utan säger i stället: ”Om någon inte vill arbeta, så må han inte heller äta.” — 2 Tessalonikerna 3:10; Ordspråksboken 13:4; 20:4; 21:25; 1 Tessalonikerna 4:9—12.