DNA består av två kedjor som slingrar sig runt varandra och är formade som en spiraltrappa eller en snodd repstege. De två kedjorna är sammankopplade genom en kombination av fyra ämnen, så kallade baser. Varje bas på en kedja bildar par med en bas på den andra kedjan. Dessa baspar bildar i sin tur pinnarna på den spiralformiga ”DNA-stegen”. Den ordning i vilken baserna ligger i DNA-molekylen är vad som fastställer den genetiska informationen som den bär. Enkelt uttryckt bestämmer den här ordningsföljden praktiskt taget allting om dig, alltifrån hårfärg till näsans form.

Varje protein har en särskild funktion som bestäms av dess DNA-gen. Men hur tolkas den genetiska informationen i en DNA-gen så att ett visst slags protein kan tillverkas? Som framgår av bilderna under rubriken ”Hur proteiner bildas” måste den genetiska information som finns lagrad i DNA först flyttas över från cellkärnan ut i cytoplasman, där det finns ribosomer, ”proteinfabriker”. Den här överföringen sker under ledning av något som kallas ribonukleinsyra (RNA). Ribosomerna i cytoplasman ”läser” informationen från RNA och samlar aminosyror i rätt ordningsföljd för att bilda ett visst protein. Således står DNA, RNA och proteinbildandet i ett beroendeförhållande till varandra.

(För formaterad text, se publikationen)

Hur DNA reproduceras

För att underlätta överblicken har den spiralformiga DNA-molekylen plattats ut

1 Innan cellerna delas för att frambringa nästa generation celler, måste de reproducera (göra en kopia av) DNA. Först hjälper proteiner till att öppna delar av den dubbelkedjiga DNA-molekylen som ett blixtlås

Protein

2 Sedan, enligt en bestämd ordning, knyts fria (tillgängliga) baser i cellen till de baser som sitter på de två ursprungliga kedjorna

Fria baser

3 Så till slut finns det två likadana genetiska program. När så cellen delar sig, får varje ny cell ett genetiskt program som är identiskt med ursprungscellens program

Protein

Protein

Regeln för DNA:s baspar:

A alltid med T

A T Tymin

T A Adenin

C alltid med G

C G Guanin

G C Cytosin

[Diagram på sidorna 8, 9]

(För formaterad text, se publikationen)

Hur proteiner bildas

För enkelhetens skull har vi illustrerat ett protein med bara 10 aminosyror. De flesta proteiner har mer än 100

1 Ett särskilt protein öppnar ett avsnitt av DNA-kedjorna

Protein

2 Fria RNA-baser kopplas ihop med de blottade DNA-baserna på en av kedjorna och bildar en mRNA-kedja (budbärar-RNA)

Fria RNA-baser

3 Den nybildade mRNA-kedjan frigör sig och beger sig mot ribosomerna

4 En tRNA (transfer-RNA) hämtar upp en aminosyra och för den till ribosomen

Transfer-RNA

Ribosom

5 Allteftersom ribosomen rör sig utefter mRNA, kopplas en kedja av aminosyror ihop

Aminosyror

6 När proteinkedjan bildas, börjar den vika ihop sig till den form som är nödvändig för att den skall fungera på rätt sätt. Därefter frigörs kedjan av ribosomen

Transfer-RNA har två viktiga ändar:

Den ena tolkar mRNA-koden

Den andra bär rätt slags aminosyra

Transfer-RNA

RNA-baserna använder U hellre än T, så U bildar par med A

A U Uracil

U A Adenin

Blind slump?

Upptäckter som nyligen gjorts av två brittiska forskare bekräftar att den genetiska koden inte är ett slumpens verk. ”Deras analyser har visat att [den genetiska koden] är bland de bästa av en miljard miljarder möjliga koder”, konstaterar tidskriften New Scientist. Av de cirka 10²⁰ (1 följt av 20 nollor) möjliga genetiska koderna var det bara en som utvaldes tidigt i livets historia. Varför just denna kod? Därför att den minimerar antalet fel som görs under proteintillverkningsprocessen eller fel orsakade av genmutationer. Med andra ord garanterar just denna kod att ärftlighetslagarna följs noggrant. Somliga menar att utväljandet av denna genetiska kod skedde under ”starkt selektivt tryck”, men de två forskarna har kommit fram till att ”det är högst osannolikt att en sådan effektiv kod uppstod av en slump”.