I varje cell, i dess kärna, finns det tusentals gener. Dessa är de enskilda enheter som bär de arvsanlag som styr cellen och därmed bestämmer några av dina karaktärsdrag. Många gener kan bestämma din blodgrupp; andra ditt hårs sammansättning, din ögonfärg och så vidare. Varje cell bär således en ritning i miniatyr, en kodbok som består av gener och som innehåller all den information som behövs för att tillverka, reparera och sköta din kropp. (Se bilden på sidan 5.)

Det var inte förrän 1866 som den österrikiske munken Gregor Mendel publicerade den första korrekta teorin om arvsanlagen. Genom sina experiment med ärter upptäckte Mendel något som han kallade ”arvenheter” dolda i könscellerna, och han menade att dessa ansvarade för att vidarebefordra karaktärsdragen. Dessa ”arvenheter” kallar vi i dag gener.

Omkring 1910 upptäckte man att generna var belägna i celldelar som kallas kromosomer. Kromosomer består i huvudsak av protein och DNA (deoxiribonukleinsyra). Eftersom forskarna redan kände till vilken viktig roll proteinerna spelade i andra av cellens funktioner, antog de under många år att kromosomproteiner bar genetisk information. Så till sist, 1944, lade forskarna fram det första beviset för att generna består av DNA, inte protein.