Blick på världen
Krigets århundrade
”Under 1900-talet, ett blodigt århundrade, har det redan förekommit 207 krig, och uppskattningsvis 78 miljoner människor har förlorat livet i dessa krig, vilket är mer än fem gånger så många dödsoffer som under 1800-talet”, uppges det i den nyligen publicerade rapporten World Military and Social Expenditures 1985 (Världens militära och sociala utgifter för år 1985). ”Två tredjedelar av världens länder, representerande 97 procent av världens totala befolkning, har befunnit sig i minst ett krig under detta århundrade. Efter andra världskriget har nivån beträffande våldet ökat.” De två världskrigen oräknade har det i själva verket inträffat fyra gånger så många dödsoffer till följd av krig under de 40 åren efter andra världskriget som under de 40 åren före. Antalet inbördes, lokala och regionala konflikter har stigit. Religiösa och etniska orsaker till dessa konflikter har nått en ny topp under de senaste åren. Det slagfält där de flesta krig utkämpats efter år 1945 har varit tredje världens länder, där avancerade vapen har flyttat slagfältet inpå knutarna på varje område, oavsett avståndet dit. Civila dödsoffer har ökat kraftigt. ”Krig är nu mera livshotande för icke stridande än för de män som utkämpar dem”, sägs det i rapporten.
”Senfabrik” upptäckt
Forskare vid Northwestern University i Chicago i USA har identifierat den ”fabrik” i kroppen som bygger upp senor. De blickade in i cellen med hjälp av ett elektronmikroskop som förstorar en miljon gånger, och de fann den ribosom som bildar kollagen, proteinbeståndsdelen i senor. Med sina tre proteintrådar sammantvinnade som i ett rep ger kollagen senorna styrka att fästa muskler vid benet. Londontidningen Times rapporterar att det sätt på vilket proteintrådarna bildas och tvinnas ihop ”förefaller vara den mest komplicerade syntes inom cellen som hittills upptäckts”.
Kraftigare varningar för cigarretter
Den första varningen år 1966 gav besked om att ”cigarrettrök kan vara skadlig för din hälsa”. Den andra, år 1970, framhöll att det är farligt för hälsan. Nu, år 1986, kommer det att på cigarrettpaketen i USA finnas fyra nya varningar från USA:s hälsovårdschef, med upplysningar om att cigarrettrök innehåller kolmonoxid; orsakar cancer, hjärtsjukdomar och emfysem; skadar fostret och komplicerar havandeskapet och att dessa risker kraftigt minskar, om man slutar röka nu. De nya varningarna, som var och en framhåller speciella risker, kommer att tryckas omväxlande med varandra vart fjärde kvartal. Förhoppningarna är att en upplyst allmänhet skall kunna övertygas om att de bör sluta röka eller inte ens börja.
”Övermättnadsekonomi”
”Över hela världen, i både industriländer och utvecklingsländer, tillverkar fabrikanter inom ett brett spektrum av industrier mer än konsumenterna kan köpa, och man håller på att skapa en ny världsekonomi — en övermättnadsekonomi”, heter det i The New York Times. ”Överflöd har avlöst 1970-talets kroniska bristsituation. Det pågår en ökning av lagren av råmaterial, av underutnyttjade fabriker och fabriker i malpåse och av de arbetslösas led.” Till följd av detta håller protektionismen på att bli vanlig i många industriländer, vilket gör det svårare för tredje världens länder att sälja sina varor. Och i takt med att priserna har pressats ner, har dessa nationer tillgripit utvägen att öka sin produktion, i hopp om att kompensera sig för inkomstbortfallet — med påföljd att man bidrar till övermättnaden.
Arvet från kriget
Ett dystert och snedvridet liv möter Beiruts barn, förklaras det i The West Australian i Melbourne. Till och med småttingar kan skilja mellan granater som närmar sig och granater som skjuts i väg och mellan de olika typerna av artillerield. ”Man undrar hur dessa barn kommer att bli, när de är äldre, med tanke på alla de vidrigheter de är omgivna av”, säger förskoleläraren Iman Khalife från Beirut. ”Deras samtal rör sig om skyddsrum, detonationer, strider och sammandrabbningar, strömavbrott och vattenbrist.” Hon säger att favoritleken för de tre- och fyraåriga barn hon arbetar med är ”krig”, och vid denna lek beter de sig som om en granat hade exploderat i närheten. Äldre ungdomar påverkas också. ”Jag kan inte sova, om jag inte hör ljuden av granater”, säger Ghazi Sabbagh, en 20-årig universitetsstuderande. För att kunna sova när det inträffar ett avbrott i striderna sätter han på ett kassettband, på vilket han spelat in ljud av granatkastare, artillerield och handgranater.
Otillräckliga förmågor
Åttio läkare som frivilligt ställde upp på att testa sin förmåga att upptäcka brösttumörer lyckades inte så bra, uppger American Health. Svulsterna, som var 3 till 13 millimeter stora och varierade från mjuka till hårda, låg inbäddade i konstgjorda bröst av silikon. Även om läkarna lyckades bättre med att lokalisera de största svulsterna, så fann de i genomsnitt endast 44 procent av dem, och en läkare upptäckte endast 17 procent. Läkare i invärtes medicin lyckades bäst, medan gynekologer lokaliserade minsta antalet. Många av läkarna sade att de var otillräckligt utbildade för sådana undersökningar. Den tid som åtgick till att undersöka brösten var en viktig faktor. Experter säger att upptäckt på ett tidigt stadium är det bästa skyddet, det vill säga att lokalisera tumörerna medan de fortfarande är små. De rekommenderar att man själv gör en undersökning varje månad förutom läkarens undersökning. De flesta små tumörer kan avlägsnas genom ett operativt ingrepp, vid vilket endast ett litet område av den omgivande vävnaden berörs.
Näringsriktig mat på jobbet
På arbetsplatser i USA, från stora multinationella företag till små familjeföretag, försöker man främja näringsriktig mat på arbetsplatsen, rapporteras det i The New York Times. Förespråkarna hävdar att åtgärder för näringsriktig mat och motion på arbetsplatsen minskar hälsovårdskostnaderna för de anställda, förbättrar arbetsprestationen och skapar en glad och nöjd arbetsstyrka. ”Åtgärderna kan vara så enkla som att byta ut personalmatsedeln till en med ett nyttigare urval mat, eller också så omfattande som ... en 3.400 kvadratmeter stor motionsanläggning med simbassäng, motionsredskap, gymnastikhall och ett hjärtrehabiliteringsprogram”, sägs det i artikeln. Många företagsmatsalar tillhandahåller nu kalori- och kolesteroltabeller för den mat de serverar. De har också en matsedel med mat som inte innehåller så mycket fett och natrium men mycket fibrer för arbetare som har hjärtproblem.
Att hålla myggen på avstånd
Varmare väder signalerar inte bara vinterns slut, utan också myggens ankomst. Det finns inte någon idiotsäker metod för att avhålla myggorna från att bita, framhålls det i The New York Times, men experter föreslår följande: Bada ofta för att förhindra att det bildas mjölksyra på huden, eftersom den verkar tilldragande på myggorna. Ät mat som innehåller vitlök, vilken verkar frånstötande. Om du använder kemiska myggmedel, stryk då något på dina kläder såväl som på huden. Undvik ett alltför omfattande bruk av medel som skall ge solbränna, vilka inte bara minskar det frånstötande medlets effektivitet, utan också ökar utsikterna till att du blir biten. Många hårsprejer, parfymer, rakvatten och deodoranter drar också till sig mygg, och det är bäst att undvika dem. Och om du blir biten, kan det skänka lindring, om du lägger på en kall kompress eller en iskub eller använder zinkliniment eller alsolsprit.
Ovisshet i vetenskapen
Den engelska björkmätaren brukar anföras som ett exempel på pågående evolution. Man menar att luftföroreningarna har gjort trädstammarna som björkmätaren sitter på mörkare, och därför har den mörkare varianten av insekten varit ”bättre rustad” än den ljusare och ökat i antal på den ljusares bekostnad. Sedan slutet av 1960-talet har luftföroreningarna minskat kraftigt i England, och den ljusa björkmätaren har börjat komma tillbaka. En engelsman, sir Cyril Clarke, har gett akt på björkmätarna i närheten av Liverpool under 25 års tid. Han har framfört resultaten av sina iakttagelser i den engelska tidskriften Biological Journal of the Linnean Society. Ett referat finns i Svenska Dagbladet för 26 januari 1986. Cyril Clarke menar att det kanske inte främst är så att den ljusa färgen tjänar som kamouflage för de vita björkmätarna. Det kan också vara någon annan egenskap hos den renare luften som är till nytta för just den typen. Han påpekar också att miljön inte hunnit ändras speciellt mycket. Lavarna har t. ex. inte kommit tillbaka i någon större utsträckning. En annan märklig omständighet är att ingen tycks veta var fjärilarna befinner sig på dagarna. Tidigare trodde man att de uppehöll sig på träd och husväggar, men Cyril Clarke har under de 25 åren inte sett mer än två exemplar på sådana platser. Följden är att man nu inte vågar uttala sig bestämt om vilka urvalsmekanismer som varit i verksamhet. Detta väcker undran om den tidigare förklaringen av den svarta formens överlägsenhet stämmer med verkligheten. I detta sammanhang är det värt att erinra sig några tankar av professor Hannes Alfvén, som intervjuas i tidskriften Projekt Framtiden, utgiven av IBM Svenska AB. Han säger: ”Vetenskapsmännens yrke består i att ändra uppfattning. Så fort man själv eller någon av ens kolleger gör en ny upptäckt så måste man ändra uppfattning. Därför borde vetenskapsmän ha ovanligt lätt för att göra det.” Han säger också några ord om ovissheten på det område han själv ägnar sig speciellt åt, nämligen solsystemets uppkomst och universums utveckling: ”Det finns ett hundratal teorier om solsystemets uppkomst, teorier som bygger på mer eller mindre sannolika gissningar om tillståndet innan det bildades. Men man vet nästan ingenting om detta.”
Afrikansk kris
Två årtionden av hungersnöd, torka och skuldsättning har lett till en ”extraordinär kris” i Afrika — så allvarlig att den ”kan jämföras med verkningarna av ett världskrig”, sägs det i en rapport från en amerikansk kommission för utvecklingsprogram för Afrika. Det heter vidare i rapporten: ”Dess proportioner är otroliga, och det är nästan omöjligt för resten av världen att föreställa sig eller förstå hur allvarlig den är.” Enligt The Express, som utges i Easton i Pennsylvania i USA, har kommissionen kommit fram till att den afrikanska kontinenten ”har fler än 20 av världens 34 fattigaste länder”, världens högsta befolkningstillväxt och ”en allvarlig brist på utbildat yrkesfolk”. Jordbruket, som inte ens nu kan fylla Afrikas behov, väntas minska i några av de afrikanska nationerna. Kommissionen gav en mängd rekommendationer som kommer att kräva ”uppoffringar” och framhöll att ”Afrikas situation inte är hopplös”.
Ajöss med GMT
År 1884 blev Greenwich mean time och Greenwich-meridianen normen för klockor och navigation världen utöver. Kungliga observatoriet i Greenwich utanför London började mäta tiden redan år 1675 för att sjömän skulle kunna ha en standard att ställa sina klockor efter innan de gav sig av på sina resor. I dag kostar det omkring 800.000 kronor per år att hålla observatoriets sex atomklockor i gång och mer än 200.000 kronor för att byta ett enda cesiumrör. Storbritannien har nu beslutat att pengarna kan användas bättre på annat håll, och rören kommer nu inte att ersättas när de är förbrukade. Men tiden kommer fortfarande att mätas av Coordinated Universal Time i Paris. Deras tidsangivelser sammanställs av avläsningar av 150 atomklockor världen utöver — av vilka Greenwichobservatoriets bara var en del.