Den genetiska revolutionen

Studier inom genetiken har infört en ny och lukrativ näringsgren som kallas bioteknik. Som namnet antyder blandas biologi och modern teknik med metoder som genteknik. En del av de nya bioteknikföretagen, som de kallas, specialiserar sig på jordbruk och arbetar febrilt för att patentera växtsorter som ger hög avkastning, är sjukdomsresistenta och tål torka och frost och minskar behovet av farliga kemikalier. Det skulle vara utmärkt om man kunde uppnå sådana mål. Men många ställer sig frågande till genetiskt modifierade grödor.

”I naturen uppkommer genetisk mångfald inom vissa gränser”, heter det i boken Genetic Engineering, Food, and Our Environment. ”En ros kan korsas med en annan sorts ros, men en ros går inte att korsa med en potatis. ... Genmanipulation innebär å andra sidan vanligtvis att man tar gener från en art och sätter in dem i en annan art i ett försök att överföra en önskad egenskap. Det här kan innebära att man från en arktisk fisk (till exempel en flundra) tar en gen som ger frostskydd och för över den till en potatis eller en jordgubbe. Det är nu möjligt att modifiera växter med gener som tagits från bakterier, virus, insekter, djur eller till och med människor.”a I själva verket gör biotekniken alltså att människan kan riva de genetiska murar som skiljer arterna åt.

Likt den gröna revolutionen bidrar den så kallade genetiska revolutionen till problemet med genetisk likformighet. Ja, somliga säger att problemet med likformighet nu blir ännu värre, eftersom genetiker och forskare använder metoder som kloning och vävnadsodling – processer som skapar helt identiska kopior, eller kloner. Det kvarstår därför många frågetecken kring urholkningen av den biologiska mångfalden. Men genetisk förändring av växter väcker också nya frågor, till exempel vilken verkan det kan ha på oss och miljön. ”Med höga förväntningar, få begränsningar och knappt någon tanke på den möjliga utgången rusar vi med förbundna ögon in i en ny era av agrar bioteknik”, sade vetenskapsskribenten Jeremy Rifkin.b

Å andra sidan är förmågan att modifiera liv på genetisk nivå en potentiell guldgruva, så kapplöpningen fortsätter när det gäller att patentera nya växtsorter och modifierade organismer.