5. Assyriernas främste gud, krigsguden, som detta krigarfolk bad till för att få hjälp. Assur var ett slags ”förgudad patriark”, och det är möjligt att assyriernas dyrkan av Assur helt enkelt innebar att de dyrkade sin stamfar, Sems son Assur (nr 1). Namnet Assur ingår i många assyriska namn, exempelvis Esarhaddon och Assurbanipal.

Assyrierna betraktade den falske guden Assur som sin främste beskyddare. I konsten representerades han av en bevingad solskiva. När assyrierna drog ut i strid var det i guden Assurs namn och med hans godkännande (som tillkännagavs genom gynnsamma omen), och de bar med sig hans heliga symbol i striden. De assyriska kungarna sade sig vinna strider med ”Assurs hjälp”. (Se BILD, bd 2, sid. 529; ASSYRIEN.)

Assyrierna hade övertagit de flesta av sina religiösa föreställningar från babylonierna, och även om de betraktade sin egen nationalgud, Assur, som den högste guden, såg de Babylon som det främsta religiösa centrumet. Den assyriske kungen var Assurs överstepräst. På ett sigill som A. H. Layard fann i ruinerna av ett assyriskt palats och som nu finns på British Museum är guden Assur avbildad med tre huvuden. Tron på triader av gudar och även på en grupp av fem gudar var framträdande i den assyriska gudsdyrkan. Den främsta triaden bestod av Anu, som representerade himlen, Bel, som representerade det område som bebos av människor, djur och fåglar, och Ea, som representerade vattnet på jorden och under jorden. Därefter kom en triad som var sammansatt av månguden Sin, solguden Shamash och stormguden Ramman, vars plats ofta fylldes av Ishtar, stjärnornas drottning. (Jfr 2Ku 23:5, 11.) Sedan följde gruppen av fem gudar, som representerade fem planeter. I ett bibliskt uppslagsverk sägs det följande om de gudar som utgjorde treenigheterna: ”Dessa gudar åkallas ibland var för sig med formuleringar som i tur och ordning tycks ge dem en överlägsen ställning i förhållande till de andra.” (Unger’s Bible Dictionary, 1965, sid. 102) Men assyriernas gudavärld omfattade också otaliga andra, mindre gudomligheter. Många av dessa tjänade som skyddsgudar för olika städer. I Bibeln nämns Nisrok, som Sanherib tillbad när han blev mördad. (Jes 37:37, 38)