Blick på världen
Luftskeppen kommer tillbaka
Väldiga luftskepp tycks vara på väg att komma tillbaka. Deras förmåga att hålla sig kvar i luften i flera dagar åt gången och sväva över ett bestämt ställe, såväl som deras bränslesnålhet, är en faktor i det förnyade intresset. Man förutser att de kan användas med fördel vid efterforskningar och undsättningsexpeditioner, till att upptäcka och komma narkotikasmugglare på spåren och för militär övervakning. De skulle också kunna leverera matvaror och andra undsättningsförråd till avlägset belägna platser som blir avskurna på grund av naturkatastrofer. Fastän de inte behöver start- och landningsbanor, måste man kunna förtöja dem för att kunna lasta ur dem och förse dem med barlast. Detta kan lösas genom tillfälliga förtöjningsmaster, som skeppen själva kan bära med sig och som kan sänkas ned utefter sidan. Ett antal firmor arbetar på utformningen och kommer att utnyttja modern teknik.
Det största teleskopet
Mauna Kea på Hawaii kommer att bli platsen för världens största teleskop. Det 4.000 meter höga berget utvaldes på grund av dess utmärkta astronomiska siktförhållanden. Grunden till projektet på 87 miljoner dollar lades i september 1985. Spegeln med en diameter på 10 meter kommer att överträffa det nuvarande största teleskopet, som finns i Sovjetunionen, med 4 meter. Eftersom en spegel av den storleken i ett enda stycke anses vara opraktisk, kommer den att tillverkas av mindre segment, så att varje del har sitt eget stöd och sin egen kontroll vad läget beträffar.
Att leka med de ofödda
Lek med ditt barn genom bukväggen redan under havandeskapets första stadier, tillråder den nederländske medicinaren Frans Veldman. I den tyska läkartidskriften selecta återges Veldmans påstående att om man talar till det ofödda barnet eller sjunger för det, kommer det att reagera. Veldman hävdar till exempel att när modern genom öm omfamning och med lätta rörelser inbjuder barnet att ge gensvar, kommer barnet att instinktivt röra sig mot hennes händer, rentav smyga sig intill dem. I artikeln uppmanades även fadern att varsamt ta del i denna lek och därigenom stärka sitt förhållande till barnet.
Forntida luft
Hur var luften beskaffad för några tusen år sedan? Det är vad vetenskapsmännen hoppas få reda på, när de tränger in i en underjordisk kammare på sydvästra sidan av den stora pyramiden i Gize. Man tror att den 29 meter långa kammaren, som täcks av 1,2 till 1,8 meter tjocka kalkstensblock, innehåller en andra forntida begravningsbåt för Farao Cheops’”själ”. Den första, på bara 3,7 meters avstånd från det senaste stället, upptäcktes år 1954. Träfarkosten, som är 40 meter lång och mycket väl bevarad, förevisas på ett museum, som byggts åt den. De båda schakten, som är omkring 9 meter djupa och täckta med 3 meter bråte, har undgått tidens härjningar och gravplundrare. Man förväntar att den andra skall vara likadan som den första, hermetiskt tillsluten med gipscement, varigenom den forntida luften blivit innestängd. Man kommer att göra bruk av rymdåldersteknik för att tränga in i kammaren utan att föra in luft utifrån. Detta kommer att göra det möjligt för forskarna att mäta särskilt den inre luftens koldioxid och kolmonoxid, jämföra dem med de nuvarande nivåerna och kanske kasta ljus över frågan om jorden verkligen håller på att värmas upp, som en del forskare tror.
Det minsta däggdjuret
”Den enda medlemmen av en nyligen erkänd 18:e fladdermusfamilj” är världens minsta däggdjur, heter det i Asiaweek. ”Dvärgnäbbmusen måste avstå från den äran år 1974, när zoologer, som utforskade kalkstensgrottor i Thailand, upptäckte HUMLEFLADDERMUSEN.” Den väger omkring 2 gram och är omkring hälften så stor som en mans tumme. Hur många skulle det behövas för att motsvara världens största däggdjur, blåvalen, frågar tidskriften? ”Svar: 85 miljoner, om det går 530 eller så på kilot.”
Nigerias folkmängdsproblem
Nigerias folkmängd, som just nu ligger strax under ett hundra miljoner människor, skulle kunna öka till 148 miljoner på bara 15 år med den nuvarande tillväxttakten. Födelsetalet är så högt att tidningen The Guardian i Nigeria tecknar den typiska nigerianska kvinnan som ”havande ... med ett barn fastbundet på ryggen och två eller fler andra barn som klänger sig fast vid henne”. Detta har fått till följd överbefolkade städer med flertalet av familjerna inhysta i enrumslägenheter. Hushållen i Lagos uppgår till i genomsnitt 3,8 personer per rum och i många fall fem eller fler. Förutom det uppenbara ekonomiska trycket ser analytikerna ett direkt samband mellan de överbefolkade städerna och den ökande brottsligheten och andra sociala problem.
Kondorens överlevnad hotad
Kondoren, en av de största inhemska fåglarna i Nordamerika, uppvisar ett vingspann på upp till 3 meter och kan väga så mycket som 10 kilo. Men för närvarande är det bara sju som svävar över sitt hemvist i Kalifornien. Enligt tidskriften Science sjönk deras antal från omkring 40 fåglar år 1967 till 15 år 1984. Sex andra dog mellan november 1984 och april 1985. Fastän 20 av fåglarna befinner sig i fångenskap, är deras överlevnad som art i fråga. Kondorerna blir fortplantningsdugliga vid sex eller sju års ålder och lägger vanligtvis ett ägg vartannat år. Denna låga takt och människans inträngande på kondorens hemvist, jämte matförgiftning genom bly och andra gifter, utgör ett stort hot mot deras överlevnad.
Kolerautbrott
Den gamla sjukdomen kolera har åter visat sig i Afrika. Nyhetsrapporter visar att tusentals människor i en del länder dog i den sjukdomen under 1985. Men ändå har en del länder vägrat att formellt erkänna utbrottet, förmodligen av fruktan för att förlora kunder, som kan tänka att kolera skulle kunna överföras genom exportartiklar. I olikhet med forntida epidemier kan kolerans dödssiffra nu begränsas i hög grad genom omgående medicinsk behandling med antibiotika och intravenös ersättning av kroppsvätskorna. Att man ignorerar sjukdomens utbrott hindrar sådan behandling och kommer, enligt vad man fruktar, att resultera i att tusentals människor dör, vilka annars hade kunnat räddas.
Andra risker med AIDS
Fruktan för AIDS har fått många att ge förslag till åtgärder och ställa krav på myndigheterna. Man vill att staten skall ge mera pengar till forskningen om AIDS och att hela befolkningen skall testas. Riksdagsmän har föreslagit isolering av alla smittade och att det förs register över dem, bland annat för att skydda sjukvårdspersonalen. Somliga vill att narkomaner fritt skall få skaffa sprutor för att minska smittspridningen den vägen.
En forskare, virologen Jonas Blomberg i Lund, framförde i Sydsvenska Dagbladet för 19 december 1985 några tankar om mera långtgående åtgärder än de som nu är vanliga. Bland annat nämnde han något om tatuering, och just detta slogs upp stort i pressen och jämfördes med tatueringen av koncentrationslägerfångar i Tyskland. I Göteborgs-Posten för 17 januari 1986 gör han några tillrättalägganden och påpekar att det var ett exempel av hypotetisk karaktär och att han själv framförde invändningar mot tanken och efterlyste bättre idéer. Rubriksättaren hade lagt till orden ”tatuera ett märke på alla smittade”, vilket ledde tankarna fel. Blomberg fick tillfälle att förtydliga sig inför journalister och tala om att han efterlyste bättre idéer. En typisk rubrik dagen efter var: ”Märk alla aids-smittade”. Blomberg förklarar: ”Med en sådan vinkling är det inte konstigt att alla kollegor och myndighetspersoner ställde sig helt avvisande. ... Jag anklagades för en teknifierad och inhuman människosyn och jämfördes med nazister som brände in märken på homosexuella. ... Hade inte en eftertänksam läsning av originalartikeln eller ett enkelt telefonsamtal varit på sin plats innan stora förkastelsemaskineriet sattes i gång?” Detta synes vara ännu ett exempel på hur man i många fall bör ta tidningarnas rubriker med en nypa salt.
Osäkerheten i ämnet blir ytterligare belyst av att professor Lars Hellgren vid hudkliniken i Umeå föreslår att all tatuering skall förbjudas på grund av riskerna för att AIDS sprids på det sättet. Det finns inget exempel på att det har skett, men det är känt att t. ex. syfilis, lepra och tuberkulos sprids genom tatueringar. I Göteborgs-Posten för 30 januari ges följande kommentar: ”De aktuella exemplen stärker intrycket av att aids är en formidabel motståndare för människan. Effektiv kamp mot smittan kan leda både till obekvämlighet och inskränkningar i livsföringen som åtskilliga helt vanliga personer ännu inte har fattat vidden av.”
Ett hasardspelande folk
Svenska folket satsade år 1985 mer än nio miljarder kronor på tolv registrerade kategorier av hasardspel, däribland hästkapplöpningar, lotto, tips och lotterier. Staten tar in en varierande och ofta ganska stor andel av omsättningen i form av skatt. ”Jobbet är den största spelhålan”, utropar en rubrik i Dala-Demokraten för 24 januari 1986. Det förklaras att arbetskamrater ”bildar bolag och lämnar in system för tusentals kronor varje vecka”. Hästsport och engelsk fotboll är stående samtalsämnen på arbetsplatserna. Skrock och vidskepelse kommer in i bilden på många sätt, bland annat på så vis att somliga försäljningsställen har rykte om sig att vara vad man kallar turbutiker.