Eden – Var det människans första hem?

TÄNK DIG att du är i en trädgård. Det finns inget som stör, inga ljud från ett hektiskt stadsliv letar sig in. Trädgården är vidsträckt, och inget kan bryta lugnet. Och det bästa av allt, du känner dig helt bekymmersfri och helt utan fysiska besvär – inte ett spår av sjukdom, allergier eller värk. Dina sinnen är helt redo att ta in den vackra omgivningen.

Blicken dras först till blommornas intensiva färger, sedan till det glittrande vattnet i en bäck och så till skiftningarna i grönskan när ljuset spelar i bladen och gräset. Du känner den milda brisen mot huden och den mättade, söta doften som vinden sveper med sig. Du hör löven som rasslar, vattnet som porlar över stenarna, fåglarna som sjunger och insekterna som surrar. Visst längtar man till en sådan plats när man börjar tänka på det?

Många runt om på jorden tror att mänskligheten fick sin början på en sådan plats. I många hundra år har judar, kristna och muslimer fått lära sig att Gud skapade Adam och Eva och lät dem bo i Edens trädgård. Enligt Bibeln hade de ett tryggt och meningsfullt liv. De levde i fred både med varandra och med djuren – och med Gud, som dessutom gav dem hoppet att få leva för evigt i den här fina miljön. (1 Moseboken 2:15–24)

Hinduer har också klara uppfattningar om ett paradis i forna tider. Och buddhister menar att upplysta andliga ledare, buddhor, framträder under gyllene tidsperioder då världen är lik ett paradis. Och inom många afrikanska religioner finns berättelser som i mångt och mycket liknar Bibelns skildring om Adam och Eva.

Tanken på ett paradis tidigt i historien återkommer ofta i människans religioner och traditioner. En historiker skrev: ”Inom många civilisationer trodde man på ett ursprungligt paradis som kännetecknades av fullkomlighet, frihet, frid, lycka och överflöd och som var utan våld, spänningar och konflikter. ... Den här uppfattningen gjorde att det väcktes en djup längtan i det kollektiva medvetandet efter det förlorade, men inte bortglömda, paradiset och en stark önskan att återställa det.”

Kan de här berättelserna och traditionerna ha ett gemensamt ursprung? Är det möjligt att mänsklighetens ”kollektiva medvetande” kan vara präglat av minnet av något verkligt? Kan det ha funnits en Edens lustgård långt tillbaka i tiden, och en verklig Adam och Eva?

Skeptiker avfärdar den tanken. I vår vetenskapliga tidsålder menar många att sådana berättelser bara är legender och myter. Och bland skeptikerna finns även religiösa ledare. De menar att det aldrig har funnits en sådan plats och hävdar att den bara är en metafor, en myt, en fabel, en liknelse.

Och visst är det så att Bibeln innehåller liknelser. Jesus själv var upphovsman till de mest kända. Men i Bibeln framställs inte Eden som något symboliskt, utan som en historisk redogörelse. Och om den inte stämmer, kan man då lita på resten av Bibeln? Vi ska undersöka varför vissa är skeptiska till Eden och granska deras argument. Sedan ska vi ta upp varför det som hände i Edens trädgård berör oss alla.

Har det verkligen funnits en Edens lustgård?

HAR DU hört talas om Adam och Eva i Edens lustgård? Människor över hela världen känner igen den berättelsen. Varför inte läsa den själv? Den finns i 1 Moseboken 1:26–3:24. Här är berättelsen i sammandrag:

Jehova Guda använder stoft från marken för att skapa en man, ger honom namnet Adam och låter honom bo i en trädgård i området Eden. Det var Gud själv som anlade den här trädgården. I trädgården finns god tillgång till vatten, och den är full av vackra träd som ger rikligt med frukt. Mitt i trädgården står ”trädet för kunskap om gott och ont”. Gud förbjuder människor att äta av frukten på det trädet och säger att det kommer att leda till döden att bryta mot den befallningen. Så småningom använder Jehova ett av Adams revben för att skapa en livskamrat till Adam – en kvinna, Eva. Gud ger dem i uppdrag att ta hand om trädgården och uppmanar dem att skaffa barn och befolka jorden.

När Eva är för sig själv börjar en orm tala till henne och frestar henne att äta av den förbjudna frukten. Ormen hävdar att Gud har ljugit och att Gud undanhåller henne något gott, något som kommer att göra henne gudalik. Hon ger efter och äter av frukten. Längre fram gör Adam gemensam sak med henne och bryter mot Guds befallning. Jehova agerar och uttalar en dom över Adam, Eva och ormen. Människorna blir utvisade från trädgården, och änglar får i uppdrag att bevaka ingången.

Längre tillbaka hade historiker, lärda och intellektuella inte svårt att intyga att Bibelns skildring i Första Moseboken var sann och historisk. Men i dag är man mer ”i tiden” om man har en skeptisk inställning. Vilken grund finns det egentligen för att ifrågasätta Första Mosebokens skildring av Adam och Eva och Edens trädgård? Vi ska ta upp fyra vanliga invändningar.

1. Var Edens lustgård en verklig plats?

Varför är man tveksam till det? Filosofi kan ha inverkat. I århundraden spekulerade teologer över möjligheten att Guds trädgård fortfarande existerade någonstans. Men kyrkan var influerad av grekiska filosofer som Platon och Aristoteles, som menade att inget på jorden kan vara fullkomligt – endast himlen kan rymma något fullkomligt. Därför menade teologer att det ursprungliga paradiset måste finnas närmare himlen.b Några menade att trädgården fanns på ett mycket högt berg som sträckte sig precis över de yttre gränserna för vår förfallna planet. Andra menade att trädgården låg vid Nord- eller Sydpolen, och några att den fanns på eller i närheten av månen. Det är inte särskilt förvånande att hela tanken på Eden fick ett löjets skimmer över sig. Numera avfärdar vissa forskare alla spekulationer om var Eden låg som nonsens och menar att Eden aldrig har funnits.

Men Bibeln ger en annan bild. I Första Moseboken 2:8–14 får vi en rad detaljer om platsen. Trädgården låg i ett område som kallades Eden, österut. Den bevattnades av en flod som delade sig i fyra huvudfloder. De fyra floderna nämns alla vid namn och beskrivs kortfattat. De här detaljerna har länge gäckat många forskare, som har granskat bibeltexten för att få ledtrådar till var den här platsen skulle kunna ligga. Men de har kommit med oräkneliga motsägelsefulla åsikter. Innebär detta att den fysiska beskrivningen av Eden, med sin trädgård och sina floder, är falsk eller bara ren mytbildning?

Händelserna i Eden utspelade sig för omkring 6 000 år sedan. De nedtecknades förmodligen av Mose, som kanske tog hjälp av muntliga redogörelser eller rentav redan existerande dokument. Men Mose gjorde trots allt sin skriftliga dokumentation omkring 2 500 år i efterhand, och då hörde Eden redan till forntiden. Är det möjligt att naturliga landmärken som floder ändras under årtusendenas gång? Jordskorpan är dynamisk och rör sig hela tiden. Området där Eden troligtvis låg har en hög jordbävningsfrekvens. Omkring 17 procent av världens största jordbävningar har inträffat där. I sådana områden är förändring snarare regel än undantag. Och dessutom kan översvämningen på Noas tid ha förändrat topografin på ett sätt som vi helt enkelt inte känner till i dag.c

Men det vi känner till är att Första Moseboken talar om trädgården som en verklig plats. Två av floderna som nämns, Eufrat och Tigris (omnämnd som Hiddekel), existerar fortfarande, och några av deras källflöden ligger mycket nära varandra. Skildringen nämner till och med några av områdena som bevattnades av floderna och redogör för naturtillgångar som fanns där. För folket i det forntida Israel, som var de första som fick läsa det här, var det värdefull information.

Hur är det med myter och sagor? Brukar de innehålla information som lätt kan bestyrkas eller dementeras? Eller brukar sådana detaljer utelämnas? Sagor börjar ofta: ”Det var en gång i ett land långt borta ...” Men historiska redogörelser brukar innehålla relevant information, vilket Bibelns skildring om Eden gör.

2. Kan man verkligen tro på att Gud skapade Adam av stoft från marken och Eva från ett av Adams revben?

Forskning har visat att människans kropp består av många olika grundämnen, som väte, syre och kol, och alla de här ämnena finns i jordskorpan. Men hur sattes de här grundämnena samman till en levande varelse?

Många vetenskapsmän menar att livet uppstod av sig självt, med början hos enkla livsformer som gradvis och under miljoner år blev mer och mer komplexa. Men beskrivningen ”enkla” livsformer kan vara vilseledande, eftersom allt levande – till och med mikroskopiska encelliga organismer – är oerhört komplexa. Det finns inga bevis för att någon form av liv någonsin har uppstått av en slump, eller att det någonsin skulle kunna göra det. I stället bär allt levande tydliga och omisskännliga spår av en formgivare som har en vida överlägsen intelligens jämfört med vår egen.d (Romarna 1:20)

Skulle du kunna tänka dig att lyssna på en storslagen symfoni, beundra en fantastisk målning eller imponeras av nya tekniska framsteg och sedan insistera på att de inte har någon upphovsman? Naturligtvis inte! Men sådana mästerverk kommer inte ens i närheten av människokroppens komplexitet, skönhet eller genialitet. Hur kan vi inbilla oss att den inte har en Skapare? Första Moseboken förklarar dessutom att människan, till skillnad från allt annat liv på jorden, skapades till Guds avbild. (1 Moseboken 1:26) Här på jorden är det bara vi människor som har möjlighet att återspegla Guds enorma kreativitet och ibland skapa imponerande musikstycken, konstverk och tekniska lösningar. Bör det komma som en överraskning för oss att Gud är så otroligt mycket skickligare på att skapa än vi är?

Och när det gällde att skapa en kvinna med hjälp av ett revben från en man, var låg svårigheten i det?e Gud kunde ha gjort på många andra sätt, men han valde att skapa kvinnan på ett sätt som dessutom förmedlar en vacker innebörd. Han ville att mannen och kvinnan skulle vara förenade med ett starkt band till varandra, som om de vore ”ett kött”. (1 Moseboken 2:24) Och visst är mannens och kvinnans förmåga att komplettera varandra och bygga upp ett starkt förhållande som båda har glädje av ett kraftfullt bevis för en kärleksfull och vis Skapare?

Dessutom har dagens genetiker kommit fram till att alla människor troligtvis härstammar från en och samma man och kvinna. Så hur långsökt är egentligen redogörelsen i Första Moseboken?

3. De två träden verkar mytiska.

Faktum är att Första Moseboken inte alls lär att livets träd och trädet för kunskap om gott och ont hade några övernaturliga krafter. Det var vanliga träd som Jehova gav symbolisk innebörd.

Gör inte människor något liknande ibland? Till exempel kan en domare varna någon för att göra sig skyldig till domstolstrots. Det är inte möblerna, de fasta inventarierna eller väggarna i rättssalen som domaren vill att den tilltalade ska respektera, utan själva rättssystemet som domstolen representerar. Ett annat exempel är vissa monarker som använder spiran och kronan som symboler för sin myndighet.

Så vad symboliserade de här två träden? Det finns många invecklade teorier om det, men svaret är egentligen enkelt trots att det har en djup innebörd. Trädet för kunskap om gott och ont representerade en unik rättighet som endast Gud kan göra anspråk på – rätten att bestämma vad som är gott och vad som är ont. (Jeremia 10:23) Inte undra på att det var ett brott att stjäla från det trädet! Och livets träd, å andra sidan, symboliserade en gåva som endast Gud kan ge, nämligen evigt liv. (Romarna 6:23)

4. En orm som talar verkar höra till en gammal saga.

Det är sant att det kan verka underligt, särskilt om man inte tar hänsyn till resten av Bibeln när man läser berättelsen i Första Moseboken. Men Bibeln ger steg för steg klarhet åt den här delen av skildringen.

Vem eller vad gjorde att ormen tycktes tala? Folket i det forntida Israel kände till andra faktorer som kastade ljus över ormens roll. De visste till exempel att djur inte kan tala, men att andevarelser kan skapa en illusion av att de gör det. Mose skrev också skildringen om Bileam. Gud sände en ängel som gjorde så att Bileams åsna verkade tala som en människa. (4 Moseboken 22:26–31; 2 Petrus 2:15, 16)

Kan andra andevarelser, även sådana som är Guds fiender, göra så att det inträffar övernaturliga fenomen? Mose hade sett de egyptiska prästerna använda magi för att kopiera några av Guds underverk, som att förvandla en stav till en orm. Kraften till att göra sådant kan endast komma från Guds fiender i andevärlden. (2 Moseboken 7:8–12)

Uppenbarligen var det också Mose som under inspiration skrev Jobs bok. Den boken ger många upplysningar om Guds främste fiende, Satan, som på ett lögnaktigt sätt ifrågasatte lojaliteten hos alla Jehovas tjänare. (Job 1:6–11; 2:4, 5) Drog israeliterna i forna tider slutsatsen att Satan låg bakom att ormen talade, för att lura Eva att vara illojal mot Gud? Det verkar troligt.

Var det Satan som utnyttjade ormen för sina syften? Längre fram talade Jesus om Satan som ”en lögnare och lögnens fader”. (Johannes 8:44) ”Lögnens fader” borde vara den som uttalade den första lögnen, eller hur? Och den första lögnen var det ormen sade till Eva. Tvärtemot Guds varning att det skulle leda till döden att äta av den förbjudna frukten sade ormen: ”Ni kommer visst inte att dö.” (1 Moseboken 3:4) Jesus visste att Satan hade utnyttjat ormen. Och den uppenbarelse som Jesus gav aposteln Johannes visar tydligt hur det förhåller sig. Där kallas Satan ”den ursprunglige ormen”. (Uppenbarelseboken 1:1; 12:9)

Är det verkligen långsökt att tro att en andevarelse skulle kunna använda en orm och ge intrycket av att den talar? Till och med människor, som har mycket mindre kraft än andar, kan vara fantastiska buktalare och skapa övertygande specialeffekter.

Det starkaste beviset

Håller du inte med om att skepticismen i fråga om Första Mosebokens skildring saknar grund? Å andra sidan finns det tydliga bevis för att skildringen verkligen är sann.

Jesus Kristus omtalas som ”det trogna och sanna vittnet”. (Uppenbarelseboken 3:14) Eftersom han var en fullkomlig människa så ljög han aldrig, och han förvrängde aldrig sanningen på något sätt. Han förklarade dessutom att han hade existerat långt innan han blev en människa på jorden. Han hade i själva verket levt sida vid sida med sin Fader, Jehova, ”innan världen var till”. (Johannes 17:5) Han levde alltså när livet på jorden tog sin början. Så vad säger Jesus själv, det pålitligaste av alla vittnen?

Han talade om Adam och Eva som verkliga personer. Han hänvisade till deras äktenskap när han skulle förklara Jehovas princip om monogami. (Matteus 19:3–6) Om Adam och Eva aldrig har funnits, och om trädgården där de bodde är en myt, då var Jesus antingen lurad eller en lögnare. Ingen av slutsatserna är sannolik. Jesus hade levt i himlen och själv sett på när de tragiska händelserna inträffade i Eden. Vilket bevis kan vara mer övertygande än det?

Tvivel angående Första Mosebokens skildring undergräver i själva verket tron på Jesus. Sådana tvivel gör också att det blir omöjligt att förstå några av Bibelns största teman och mest uppmuntrande löften. Vi ska se varför det förhåller sig så.

[Fotnoter]

Varför Eden har betydelse för dig

EN AV de mest överraskande invändningarna som vissa forskare har mot skildringen om Eden är att den saknar stöd i övriga Bibeln. Paul Morris, professor i religiösa studier, skriver: ”Det finns inga senare direkta bibliska hänvisningar till berättelsen om Eden.” Olika ”experter” kanske nickar instämmande, men hans uppfattning har ingen förankring i verkligheten.

Tvärtom innehåller Bibeln många hänvisningar till Edens trädgård, Adam och Eva och ormen.a Men det här felaktiga påståendet av några få forskare bleknar i jämförelse med något mycket allvarligare. Genom att misskreditera Första Mosebokens skildring av Eden angriper religiösa ledare och bibelkritiker faktiskt hela Bibeln. På vilket sätt?

Att förstå vad som hände i Eden är mycket viktigt för att förstå resten av Bibeln. Gud har gett oss sitt ord för att vi ska få svar på de mest djupgående och betydelsefulla frågor som människor över huvud taget ställer sig. Om och om igen visar det sig att Bibelns svar på de frågorna har att göra med det som hände i Eden. Här är några exempel:

● Varför blir vi gamla och dör? Adam och Eva skulle fått leva för evigt om de hade fortsatt att underordna sig Jehova. Det var bara om de satte sig upp mot hans myndighet som de skulle dö. Samma dag som de gjorde uppror började de dö. (1 Moseboken 2:16, 17; 3:19) De förlorade sin fullkomlighet och kunde endast föra vidare synd och ofullkomlighet till sina barn. Bibeln förklarar att ”synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden” och att ”döden på så sätt spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat”. (Romarna 5:12)

● Varför tillåter Gud ondska? I Eden hävdade Satan att Gud är en lögnare som undanhåller det goda från sina skapelser. (1 Moseboken 3:3–5) Han ifrågasatte alltså om Gud verkligen styr på ett rättmätigt sätt. Adam och Eva valde att lyssna på Satan. De förkastade Jehovas myndighet, och i och med det hävdade de att människan själv kan bestämma vad som är gott och ont. Men eftersom Jehova är fullkomligt rättvis och vis insåg han att det bara fanns ett sätt att besvara den utmaningen – genom att låta tiden gå och ge människor möjligheten att själva styra som de vill. All ondska sedan dess är, till viss del, en följd av Satans inflytande och har med tiden uppenbarat en stor sanning: Människan saknar helt förmåga att styra sig själv utan Gud. (Jeremia 10:23)

● Vad är Guds avsikt med jorden? I Edens trädgård satte Jehova standarden för hur vacker miljön på jorden skulle bli. Han befallde Adam och Eva att uppfylla jorden med sina barn och avkomlingar och sade: ”Lägg den [jorden] under er.” De skulle se till att den skönhet och harmoni som rådde i Eden skulle omfatta hela jorden. (1 Moseboken 1:28) Guds avsikt för jorden är alltså att den ska bli ett paradis, en vacker plats där fullkomliga avkomlingar till Adam och Eva kan leva som en enad familj. En stor del av Bibeln handlar om hur Gud ska genomföra sin ursprungliga avsikt.

● Varför kom Jesus Kristus till jorden? Upproret i Eden gjorde att Adam och Eva drog en dödsdom över sig och sina avkomlingar. Men Gud gav kärleksfullt mänskligheten ett hopp. Han sände sin Son till jorden för att tillhandahålla det Bibeln kallar en lösen. (Matteus 20:28) Vad innebär det? Jesus var ”den siste Adam”, dvs. han lyckades med det som Adam misslyckades med. Jesus bevarade sig fullkomlig genom att helt göra Jehovas vilja. Sedan gav han frivilligt sitt liv som ett offer, eller en lösen, för att trogna människor skulle kunna få förlåtelse för sina synder och till sist få det liv som Adam och Eva hade i Eden innan de syndade. (1 Korinthierna 15:22, 45; Johannes 3:16) På det sättet blev Jesus en garanti för att Jehovas uppsåt kommer att förverkligas och att jorden blir ett paradis, som i Eden.b

Gud har ingen vag plan eller något slags abstrakt teologiskt koncept för jorden och människorna. Han har en bestämd avsikt. Edens trädgård var en verklig plats här på jorden där både människor och djur levde, och Guds löften för framtiden är också en verklighet, en realitet som snart är här. Kommer det att vara din framtid, din verklighet? Det beror till stor del på dig själv. Gud vill att så många människor som möjligt ska få en ljus framtid, även de som har hamnat snett i livet. (1 Timoteus 2:3, 4)

När Jesus var döende talade han med en man som verkligen hade hamnat på livets skuggsida. Mannen var kriminell, och han visste att han förtjänade att bli avrättad. Men han ville tala med Jesus för att få tröst och hopp. Vad sade Jesus? ”Du skall vara med mig i paradiset.” (Lukas 23:43) Om Jesus ville att den här mannen skulle få leva där, en tidigare kriminell, och ville att han skulle bli uppväckt från döden och få välsignelsen att leva för evigt i ett paradis, tror du inte att han önskar precis detsamma i ditt fall? Naturligtvis! Det önskar både han och hans Fader. Om du vill ha en sådan framtid, gör i så fall allt du kan för att lära dig mer om den Gud som skapade Edens trädgård.

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidan 10]

EN PROFETIA SOM KNYTER SAMMAN BIBELN

”Jag skall sätta fiendskap mellan dig [ormen] och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa huvudet på dig, och du skall krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15)

Det här är den första profetian i Bibeln, och det var Gud som uttalade den i Eden. Vilka är de här fyra aktörerna – kvinnan, hennes avkomma, ormen och ormens avkomma? Och hur kommer den ”fiendskap” som profetian talar om att yttra sig?

ORMEN

Satan, Djävulen. (Uppenbarelseboken 12:9)

KVINNAN

Andevarelser som utgör den himmelska delen av Jehovas organisation. (Galaterna 4:26, 27) Jesaja talade om en ”kvinna” och förutsade att hon skulle föda en framtida andlig nation. (Jesaja 54:1; 66:8)

ORMENS AVKOMMA

De som väljer att göra Satans vilja. (Johannes 8:44)

KVINNANS AVKOMMA

I första hand Jesus Kristus, som kom ur den himmelska delen av Jehovas organisation. I ”avkomman” ingår också Kristi andliga bröder, som härskar i himlen tillsammans med honom. Dessa smorda kristna utgör en andlig nation, ”Guds Israel”. (Galaterna 3:16, 29; 6:16; 1 Moseboken 22:18)

HÄLEN KROSSAS

Ett svårt slag mot Messias, men ett slag som inte blev bestående. Satan lyckades få Jesus dödad på jorden, men Jesus blev sedan uppväckt.

HUVUDET KROSSAS

Ett dödligt slag mot Satan. Jesus ser till att Satan upphör att existera för evigt. Men innan Jesus gör det utplånar han ondskan som Satan introducerade i Eden. (1 Johannes 3:8; Uppenbarelseboken 20:10)

En kärnfull sammanfattning av Bibelns tema ges i broschyren Bibeln – Vad handlar den om?, utgiven av Jehovas vittnen.

[Bild på sidan 11]

Adam och Eva fick uppleva de tragiska konsekvenserna av synd.