BIDRAG PÅ BIBELNS TID

7, 8. Hur var Jehovas folk på Bibelns tid fina exempel i att a) bidra till särskilda projekt? b) understödja sann tillbedjan rent generellt?

⁷ I Bibeln ser vi att Jehovas folk i forna tider lämnade bidrag för att understödja sann tillbedjan. Ibland var bidragen avsedda för ett särskilt syfte. Mose uppmuntrade israeliterna att lämna bidrag när tältboningen skulle uppföras, och David gjorde likadant när templet skulle byggas. (2 Mos. 35:5; 1 Krön. 29:5–9) På kung Jehoas tid använde prästerna donerade pengar för att reparera templet. (2 Kung. 12:4, 5) Och när de kristna i det första århundradet fick veta att det var hungersnöd i Judeen och att vännerna där behövde hjälp, bestämde de sig för att samla in det som var och en hade råd med och skicka det som nödhjälp till sina bröder och systrar. (Apg. 11:27–30)

⁸ Ibland gav Jehovas folk även materiellt understöd till dem som tog ledningen i samband med tillbedjan. Vi kan ta leviterna som exempel. Enligt Moses lag skulle de inte få något landområde som de andra stammarna. Israeliterna gav dem i stället tionde så att de kunde koncentrera sig på sina uppgifter i tältboningen. (4 Mos. 18:21) Bibeln säger också att generösa kvinnor använde sina tillgångar för att betjäna Jesus och hans apostlar. (Luk. 8:1–3)

9. Varifrån kom en del av de bidrag som gavs på Bibelns tid?

⁹ Guds tjänare bidrog efter sina olika omständigheter. De israeliter som lämnade bidrag när tältboningen skulle uppföras gav förmodligen sådant som de hade tagit med sig från Egypten. (2 Mos. 3:21, 22; 35:22–24) Några bland de första kristna sålde en del av sina ägodelar, till exempel åkrar och hus, och gav pengarna till apostlarna. De i sin tur gav pengarna till bröder och systrar som behövde hjälp. (Apg. 4:34, 35) Andra lade regelbundet undan en summa pengar som de gav till församlingens verksamhet. (1 Kor. 16:2) Så alla kunde vara med och bidra – från den som var mycket rik till den som hade det riktigt knapert. (Luk. 21:1–4)

På Bibelns tid såg trogna män till att de bidrag som gavs bara användes till det de var avsedda för. Esra återvände till Jerusalem och hade med sig dyrbara gåvor från Persiens kung, bland annat guld, silver och andra dyrbarheter som i dagens penningvärde skulle motsvara mer än 800 miljoner kronor. Esra betraktade de här bidragen som gåvor till Jehova, och han vidtog noggranna åtgärder för att skydda dem under den riskabla resan som gick genom fiendeland. (Esr. 8:24–34) Långt senare samlade aposteln Paulus in pengar för att kunna ge nödhjälp åt sina medtroende i Judeen. Han såg till att de som förmedlade pengarna skötte allt på ett ärligt sätt, ”inte bara inför Jehova, utan också inför människor”. (Läs 2 Korinthierna 8:18–21.) Vår organisation i dag efterliknar Esra och Paulus och har noggranna anvisningar för hur bidrag ska hanteras och användas.