Jehovas överflödande godhet

”Hur överflödande är inte din godhet, som du har förvarat åt dem som fruktar dig!” — PSALM 31:20, NW.

1, 2. a) Vilket ofantligt arbete påbörjade Jehova i ett avlägset förflutet? b) Hur beskrev Jehova resultatet av sin skaparverksamhet?

EN GÅNG i tiden började Gud skapa himmelen som sin tron och jorden som sin fotapall. (Jesaja 66:1) Den gudomliga redogörelsen uppenbarar inte när detta skedde. Det heter bara: ”I början skapade Gud himlarna och jorden.” (1 Moseboken 1:1, NW) Under den skapelseperioden danades otaliga miljoner galaxer, av vilka många består av miljarder stjärnor. Mot ytterkanten av en sådan galax fanns det en lysande stjärna kring vilken ett antal relativt små och mörka himlakroppar kretsade. En av dessa kom att kallas jorden. I jämförelse med de stora och lysande stjärnorna var jorden oansenlig, och ändå var det den som Jehova ämnade göra till sin fotapall.

² Jehova riktade således sina skaparförmågor mot planeten jorden. Medan denna lilla mörka massa förändrades under loppet av sex långa skapelse-”dagar”, var ”den förstfödde av all skapelse” vid hans sida som en ”mästerlig arbetare” (NW). Planeten jorden blev i symbolisk bemärkelse en lämplig viloplats för Guds fötter. (Kolosserna 1:15; 2 Moseboken 20:11; Ordspråksboken 8:30) Det var här som Gud ämnade sätta ett nytt slag av förnuftsbegåvat liv, nämligen människan. Det första människoparet, som skapats av de grundämnen som fanns i ”marken” (NW), placerades i en ljuvlig, paradisisk miljö. (1 Moseboken 1:26, 27; 2:7, 8) Det slutliga resultatet av denna enastående skapelseakt blev så fullkomligt och vackert att bibeln uppenbarar hur Gud kände det på morgonen eller den sista delen av den sjätte skapelsedagen: ”Gud [såg] på allt som han hade gjort, och se! det var mycket gott.” — 1 Moseboken 1:31, NW.

Guds godhet

3. Vilken framträdande egenskap hos Gud kommer till uttryck i skapelsen?

³ Tusentals år senare gjorde en avkomling av det första människoparet en tillbakablick på tiden för skapelsen och skrev: ”Hans [Guds] osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet.” (Romarna 1:20) Ja, denna fantastiska jord med sina fantastiska skapelser var verkligen en underbar återspegling av Guds osynliga egenskaper — och då inte minst hans överflödande godhet. Hur passande var det därför inte att Gud förklarade att allt som han hade skapat var gott! — Psalm 31:20.

4, 5. Vad är godhet?

⁴ Godhet är den sjätte av Guds andes frukter, som aposteln Paulus räknar upp i Galaterna 5:22. Tidigare studieartiklar i tidskriften Vakttornet har behandlat de fem första av andens frukter och visat vikten av att vi odlar dessa för att få en fullständig kristen personlighet.a Men det är viktigt att vi inte glömmer godheten! Det är helt på sin plats att vi nu ägnar den egenskapen uppmärksamhet.

⁵ Vad är då godhet? Det är egenskapen eller tillståndet att vara god. Det är moralisk förträfflighet och dygd. Det är således en positiv egenskap som kommer till uttryck i att man utför goda och nyttiga gärningar mot andra. Hur kan vi då visa denna tilldragande egenskap? Huvudsakligen genom att efterlikna Jehova. Låt oss därför, innan vi närmare går in på hur vi som enskilda kristna kan visa godhet, undersöka den godhet som vår kärleksfulle Gud, Jehova, har visat i sitt sätt att sörja för och handla med mänskligheten.

Godhet kom till uttryck i skapelsen

6. Vad fick Jehova att skapa andra förnuftsbegåvade livsformer?

⁶ Vad var det i första hand som fick vår himmelske Fader att dela med sig av sin glädje över livet till förnuftsbegåvade levande skapelser? Aposteln Johannes besvarar den frågan, när han säger: ”Gud är kärleken.” (1 Johannes 4:8) Ja, det var osjälvisk kärlek som drev livets stora källa att skapa andra livsformer och att ge somliga av dem ett himmelskt hem och andra ett jordiskt hem. Vi känner naturligtvis inte närmare till hur det är i himmelen eller hur de himmelska skapelserna ser ut. De är andar — osynliga för människoögon — och deras hem är i andevärlden. Men se dig omkring i det jordiska hem som Jehova har berett åt sina mänskliga barn. Och tänk på människan själv. Då kommer du att med egna ögon börja se mäktiga bevis på Guds godhet.

7—9. Hur kommer Guds godhet till uttryck i det sätt varpå han har skapat jorden och människan på den?

⁷ Jehova gav våra första föräldrar liv. Och han gjorde det dessutom möjligt för dem att få glädje och tillfredsställelse av sitt liv. För det första skapade han deras hem, jorden, med en rotation, en temperaturskala och en atmosfär som var precis rätt. Till människans nytta och välbefinnande satte han i gång fullkomligt fungerande vatten-, kväve- och syrekretslopp. Han täckte jordens yta med tusentals olika slag av växter, en del av dessa för att vara till mat åt människan och andra för att framför allt glädja ögat. Han fyllde himlen med fåglar som är till stor glädje med sina färger och sin sång. Han fyllde haven med ett vimmel av fisk och landet med många slags djur, somliga vilda och somliga sådana att de kunde tämjas. Vilken fantastisk generositet! Och vilket bevis på Guds innerliga godhet! — Psalm 104:24.

⁸ Titta nu på det sätt varpå Gud skapade människan. Hennes armar, ben och händer är precis vad som behövs för att hon skall kunna hålla balansen och kunna röra sig lätt och ledigt. Människan skulle således kunna skaffa mat och andra förnödenheter åt sig själv av de ämnen som i så rikt mått omgav henne. Jehova gav henne smaklökar så att ätandet och drickandet inte bara skulle vara mekaniska handlingar utförda för att skaffa energi — precis som när vi i våra dagar ansluter en apparat till ett elektriskt uttag. Nej, att äta och dricka var avsett att skänka glädje, eftersom det inte bara skulle fylla magen, utan också stimulera smaksinnet. Jehova gav också människan öron och omgav henne med en mängd ljud, som dessa öron kunde njuta av. Vilket behag skänker det inte att få lyssna till en rinnande bäcks sakta porlande, en turturduvas kuttrande eller ett barns kluckande skratt! Ja, tack vare Guds godhet är det fortfarande, trots allt ont som har hänt sedan skapelsen, en glädje att få vara vid liv.

⁹ Titta också på våra andra sinnen. Vilken variation av härliga färger finns det inte för att behaga våra ögon! Och hur skönt är det inte att få känna den utsökta doften från en blomma! Inte underligt att psalmisten utropade följande till Jehova: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara”! — Psalm 139:14, NW.

Människans syndafall och räddning

10. Hur har de flesta människor reagerat för Guds godhet, men vilket gagn fortsätter de dock att ha av den?

¹⁰ Med tiden visade våra första föräldrar tyvärr brist på uppskattning av all Guds godhet mot dem. De visade detta när de var olydiga mot Jehovas befallningar och bröt mot den enda inskränkning som han hade ålagt dem. Som en följd av detta kom de och deras avkomlingar att lära känna sorg, lidande och död. (1 Moseboken 2:16, 17; 3:16—19; Romarna 5:12) Under de årtusenden som har gått sedan den olydnadshandlingen har större delen av mänskligheten visat likgiltighet för eller brist på uppskattning av Guds godhet. Men trots detta får otacksamma människor fortfarande gagn av Guds godhet. Hur då? Så här sade aposteln Paulus till invånarna i Lystra i Mellersta Östern: ”[Gud har] inte låtit sig vara utan vittnesbörd, i det att han har gjort gott och gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och munterhet.” — Apostlagärningarna 14:17.

11. Hur sträcker sig Guds godhet längre än till att sörja för ett ljuvligt hem åt mänskligheten?

¹¹ Men Gud har i sin godhet inte inskränkt sig till att bara fortsätta att sörja för de härliga livsuppehållande födoämnen som jorden överflödar av. Nej, Jehova gick längre än så genom att han visade sig villig att förlåta Adams avkomlingars synder och att fortsätta att utveckla relationer till trogna personer bland mänskligheten. Mose fick sin uppmärksamhet riktad på denna sida av Guds godhet, när Jehova lovade att låta all sin godhet gå förbi inför Mose ansikte. Mose fick sedan höra följande tillkännagivande: ”Jehova, Jehova, en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning, som bevarar kärleksfull omtanke mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd.” — 2 Moseboken 33:19; 34:6, 7; NW.

12. Vad i den mosaiska lagen visade Jehovas godhet?

¹² På Mose tid skapade Jehova ett juridiskt system för den nya nationen Israel, varigenom ouppsåtliga syndare kunde få en tillfällig eller symbolisk förlåtelse för synd. Genom det lagförbund som Mose var medlare för blev israeliterna Guds speciella nation och blev lärda att offra olika djur åt Jehova, vilka skulle skyla över deras synder och orena handlingar. Trots sin ofullkomliga natur kunde således ångrande israeliter fortsätta att nalkas Jehova på ett godtagbart sätt och veta att deras tillbedjan behagade honom. Kung David, en medlem av den nationen under lagen, uttryckte sin medvetenhet om Guds godhet i detta avseende: ”O kom inte ihåg min ungdoms synder och mina uppror. Kom ihåg mig efter din kärleksfulla omtanke, för din godhets skull, o Jehova.” — Psalm 25:7, NW.

13. Hur sörjde Jehova för att förlåta synder på ett effektivare sätt än genom djuroffer?

¹³ Med tiden drev Jehovas godhet honom att sörja för ett effektivare och mer bestående sätt att förlåta synder. Det var genom offret av Jesus, som var en avkomling av kung David. (Matteus 1:6—16; Lukas 3:23—31) Jesus syndade inte. När han offrade sitt liv i döden, hade det därför stort värde, och Gud tog emot det som en lösen som kunde användas på alla Adams syndiga avkomlingar. Aposteln Paulus skriver: ”Alla har ... syndat och är i saknad av Guds härlighet, och som en fri gåva blir de nu förklarade rättfärdiga genom hans oförtjänta omtanke, medelst frigörelsen genom lösen som betalats i Kristus Jesus. Gud ställde fram honom som ett offer till försoning genom tro på hans blod.” — Romarna 3:23—26.

14. Vilka underbara framtidsutsikter har öppnat sig för människor genom lösenoffret?

¹⁴ Tro på Jesu lösenoffer åstadkommer mycket för de kristna, mycket mer än vad djuroffren gjorde för israeliterna under lagförbundet. Genom det har ett begränsat antal kristna förklarats rättfärdiga och genom Guds ande adopterats till att bli hans söner. De har därigenom blivit Jesu bröder och fått hoppet att uppväckas som andevarelser för att vara delaktiga med honom i hans himmelska rike. (Lukas 22:29, 30; Romarna 8:14—17) Tänk bara att Gud skulle öppna sådana himmelska möjligheter för skapelser som lever på denna lilla planet, jorden! Det finns fortfarande en liten grupp av dessa som hyser det hoppet kvar här på jorden. Men för miljontals andra kristna öppnar utövandet av tro på lösen vägen till att få åtnjuta det som Adam och Eva förlorade, nämligen evigt liv på en paradisisk, trädgårdsliknande jord. Lagförbundet hade inte kunnat ge dem som var underställda det vare sig himmelska eller jordiska framtidsutsikter.

15. Vad är inbegripet i de goda nyheterna?

¹⁵ Hur passande är det inte att budskapet om allt det nya som Gud har satt i gång genom Jesus Kristus kallas ”goda nyheter”, då de ju återspeglar Guds godhet! (2 Timoteus 1:9, 10) I bibeln kallas de goda nyheterna ibland de ”goda nyheterna om riket”. I våra dagar kretsar de kring sanningen om att Riket har upprättats med den uppväckte Jesus som härskare. (Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 11:15; 14:6, 7) Men de goda nyheterna inbegriper mer. Som framgår av Paulus’ ord till Timoteus, som just har citerats, inbegriper de kunskapen om att Jesus frambar ett lösenoffer för vår skull. Utan det offret skulle vårt förhållande till Gud, ja, själva vår frälsning, för att inte tala om Jesu rike och de 144.000 präster och kungar som tas från jorden, inte kunna vara möjligt. Vilket underbart uttryck för Guds godhet är inte lösen!

Guds godhet i våra dagar

16, 17. Hur uppfylldes Hosea 3:5 a) år 537 f.v.t.? b) år 1919?

¹⁶ Aposteln Paulus såg fram emot ”de yttersta dagarna” och varnade: ”Människorna skall vara ... utan kärlek till det goda.” (2 Timoteus 3:1—3) Inte ens sådana normala uttryck för godhet som generositet och grannsämja skulle uppskattas. Hur uppmuntrande är därför inte den hjärtevärmande profetian i Hosea 3:5 (NW): ”Israels söner [kommer] att vända tillbaka och sannerligen söka Jehova, sin Gud, och David, sin kung; och de kommer sannerligen att komma bävande till Jehova och till hans godhet i dagarnas slutskede.”

¹⁷ Den profetian uppfylldes första gången år 537 f.v.t., då judarna kom tillbaka till det utlovade landet från fångenskapen i Babylon. I modern tid började den uppfyllas år 1919, då kvarlevan av det andliga Israel kom ut ur Satans organisation och uppriktigt började söka Jehova och hans godhet. De fann att Jesus Kristus hade regerat som ”David”, deras ”kung”, i himmelsk makt sedan år 1914. Under hans himmelska överinseende började de entusiastiskt förkunna dessa goda nyheter för nationerna. De började således utföra det uppdrag som finns angivet i Matteus 24:14: ”Dessa goda nyheter om [det upprättade] riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.”

18. Vilka har slutit sig till kvarlevan av det andliga Israel i att förkunna de goda nyheterna?

¹⁸ I våra dagar har den ”stora skaran”, som också hyllar Jehovas godhet, slutit sig till kvarlevan av de smorda. (Uppenbarelseboken 7:9) Nu upprepar över fyra miljoner det som den ängel sade, som Johannes fick se i sin syn, när de förkunnar för alla nationer: ”Frukta Gud och ge honom ära, därför att stunden för hans dom har kommit, ja tillbed honom som har gjort himlen och jorden och hav och vattenkällor.” — Uppenbarelseboken 14:7.

19. Nämn ett av de största bevisen på Guds godhet.

¹⁹ Ett av de största uttrycken för Guds godhet är att han låter oss få vara hans medarbetare i detta verk som bildar en klimax. Det är verkligen ett privilegium att vi har blivit betrodda med ”den lycklige Gudens härliga goda nyheter”. (1 Timoteus 1:11) Genom att vi predikar detta för andra och undervisar dem om det, visar vi i hög grad den viktiga frukt av Guds ande som godheten utgör. Vi har därigenom den inställning som Guds forntida tjänare David omnämnde, när han sade: ”Med omnämnandet av din godhets överflöd kommer de att sprudla över, och på grund av din rättfärdighet kommer de att ropa högt av fröjd.” — Psalm 145:7, NW.

20. Vilka ytterligare upplysningar om godhet skall vi ta upp i följande artikel?

²⁰ Men är det endast genom att ta del i att predika de goda nyheterna som vi visar godhet i vårt liv? Inte alls! Vi uppmanas att bli ”Guds efterliknare, som älskade barn”. (Efesierna 5:1) Guds godhet kommer till uttryck på många olika sätt. Därför bör också vår godhet påverka många sidor av vårt liv. Vi skall behandla några av dessa i följande artikel.

[Fotnot]

Att frambringa ”allt slags godhet”

”Ljusets frukt består av allt slags godhet.” — EFESIERNA 5:9.

1, 2. Vilka två grupper har funnits sedan urminnes tider, och hur skiljer de sig från varandra i våra dagar?

EFTER upproret i Eden för omkring sex tusen år sedan och efter floden i Noas dagar delades mänskligheten upp i två grupper eller organisationer. Den ena utgjordes av dem som bemödade sig om att tjäna Jehova och den andra av dem som följde Satan. Finns dessa organisationer fortfarande? Ja, det gör de verkligen! Profeten Jesaja nämnde dessa båda grupper och förutsade deras tillstånd i vår tid: ”Se! verkligt mörker kommer att övertäcka jorden och tjockt dunkel folkgrupperna; men över dig kommer Jehova att lysa fram, och över dig kommer hans egen härlighet att synas.” — Jesaja 60:1, 2, NW.

² Ja, skillnaden mellan dessa båda organisationer är lika stor som skillnaden mellan mörker och ljus. Och precis som en ljusstråle kommer att dra till sig en människa som har gått vilse i mörkret, har ljuset från Jehova, som har lyst i denna mörka värld, dragit miljontals människor med rätt hjärtelag till Guds organisation. Som Jesaja sade i fortsättningen: ”Nationer [andra får] kommer sannerligen att gå till ditt ljus och kungar [smorda arvingar till Riket] till det klara skenet då du lyser fram.” — Jesaja 60:3, NW.

3. Hur återspeglar de kristna Jehovas härlighet?

³ Hur återspeglar då Jehovas folk Jehovas härlighet? Först och främst predikar de de goda nyheterna om Guds upprättade himmelska rike. (Markus 13:10) Men dessutom efterliknar de Jehova, det förnämsta exemplet på godhet, och drar på så sätt ödmjuka människor till ljuset genom sitt uppförande. (Efesierna 5:1) Paulus skriver: ”Ni var en gång mörker, men nu är ni ljus i förbindelse med Herren. Fortsätt att vandra som ljusets barn.” Han fortsätter: ”Ljusets frukt består av allt slags godhet och rättfärdighet och sanning. Fortsätt med att skaffa er visshet om vad som är välbehagligt för Herren; och var inte längre meddelaktiga i de ofruktbara gärningar som hör mörkret till.” (Efesierna 5:8—11) Vad menade Paulus med ”allt slags godhet”?

4. Vad är godhet, och hur kan en kristen visa denna egenskap?

⁴ Som vår förra artikel visade är godhet en egenskap eller ett tillstånd av moralisk förträfflighet och dygd. Jesus sade att endast Jehova är god i absolut bemärkelse. (Markus 10:18) Men en kristen kan efterlikna Jehova genom att odla godhet som en frukt av anden. (Galaterna 5:22) Så här heter det i en kommentar till det grekiska ordet för godhet, a·ga·thós, i Vine’s Expository Dictionary of Old and New Testament Words: ”[Det] beskriver det som på grund av att det är gott till sin natur eller beskaffenhet är gagneligt i sin verkan.” En kristen som odlar godheten kommer därför både att vara god och att göra gott. (Jämför 5 Moseboken 12:28.) Han kommer också att undvika sådant som är motsatsen till godhet, nämligen ”de ofruktbara gärningar som hör mörkret till”. De olika sätt varpå en kristen kan visa godhet i sitt uppförande är de slag av godhet som Paulus nämnde. Vad är några av dessa?

Fortsätt ”att göra det goda”

5. Vad är ett slag av godhet, och varför bör en kristen odla sådan godhet?

⁵ Paulus nämner ett av dessa slag av godhet i sitt brev till romarna. Han skriver om att underordna sig ”de överordnade myndigheterna”, och det heter där: ”Vill du alltså vara utan fruktan för myndigheten? Fortsätt då att göra det goda, och du skall få beröm av den.” Det ”goda” som han åsyftar är lydnad för de världsliga myndigheternas lagar och ordningar. Varför bör en kristen underordna sig dessa? För att undvika att i onödan komma i konflikt med myndigheterna och därigenom riskera straff och — ännu viktigare — för att bevara ett rent samvete inför Gud. (Romarna 13:1—7) Samtidigt som en kristen bevarar sin förnämsta lydnad mot Jehova ”hedrar” han ”kungen” och gör inte uppror mot de myndigheter som Jehova Gud tillåter existera. (1 Petrus 2:13—17) Därigenom är de kristna goda medmänniskor, goda medborgare och goda föredömen.

Omtänksam och hänsynsfull mot andra

6. a) Vad är en annan sida av godheten? b) Vilka säger bibeln är förtjänta av att vi visar dem hänsyn och omtanke?

⁶ Jehovas godhet visas genom att han ger alla jordens invånare ”regn från himlen och fruktbara tider”. Detta leder till rikligt ”med mat och munterhet” och visar att han är en verkligt omtänksam Gud.(Apostlagärningarna 14:17) Vi kan efterlikna honom i detta avseende genom att i smått som stort visa andra hänsyn och omtanke. Och vilka är det framför allt som vi bör visa detta? Paulus nämner i synnerhet de äldste — de ”som arbetar strängt bland er och presiderar bland er i Herren och allvarligt förmanar er”. Han uppmanar de kristna ”att i kärlek långt mer än vanligt tänka på dem på grund av deras arbete”. (1 Tessalonikerna 5:12, 13) Hur kan vi göra detta? Genom att helt och fullt samarbeta med dem — till exempel genom att vara med om att utföra sådant som måste göras i Rikets sal. Och även om vi alltid kan känna oss fria att närma oss de äldste för att få hjälp, när vi behöver det, så bör vi inte vara orimligt krävande. Vi kan i stället på olika sätt försöka lätta bördan för dessa hårt arbetande herdar, av vilka många förutom att de har plikter i församlingen också har familjeförpliktelser.

7. Hur kan vi visa hänsyn mot de äldre?

⁷ De till åren komna förtjänar också vår omtanke och hänsyn. Det fanns ett bud i den mosaiska lagen som uttryckligen löd: ”För grått hår bör du resa dig, och du skall visa hänsyn för en gammal mans person, och du skall känna fruktan för din Gud. Jag är Jehova.” (3 Moseboken 19:32, NW) Hur kan man visa denna hänsyn? Ungdomar skulle kanske kunna erbjuda sig att hjälpa de äldre med att handla eller med att utföra andra sysslor. De äldste kanske omtänksamt skulle kunna ta reda på om någon av de äldre behöver hjälp för att komma till mötena. Vid sammankomster kanske unga och spänstiga personer blir otåliga när de försöker komma förbi andra — de bör då tänka på att söka undvika att knuffa äldre personer som rör sig långsammare och vara tålmodiga om en äldre person är lite långsam i fråga om att ta plats eller att skaffa sig mat.

8. Hur kan vi visa hänsyn mot en annan förtjänt grupp som omnämns i bibeln?

⁸ Psalmisten nämner en annan grupp som behöver visas hänsyn: ”Lycklig är den som handlar hänsynsfullt mot den ringe.” (Psalm 41:2, NW) Det kanske kan vara lätt att vara hänsynsfull mot den framstående eller rike, men hur är det då med den ringe eller fattige? Bibelskribenten Jakob antydde att det är ett prov på vår rättfärdighet och kristna kärlek att visa båda dessa grupper lika stor hänsyn. Må vi bestå det provet genom att, oavsett en persons omständigheter och förhållanden, visa honom hänsyn och omtanke. — Filipperna 2:3, 4; Jakob 2:2—4, 8, 9.

”Fortsätt med att bli barmhärtiga”

9, 10. Varför bör de kristna vara barmhärtiga, och hur kan man visa detta slag av godhet?

⁹ Vi kan se ytterligare ett slag av godhet i några av Jesu liknelser. I en av dessa berättade Jesus om en samarit som träffade på en man som hade blivit rånad, illa slagen och lämnad liggande på vägen. Både en levit och en präst hade passerat den skadade mannen och vägrat att hjälpa honom. Men samariten stannade och gav honom hjälp, och han gjorde mer än vad man rimligen skulle ha kunnat förvänta. På engelska kallas berättelsen ofta för liknelsen om den gode samariten. Vad slags godhet visade samariten? Jo, barmhärtighet. När Jesus bad sin åhörare tala om vilken som visade sig vara den sårade mannens nästa, svarade denne helt korrekt: ”Den som handlade barmhärtigt mot honom.” — Lukas 10:37.

¹⁰ Barmhärtiga kristna efterliknar Jehova, om vilken Mose sade följande till israeliterna: ”Jehova, din Gud, är en barmhärtig Gud. Han kommer inte att släppa dig eller fördärva dig eller glömma det förbund med dina förfäder som han med ed lovade dem.” (5 Moseboken 4:31, NW) Jesus visade hur Guds barmhärtighet bör påverka oss: ”Fortsätt med att bli barmhärtiga, alldeles som er Fader är barmhärtig.” (Lukas 6:36) Hur kan vi då visa barmhärtighet? Ett sätt är, som Jesu liknelse visar, att vara villig att hjälpa vår medmänniska, också när det innebär risker eller olägenheter och besvär. En god människa kommer inte att ignorera sin broders lidande, om han är i stånd att göra något åt saken. — Jakob 2:15, 16.

11, 12. Vad inbegrips i barmhärtigheten, enligt vad Jesu liknelse om slavarna visar, och hur kan vi visa detta i våra dagar?

¹¹ En annan av Jesu liknelser visar att barmhärtig godhet inbegriper villighet att förlåta andra. Jesus berättade om en slav som var skyldig sin herre tio tusen talenter. Slaven, som inte kunde betala, tiggde om barmhärtighet, och hans herre efterskänkte omtänksamt den stora skulden på 60.000.000 denarer. Men slaven gick sin väg och träffade på en annan slav som var skyldig honom endast hundra denarer. Den slav som hade fått sin skuld efterskänkt kastade obarmhärtigt sin gäldenär i fängelse, tills han kunde betala. Det är uppenbart att denne obarmhärtige slav inte var någon god människa, och när hans herre fick höra vad som hade hänt, ställde han honom till räkenskap. — Matteus 18:23—35.

¹² Vi är i en liknande situation som den slav som fick sin skuld efterskänkt. På grundval av Jesu offer har Jehova efterskänkt en enormt stor skuld av synd som vilat på oss. Därför bör vi helt visst vara redo att förlåta andra. Jesus sade att vi bör vara villiga att förlåta ”ända till sjuttiosju gånger”, dvs. obegränsat. (Matteus 5:7; 6:12, 14, 15; 18:21, 22) En barmhärtig kristen kommer därför inte att hysa agg. Han kommer inte att på grund av någon missämja hysa ovilja mot eller vägra att tala med en medkristen. En sådan brist på barmhärtighet är inte något kännetecken på kristen godhet.

Frikostig och gästfri

13. Vad mer är inbegripet i godheten?

¹³ Godhet visas också genom frikostighet och gästfrihet. Vid ett tillfälle kom en ung man till Jesus för att få råd. Han sade: ”Lärare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?” Jesus sade att han ständigt skulle hålla buden. Ja, lydnad för Guds befallningar är en sida av godhet. Den unge mannen tyckte att han redan gjorde detta efter bästa förmåga, och det är uppenbart att hans medmänniskor också redan tyckte att han var en god människa, men han kände ändå att det var något som fattades hos honom. Jesus sade därför: ”Om du vill vara fullkomlig, gå då bort och sälj dina tillhörigheter och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himmelen, och kom, bli min efterföljare.” (Matteus 19:16—22) Den unge mannen gick bedrövad bort, för han var mycket rik. Om han hade följt Jesu råd, skulle det ha visat att han inte var materialistisk, och han skulle ha utfört en god gärning av verkligt osjälvisk frikostighet.

14. Vilka fina råd om att visa frikostighet har både Jehova och Jesus gett?

¹⁴ Jehova uppmanade israeliterna att vara frikostiga. Vi läser till exempel: ”Du bör ovillkorligen ge åt honom [din utarmade nästa], och ditt hjärta bör inte vara gnidet när du ger åt honom, för på grund av detta kommer Jehova, din Gud, att välsigna dig i allt vad du gör och i allt vad du företar dig.” (5 Moseboken 15:10, NW; Ordspråksboken 11:25) Jesus Kristus uppmanade också till frikostighet: ”Ta för vana att ge, och man skall ge åt er. Ett fullgott mått, packat, skakat och överflödande, skall man tömma i ert knä.” (Lukas 6:38) Jesus var också själv mycket frikostig. Vid ett tillfälle hade han anslagit tid till lite vila. Men skaror av människor fick reda på var han var och kom till honom. Jesus glömde frikostigt att vila och gav ut sig för folkskarans skull. Senare visade han enastående gästfrihet genom att förse denna stora folkskara med mat. — Markus 6:30—44.

15. Hur var Jesu lärjungar föredömliga i fråga om att visa frikostighet?

¹⁵ Många av Jesu lärjungar var, i överensstämmelse med Jehovas och Jesu råd, påfallande frikostiga och gästfria. År 33 v.t., under den kristna församlingens första dagar, hörde en stor skara av dem som hade kommit för att fira pingsten apostlarnas predikande och blev troende. Eftersom deras proviant började tryta därför att de stannade kvar efter högtiden för att få lära sig mer, sålde troende från orten sina ägodelar och bidrog med dessa pengar till sina nya bröders uppehälle, så att de skulle kunna stanna kvar och bli fastare grundade i tron. Vilken frikostighet! — Apostlagärningarna 4:32—35; se också Apostlagärningarna 16:15; Romarna 15:26.

16. Nämn några sätt varpå vi i våra dagar kan vara gästfria och frikostiga.

¹⁶ I våra dagar kan man se en liknande frikostighet, när kristna bidrar med tid och pengar till sina församlingar och till det världsvida predikoarbetet. Den kommer till uttryck när de undsätter bröder som har drabbats av någon naturkatastrof eller av krig, och den kommer också till uttryck när man sörjer för kretstillsyningsmannen under hans besök i församlingen. Och det är också gästfrihet och ett uttryck för kristen godhet när ”faderlösa” frikostigt inbjuds att vara med om rekreation och familjebibelstudium tillsammans med kristna familjer. — Psalm 68:6.

Att tala sanningen

17. Varför är det en utmaning att hålla sig till sanningen i våra dagar?

¹⁷ När Paulus beskrev ljusets frukt, förknippade han godhet med rättfärdighet och sanning, och det skulle vara korrekt att säga att sanningsenlighet är ett annat slag av godhet. Goda människor ljuger inte. Men att tala sanning är en särskild utmaning i våra dagar, när det är så vanligt att människor ljuger. Många ljuger när de fyller i sin självdeklaration. Anställda ljuger om det arbete de utför. Elever fuskar vid lektioner och skrivningar. Affärsmän ljuger när de gör upp affärsavtal. Barn ljuger för att undgå straff. Genom sina lögner fördärvar elaka sladdertackor andras goda namn och rykte.

18. Hur betraktar Jehova lögnare?

¹⁸ Lögn är något vämjeligt för Jehova. Bland de sju ting som han hatar är ”en falsk tunga” och ”ett falskt vittne som slungar ut lögner”. (Ordspråksboken 6:16—19, NW) Tillsammans med de fega, mördarna och otuktsmännen, som inte kommer att få någon plats i Guds nya värld, nämns också ”alla lögnarna”. (Uppenbarelseboken 21:8) Det heter vidare i Ordspråksboken: ”Den som vandrar i sin rättrådighet, han fruktar Jehova, men den vars vägar är krokiga, han föraktar Honom.” (Ordspråksboken 14:2, NW) En lögnare har krokiga vägar, och därför visar en lögnare att han föraktar Jehova. Vilken hemsk tanke! Må vi alltid tala sanning, även om det skulle leda till att vi blir tillrättavisade eller förlorar ekonomiskt på det. (Ordspråksboken 16:6; Efesierna 4:25) De som talar sanning efterliknar Jehova, ”sanningens Gud”. — Psalm 31:6, NW.

Odla godhet

19. Vad ser man ibland i världen, vilket länder Skaparen till heder?

¹⁹ Detta är bara några av de olika slag av godhet som en kristen bör odla. Det är sant att också människor i världen i viss utsträckning visar godhet. Somliga är till exempel gästfria, och andra är barmhärtiga. Ja, det som var så anmärkningsvärt i Jesu liknelse om den gode eller barmhärtige samariten var att Jesus berättade om en icke-jude som visade barmhärtighet, när äldste i den judiska församlingen inte gjorde det. Det är verkligen en hyllning till människans Skapare att sådana egenskaper också efter sex tusen år av ofullkomlighet fortfarande faller sig naturliga för somliga människor.

20, 21. a) Varför skiljer sig kristen godhet från annan godhet, som vi kan se hos människor i världen? b) Hur kan en kristen odla godhet, och varför bör vi vara flitiga med att göra detta?

²⁰ Men för de kristna är godheten mer än bara en egenskap som de kanske har eller inte har. Det är en egenskap som de måste odla varje sida av, eftersom de måste vara Guds efterliknare. Hur är detta möjligt? Bibeln talar om för oss att vi kan lära oss godhet. ”Lär mig godhet”, bad psalmisten Gud. Hur då? Han fortsatte: ”Ty på dina bud har jag utövat tro.” Och han tillade: ”Du är god och gör gott. Lär mig dina förordningar.” — Psalm 119:66, 68, NW.

²¹ Ja, om vi lär oss Jehovas bud och lyder dem, kommer vi att odla godheten. Kom alltid ihåg att godheten är en av andens frukter. Om vi genom bön, umgänge med våra kristna bröder och bibelstudium söker Jehovas ande, då kommer vi helt visst att få hjälp att odla denna egenskap. Dessutom har godheten kraft. Den kan till och med övervinna det onda. (Romarna 12:21) Hur viktigt är det därför inte att vi gör gott mot alla och i all synnerhet mot våra kristna bröder! (Galaterna 6:10) Om vi gör det, kommer vi att vara bland dem som får åtnjuta den ”härlighet och ära och frid” som är utlovad åt ”var och en som gör vad gott är”. — Romarna 2:6—11.